Hur börjar man spara?

Spara är något ”alla” säger att ”man borde göra”, men det är många som tycker att det är knepigt att komma igång. Här får du hjälp att kickstarta ditt sparande så att du kommer igång – en gång för alla.

Enklast är att börja med ett mål. Eller en anledning till varför du vill spara. Det ger dig en fingervisning över hur mycket du behöver spara och hur lång tid det kan tänkas ta. Exempel på mål är en resa, en lägenhetsinsats, en buffert osv. När man har fastställt vilket mål man har med sparandet vet man också ungefär hur länge man behöver spara. En lägenhetsinsats tar exempelvis mycket längre tid att spara ihop till än den där weekenden man ska åka på om ett halvår.

Om du inte vet vad du vill spara till får du börja i en annan ände – nämligen, hur hög risk du vill ta.

Många har ett buffertsparande som trygghet för oförutsedda utgifter, som till exempel ett oväntat tandläkarbesök eller en kyl som går sönder. Det är väldigt vanligt att man har sitt buffertsparande på ett sparkonto, för att inte riskera att pengarna minskar i värde innan man behöver använda dem.

Hur mycket du behöver ha i buffert beror lite på hur ditt liv ser ut i övrigt. Har du hus eller barn behöver du ofta ha mer sparande än om du bor själv i en hyresrätt.

När du har bestämt ditt mål och vet på ett ungefär hur länge du behöver spara kan du också ta ställning till hur hög risk du kan eller vill ta. Om du har en lång sparhorisont, alltså mer än ca 3 år, har det historiskt sett varit mer lönsamt att ta en högre risk, eftersom det har gett högre avkastning. Om du däremot vet att du ska använda pengarna inom kort efter att du har satt in dem kan det vara en idé att ta lägre risk, för att slippa risken att de har sjunkit mycket i värde precis när du ska ta ut dem. Då får du kanske till och med mindre pengar än vad du satte in. När du har en längre sparhorisont däremot har du ”råd” att låta pengarna gå upp och ned i värde, eftersom du inte ska ta ut dem där och då.

Generellt kan man säga att aktier och aktiefonder har högre risk än exempelvis räntefonder eller sparkonton.

Om du inte vet hur länge du vill spara kan du istället bestämma dig för hur hög risk du vill ta. Är du en satsare som inte är rädd för att förlora dina pengar kanske aktier passar medan för någon som inte vill ta några risker kanske sparkonto eller räntefonder passar bättre. Här kan du läsa mer om olika fonder och deras risk.

Om man har klart för sig vilken risknivå eller sparhorisont man har kan man välja värdepapper eller fondsparande därefter. Du kan använda dig av den här listan för att få en liten fingervisning om hur hög risk de olika värdepapperna har samt hur stor chansen är för avkastning. Tänk på att detta inte alltid behöver stämma, utan endast en knuff i rätt riktning.

De allra vanligaste värdepapperna är fonder och aktier. Aktier handlar man kontinuerligt på börsen och då betalar man en handelsavgift när man köper och säljer, medan med fonder betalar man en avgift löpande som kallas för förvaltningsavgift och de handlas en gång per dag. Här lär du dig om fondsparande och här får du veta hur man handlar med aktier.

När man har valt vilka värdepapper man är intresserad av att handla kan det vara bra att se över spridningen av risken i sitt sparande. Man kan sprida risken i sitt sparande genom att ha olika typer av värdepapper, t.ex. att man blandar aktier med fonder. Ett annat sätt är att handla på flera marknader-om man exempelvis köper aktier i Sveriges industribransch kan man sprida sin risk genom att köpa t.ex. aktier i teknikbranschen i USA. Läs mer om hur man kan sprida risken i sitt sparande.

Ett annat sätt att sprida sin risk är att månadsspara, vilket brukar vara ett populärt alternativ för de som sparar i fonder, eftersom det oftast går att göra automatiskt. Vill man handla aktier kan man istället ha ett autogiro på en viss summa och sedan köpa aktier manuellt varje månad. Våra kunder som månadssparar har i snitt fått 38 procent högre avkastning, justerat till vilken risk man har tagit, än de som inte månadssparade. Läs mer om varför man ska månadsspara här.

Innan du köper några faktiska värdepapper är det bra om du lägger någon minut på att välja konto. Ska du spara till dig själv, till barn/barnbarn eller till pensionen? Och hur gillar du att din skatt betalas – vill du deklarera manuellt varje gång du säljer/köper och får utdelning eller vill du att det sköts automatiskt? På en aktiedepå betalar du nämligen 30 procent i skatt varje gång du säljer med vinst och på utdelningar, medan på schablonbeskattade konton, som t.ex. ISK, betalar man en procentsats på kontots värde varje år – som dessutom kommer förtryckt i deklarationen. Här kan du få mer hjälp med hur du ska välja rätt konto för ditt sparande.

Innan man köper sitt första värdepapper kan det vara bra att ha en strategi som man kan gå efter, för att underlätta i olika köp- och säljbeslut man kommer behöva ta. Det behöver inte vara något komplicerat alls utan det kan ta mellan någon minut och flera veckor att sätta upp en strategi. Man kan till exempel skriva ned det på en papperslapp. De flesta som börjar spara glömmer att sätta upp en strategi, vilket gör att man kan få lite problem med att ta beslut senare på grund av att man får gå på känsla. Ett exempel på en strategi är att man säljer när värdepappret har gått upp 50 procent eller ner 20 procent från vad det var värt när man köpte. Lär dig hur du sätter upp en strategi här.

Nu börjar det roliga - att köpa sitt första värdepapper! Oavsett om du har valt aktier, fonder, både och eller något annat kan det vara skönt att få lite inspiration till vad man ska köpa. Vi har samlat en hel del listor på sajten för att det ska vara enkelt att ta beslut kring vad man ska köpa. Dels kan du få aktieinspiration i våra temalistor och topplistor. Om du vill ha hjälp med att sätta ihop en fondportfölj kanske Portföljgeneratorn (för dig som vill ha hjälp att komma igång) eller Avanza Auto (för dig som behöver hjälp både med att komma igång och att hålla koll) kan vara något för dig. Annars kan man vända sig till exempel tidningar som analyserar aktier och fonder. Ett exempel på det är Placeras köptips för fonder och aktier som kommer ut varje månad. Om man vill ha inspiration från privatpersoner finns det ett flertal olika värdepappersforum, både på Facebook och andra plattformar.

Det finns ett par saker man kan tänka på när man handlar med aktier – här kan du lära dig hur du handlar med aktier. Något man kan komma ihåg är att man oftast betalar en handelsavgift när man handlar med aktier, som kallas courtage. Handlar man fonder betalar man istället en löpande avgift som kallas för förvaltningsavgift. Här kan du lära dig hur man kan fondspara. Vissa mäklare och fondbolag har dock både gratis courtage och noll i förvaltningsavgift. Lär dig vad aktier kostar och hur mycket det kan kosta att fondspara.

Oavsett vad du har valt för sparande, vilken tidshorisont du har och vad du handlar i kan det vara bra att se över sitt sparande då och då – bara för att se att allting går som man vill. Det är ju trots allt dina pengar det handlar om. Här är det spridda skurar över hur ofta man kollar, vissa är inne ett par gånger varje dag medan andra går in någon gång i halvåret. Här får man känna lite själv på hur engagerad man vill vara, om man har ett månadssparande i fonder och ska spara i tio år kanske man vill luta sig tillbaka, medan om man har placerat i ett par aktier så kanske man är intresserad av att se över utvecklingen då och då. Det finns ingen självklar väg att gå i sparande, men förhoppningsvis känner du att du har lite kött på benen för att sätta igång med ditt sparande nu.