Vad är en börsnotering (IPO) och varför gör man det?

Börsnotering, eller IPO (Initial Public Offering) som det oftast kallas, är när ett bolag noteras på börsen. Det innebär att de gör aktierna i bolaget tillgängliga för handel på en marknadsplats där aktierna noteras, till exempel Stockholmsbörsen. Ett aktiebolag kan vara privat eller publikt. När ett bolag börsnoteras säger man att det blir ett ”publikt bolag”, just eftersom vem som helst kan köpa aktier i bolaget.

I samband med börsnoteringen kan befintliga ägare av det privata aktiebolaget sälja av hela eller delar av sitt aktieinnehav som då bjuds ut till allmänheten. Ibland kan det även kombineras med en nyemission av aktier vilket innebär att man tar in nya pengar till bolaget och ger ut nya aktier istället för att sälja av befintliga aktier. Då ökar antalet aktier i bolaget.

Även innan ett företag börsnoteras kan man i vissa fall handla dess aktier utanför börsen, det är dock mer komplicerat och inte reglerat på samma sätt som när det görs på en marknadsplats som Nasdaq OMX eller NGM. Det är inte vilket företag som helst som kan noteras på börsen, utan det ställs en rad krav på företaget i samband med detta. Läs om kraven för börsnotering här.

Det kan finnas flera olika anledningar till varför ledning, styrelse och ägare vill börsnotera ett företag. Det kan vara att man vill finansiera t.ex. ett forskningsprojekt i syfte att utveckla ett nytt läkemedel, att grundarna vill sälja en del av sin andel eller att man vill expandera verksamheten.

Här följer några anledningar till att vilja noteras på börsen:

En vanlig anledning till varför styrelesen eller ägarna vill börsnotera ett bolag är att de behöver finansiera sin fortsatta tillväxt. När ett bolag är noterat är det lättare att få in kapital från aktieägarna genom att göra en nyemission, alltså ta in mer pengar i företaget i utbyte mot att ge ut fler aktier.

Genom att notera bolagets aktier på en marknadsplats får allmänheten en marknadsvärdering av bolaget och det blir lättare att få tillgång till och handla med bolagets aktier. Både för allmänheten och för anställda som kanske haft aktier i bolaget redan innan börsnoteringen.

På ISK (investeringssparkonto) och kapitalförsäkring, två konton som schablonbeskattas och därför är populära att spara i, får man bara ha noterade aktier. Att ge investerare möjligheten att äga aktien på ISK och kapitalförsäkring har därför blivit ett motiv till att börsnotera bolag.

Genom att erbjuda allmänheten handel med bolagets aktier ges befintliga aktieägare möjligheten att sälja sina aktier så att de kan få pengar för dem.

Genom att underlätta handeln är det lättare att sprida ägandet bland många olika aktieägare.

I och med de krav som ställs på den information som ges ut av bolaget i samband med en notering, ökar transparensen hos bolaget. Den genomlysning som görs samt de krav som ställs på bolaget inför en notering innebär en form av kvalitetsstämpel. Viktigt att tillägga är att kraven mellan de olika marknadsplatserna (till exempel Nasdaq, First North och Spotlight) skiljer sig åt. Läs mer om kraven som uppstår vid en börsnotering här.

Den transparens och informationsspridning som uppstår vid en notering kan även leda till att allmänheten får ökad kännedom om bolaget och att dess varumärke stärks.

I och med de krav och den informationsskyldighet som uppstår vid en notering blir det lättare för ett företag att få lån av bankerna.

En börsnotering möjliggör incitamentsprogram, såsom optionsprogram, och andra aktierelaterade personalförmåner. Detta kan underlätta vid rekrytering eftersom personalförmåner anses som attraktivt.

Ägarspridning innebär kort och gott att ägandet av företaget sprids ut bland olika aktieägare, istället för att bara ägas av ett fåtal. Fler ägare innebär ökad kännedomen kring bolaget och ger förutsättning för en bättre likviditet och handel i aktien.

Det finns inte bara fördelar med att börsnoteras. De nackdelar som kan vara värda att tänka på innan man tar ett beslut är: