Du ska välja ett ISK om du tror att din avkastning under 2020 kommer att bli högre än brytgränsen vilket är 1,27 % år 2020.

Generellt sett ska du välja ett ISK om du tror att din förväntade avkastning under det aktuella året kommer att slå statslåneräntan året innan (-0,09 % för 2019) plus 1 procentenhet. Brytgränsen blir dock något högre när det är värt att välja ISK före aktie & fondkontot, för 2020 gäller 1,27%. Det finns även en lägre gräns på 1,25 % som man behöver ta hänsyn till. Om statslåneräntan plus de 1 procentenheterna blir lägre än 1,25 kommer schablonintäkten automatiskt att höjas till just 1,25 %.

Skatten är sedan 30 % på statslåneräntan, och om du har högre avkastning än statslåneräntan skattar du därför mindre än om du hade haft värdepapperna på ett aktie- & fondkonto där du betalar 30 % i reavinstskatt. Se räkneexempel här nedanför under "Räkneexempel för ISK och kapitalförsäkring jämfört med aktie- och fondkonto".

Så här räknar du fram hur stor skatten på ditt ISK blir år 2020:

För att få fram det totala värdet på ditt ISK-konto för hela året börjar vi med att ta fram värdet på kontot vid ingången av varje kvartal. I värdet ingår både saldo och värdepappersinnehav.

T ex: Den 1 januari har du 10 000 kr i likvider på kontot och 8 000 kr i värdepapper. Totalt är då värdet den 1 januari 18 000 kr.

Q1. Under första kvartalet görs en insättning på 1000 kr samtidigt som värdet på dina värdepapper har ökat. Det totala värdet den 1 april är 21 000 kr.

Q2. Under andra kvartalet görs inga insättningar men värdepapperna ökar i värde. Värdet den 1 juli är 21 800 kr.

Q3. Under tredje kvartalet sätts 2000 kr in och värdepapperna ökar ytterligare i värde. Det totala kontovärdet den 1 oktober är 25 000 kr.

Q4. Under årets fjärde kvartal görs ytterligare en insättning på 1000 kr.

Nu har vi all den information vi behöver.

Först summerar vi det totala kontovärdet för varje kvartal: 18 000 + 21 000 + 21 800 + 25 000 = 85 800 kr.

Därefter summerar vi alla insättningar som gjorts under året: 1000 + 2000 + 1000 = 4000 kr.

Nästa steg är att få fram ditt kapitalunderlag. Kapitalunderlaget är en fjärdedel av årets totala kontovärde och alla årets insättningar. (85 800 + 4000) / 4 = 22 450 kr.

Genom att multiplicera kapitalunderlaget med statslåneräntan per den sista november året innan, (år 2020 -0,09 %) plus 1 procentenhet, dock lägst 1,25 % (= 1,25 % 2020), fås schablonintäkten fram.

Schablonintäkten = 1,25 % * 22 450 kr = 280,63 kr.

Schablonintäkten beskattas som inkomst av kapital, alltså med 30 %. Det är den skatten som kallas schablonskatt och den summan som du betalar. 280,63 kr x 30 % = 84,20 kr.

Klart! Skatten blev alltså 84,20 kr, det vill säga 0,375 % av 22 450 kr.

Ett ISK och en Kapitalförsäkring har många likheter: de är både schablonbeskattade, du slipper deklarera, du kan belåna ditt innehav och du sparar på dessa konton helt gratis.

Något som skiljer dessa konton åt är att du har rösträtt på bolagsstämmor för aktier som du har på ett ISK, medan du inte har rösträtt för aktier på en Kapitalförsäkring. En annan skillnad är vad som händer med pengarna när du går bort. Med en Kapitalförsäkring kan du välja en förmånstagare, dvs en speciell person som får värdet av försäkringen när du går bort. Pengar på ett ISK tillfaller ditt dödsbo.

Värdepapper som du har på ett aktie- och fondkonto kan du flytta till ett ISK. Du kan dessutom flytta hela ditt ISK mellan olika banker. På en Kapitalförsäkring kan du endast sätta in och ta ut pengar, du kan alltså inte flytta värdepapper till eller från kontot och inte heller flytta en Kapitalförsäkring mellan olika institut.

Här kan du jämföra ISK med kapitalförsäkring och aktie- och fondkonto, och se deras olika för- och nackdelar.

Det finns några faktorer som kan vara bra att känna till. En av dem är att du behöver betala skatt för ditt ISK även om du skulle ha negativ avkastning under året, till skillnad mot aktie- och fondkonto där du bara betalar skatt när du säljer innehav med vinst. Du kan inte heller göra skatteavdrag om du sålt värdepapper med förlust.

Det finns några typer av värdepapper som du inte kan handla på ISK. Det går till exempel inte att handla onoterade värdepapper eller att blanka aktier. Se alla handelsregler.

Du betalar skatt på insättningar av pengar och överföringar av värdepapper till ditt ISK. 

Juridiska personer kan inte öppna ISK, utan får istället skaffa exempelvis kapitalförsäkring eller aktie- och fondkonto.

Ja. Om du vill kunna separera ditt sparande med exempelvis pensionskonto, utdelningsportfölj, långsiktig och kortsiktig portfölj kan du göra det genom att ha flera ISK. Det blir inte någon skattemässig skillnad och kostar såklart ingenting. Vill du flytta pengar, aktier eller fonder mellan dina ISK hos oss kan du enkelt göra det på sajten, utan att det blir någon skatteeffekt. 

Flytta ISK till ISK
Värdepapper som du har på en annan bank går i regel bra att flytta till ett ISK hos oss. Du flyttar ditt ISK här. En sån här flytt är skattefri. 

Flytta depå till ISK
Om dina värdepapper finns på en depå hos en annan bank behöver flytten ske i två steg, först till ett aktie- och fondkonto och sedan vidare till investeringssparkontot. Via vår flyttfunktion registrerar du enkelt ett flyttuppdrag till ditt aktie- och fondkonto hos oss genom att ange vilka värdepapper som ska flyttas och från vilken bank. När flytten är klar kan du enkelt överföra innehavet till ISK här.

Tänk på att en flytt av värdepapper från ett aktie- och fondkonto till ett ISK betraktas som en försäljning från ditt aktie- och fondkonto och beskattas precis som om du själv skulle ha genomfört en försäljning. Värdet av de inflyttade värdepapperna räknas även som en insättning till ditt investeringssparkonto och kommer att ligga till grund för beskattning.