Fonder
Vad kostar ett fondsparande?
Hur fungerar fondavgifter?
Vad är förvaltningavgift/årlig avgift och hur tas de ut?
Fondbolagen tar ut avgifter för att förvalta, förvara, administrera, distribuera och sköta fonderna - det kallas för förvaltningsavgift. Man brukar också prata om årlig avgift, vilket innehåller förvaltningsavgifter, distribuering, registrering och rådgivning. Om fonder har olika inriktning har de normalt sett även olika avgifter. Fonder som till exempel placerar på mer exotiska marknader, så som exempelvis Pakistan eller Indonesien, kan ha högre förvaltningsavgifter eftersom denna placeringsinriktning kan medföra högre kostnader då det ofta krävs mer administration och ett större behov av anställda analytiker hos fondbolaget.
Hos oss anges förvaltningsavgiften i procent per år, däremot beräknas avgiften på den totala fondförmögenheten varje dag. Varje dag tas 1/365-del av förvaltningsavgiften ut från fonden, innan andelskursen beräknas. På det sättet betalar fondandelsägarna bara avgift för den tid som de äger fonden. När du tittar på fondens avkastningshistorik är förvaltningsavgiften med andra ord redan dragen.
Hur påverkar avgiften avkastningen?
Med ränta-på-ränta-effekten får fondernas avgifter en stor påverkan på avkastningen. För varje krona som tas ut i avgift går du miste om den extra avkastning du skulle fått ifall pengarna hade stannat kvar och genererat avkastning. Ju längre sparhorisont, desto större påverkan. Det är därför viktigt att sätta fondens avgift i relation till den avkastning som förvaltaren lyckats uppnå historiskt och förväntas uppnå framöver. För vissa kanske det kan vara värt att betala lite mer för en bättre förvaltning om man tror att man kan få en högre avkastning.
Här ser du hur stor skillnaden blir med olika förvaltningsavgifter över tid när man startar med 10 000 kr*.

Vad är köp- och säljavgift vid fondhandel?
Vad är Norman-beloppet?
Norman-beloppet är ett jämförelsetal som är framtaget för att underlätta jämförelser mellan fonders avgifter. Det visar den totala kostnaden i kronor och ören för en person som sparar 1000 kr i månaden i tio år**. Till exempel blir Normanbeloppet 8711 kr för en aktiefond med 1 % i årlig kostnad, medan för en aktiefond med 2 % i årlig kostnad blir Norman-beloppet 16 838 kr.
Här ser du hur stor del av avkastningen i en aktiefond som äts upp av avgiften, visualiserat i Norman-belopp.

* I beräkningen har vi använt 6 % som årsavkastning och inte räknat med några insättningar utöver startbeloppet. 6 % årsavkastning är vad jämförelsebolaget Morningstar använder när de beräknar Norman-beloppet för aktiefonder. Det är en förenklad beräkning där vi inte tagit hänsyn till skatteeffekter som kommer från vilken sparform man har valt.
** Norman-beloppet baseras på fondbolagens rapporterade kostnader från de senaste fem åren tillsammans med ett, enligt Morningstar, försiktigt antagande om en framtida avkastning. För fonder som av Morningstar kategoriseras som aktiefonder används 6 %, för blandfonder 4 % och för räntefonder 2 %. Källa: Morningstar.
Handel med värdepapper innebär alltid en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.
Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.