Vilka företag får göra en börsnotering?

Att ett företag är börsnoterat innebär att de har sina aktier noterade på en marknadsplats (reglerad marknad eller handelsplattform). Det är dock inte alla företag som kan göra en börsnotering - inför och efter en börsnotering ökar nämligen kraven på bolaget och dess skyldigheter. Reglerna finns främst till för att upprätthålla marknadens förtroende för bolaget. För att kunna uppfylla dessa krav krävs dessutom en del kapital.

I Sverige finns det två reglerade marknader för aktiehandel, så kallade börser; Nasdaq Stockholm, som i dagligt tal kallas för Nasdaq eller Stockholmsbörsen, och Nordic Growth Market Equity (NGM). Utöver det finns tre handelsplattformar för aktiehandel, även kallat MTF. De kallas First North, NGM Nordic MTF (Nordic MTF) och Spotlight. Handelsplattformarna är en enklare form av marknadsplats, och kraven för att listas där är inte riktigt lika omfattande som för en börsnotering på någon av de reglerade marknaderna (börserna).

Förutom börser och handelsplattformar finns det även andra marknadsplatser som organiserar aktiehandel, till exempel Alternativa Aktiemarknaden (Pepins).

Beroende på vilken lista företaget ska noteras på skiljer sig kraven för börsnotering åt. Här är vissa av de regler som ett börsnoterat företag behöver uppfylla och följa för att få vara noterade på börserna Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity:

För att ett företag ska kunna noteras behöver det finnas tillräckligt med tillgång och efterfrågan på bolagets aktier för att prissättningen ska fungera. Därför måste ett tillräckligt antal aktier ägas av allmänheten, och det ska finnas ett tillräckligt antal aktieägare. Det här spridningskravet kallas för "free float". De rådgivare som sköter tilldelningen har insyn i aktieboken och sköter tilldelningen skriver ett intyg till börsen på antalet ägare och att free float uppfylls.

Med allmänheten menas personer som äger eller kontrollerar mindre än tio procent av antalet aktier eller röster i bolaget.

För att ett företag ska få noteras på Nasdaq måste minst 25 procent av aktierna ägas av allmänheten. Det måste även finnas minst 500 aktieägare som var och en äger aktier för minst 500 euro*.

För notering på NGM ska minst tio procent av aktierna ägas av allmänheten. Bolaget måste dessutom ha ett tillräckligt antal aktieägare. I regel anses det godkänt om bolaget har minst 300 aktieägare som vardera ska äga aktier motsvarande minst 5000 kr*. 

Inför en notering ska bolaget ha genomgått en legal granskning, en så kallad ”due diligence”. Granskningen görs av en legal rådgivare, ofta en advokatbyrå, och områden som granskas är exempelvis bolagets legala risker och skattesituation. Denna granskning, som den legala rådgivaren sammanfattar i en rapport, ska även ge underlag till börsrevisorns rekommendation till börskomittéen gällande om företaget ska få noteras eller inte.

Bolagets styrelse och ledning måste ha den erfarenhet som krävs för att kunna driva ett börsnoterat bolag. Det innebär att de behöver vara tillräckligt insatta i bolaget, dess verksamhet, rapportering och ha kapacitet för att hantera insider information. De behöver ha infört rutiner för hur de ska säkerställa att marknaden får korrekt och tydlig information och de behöver även sammanställa en informationspolicy. Det krävs också att de har tidigare börserfarenhet, det vill säga är väl införstådda med vilka kravs som ställs på ett börsnoterat företag.

I samband med att ett företag ska noteras på en reglerad marknad (Nasdaq Stockholm eller NGM) behöver ett så kallat prospekt upprättas. Prospektet innehåller information om bolaget och dess affärsidé, verksamhetsbeskrivning, risker, historik, ekonomisk redovisning m.m. Det finns till för att investerare ska kunna göra en ordentlig bedömning av bolaget och bestämma sig för om de vill köpa aktier eller inte. Arbetet med ett prospekt är omfattande och involverar både finansiella och legala rådgivare samt bolagets revisor. Dessutom behöver prospektet bli  godkänt av Finansinspektionen.

På de tre handelsplattformarna, MTF:erna, räcker det med en bolagsbeskrivning om erbjudandet är under 2,5 miljoner euro. Det är lite mindre omfattande än ett prospekt.

Ett börsnoterat bolag behöver lämna vissa rapporter om deras verksamhet som allmänheten kan ta del av. Ett exempel på en sån rapport är årsredovisningen. En årsredovisning ska bland annat innehålla resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse. I förvaltningsberättelser beskriver man med ord de viktigaste händelserna som skett under året som gått, det vill säga sån information som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen.

I årsredovisningen får företaget dessutom möjlighet att presentera sin verksamhet, organisation, produkter och tjänster för de som är intresserade. Vid notering på börsen behöver bolaget även lämna en kvartalsrapport och halvårsrapport, det är alltså samma typ av rapport som en årsredovisning men för ett kvartal eller halvår isället för ett helt år.

För att ett företag ska få noteras på Nasdaq krävs i regel att bolaget har publicerat fullständiga årsredovisningar i minst tre års tid. Där ska det framgå att de har gått med vinst det senaste räkenskapsåret. I vissa fall kan bolaget godkännas trots att det inte gått med vinst, men då ska det vara tydligt när de räknar med att gå med vinst och hur de tänkt finansiera verksamheten fram till dess. Det är också viktigt att börsen och eventuella investerare kan göra en ordentlig bedömning på bolagets utveckling utifrån årsredovisningen.

NGM kräver att bolaget ska visa att de kan gå med vinst. Saknar bolaget någon form av vinstintjäningsförmåga måste de istället kunna visa att de har de finansiella resurser som krävs för att kunna bedriva verksamheten under de närmaste tolv månaderna efter första dag för handel. Vilka finansiella resurser som krävs skiljer sig såklart frå bolag till bolag.

Eftersom aktierna i ett börsnoterat bolag handlas på en reglerad marknad som är tillgänglig för allmänheten behöver all information som finns om bolaget ges ut till alla - samtidigt. Anledningen till det är att ingen ska kunna utnyttja eventuellt värdefull information innan någon annan fått ta del av samma info, för att till exempel köpa eller sälja aktier och därmed kunna tjäna pengar på det. Alla händelser och beslut som rör bolaget och kan påverka aktiens pris behöver därför göras offentligt.

Det är bara publika aktiebolag som får erbjuda allmänheten aktier och få aktierna upptagna till handel. Är bolaget ett privat aktiebolag behöver  en bolagsstämma fatta beslut om att bolaget ska byta kategori till ett publikt bolag inför en notering.