Vad är marknadsmissbruk såsom marknadsmanipulation och insiderhandel?

Marknadsmissbruk är ett samlingsbegrepp för vissa typer av beteenden och sätt att handla på som inte är tillåtna enligt lag. Banker och värdepappersbolag arbetar aktivt för att motverka marknadsmissbruk tillsammans med marknadsplatserna. Här får du information om olika beteenden som inte är tillåtna, för att undvika att du omedvetet bryter mot marknadsplatsernas regelverk eller, för den delen, lagen.

Marknadsmissbruk omfattar marknadsmanipulation, insiderhandel och olagligt röjande av insiderinformation, eftersom det innebär att vissa investerare får obefogade fördelar. Marknadsmissbruk har förbjudits inom EU för att du ska kunna lita på att kursen på ett värdepapper stämmer, att uppgifterna inte manipulerats och att samma spelregler gäller för alla.

Banker och värdepappersbolag har tillsammans med marknadsplatserna (Stockholmsbörsen, NGM etc.) ett ansvar att övervaka handeln och rapportera misstänkt marknadsmissbruk. Misstänkt marknadsmissbruk utreds sedan av Finansinspektionen, som även samarbetar med Ekobrottsmyndigheten. Finansinspektionen kan ingripa i ärenden om marknadsmissbruk, genom så kallade sanktionsförelägganden. Det innebär alltså att man t.ex. får en straffavgift för att man har brutit mot reglerna. Både privatpersoner och företag kan få sanktionsföreläggande, och om det blir en straffavgift kan den högst vara 50 miljoner kronor för privatpersoner och 150 miljoner kronor för företag. Finansinspektionen kan även överlämna ärenden om marknadsmissbruk till Ekobrottsmyndigheten för vidare utredning. 

Du kan läsa mer om reglerna kring marknadsmissbruk samt sanktionsbeslut hos Finansinspektionen.

Marknadsmanipulation innebär att man på något sätt försöker manipulera eller vilseleda marknaden, t.ex. genom ett visst handelsbeteende eller genom att sprida vilseledande information. Nedan finns exempel på beteenden som kan vara marknadsmanipulation.

Detta beteende kallas ibland för ”enpetare” och är samlingsbegreppet för den typ av handel där någon med små poster försöker påverka prisbilden eller betalkursen för ett visst värdepapper. Beteendet innebär att man vid ett eller flera tillfällen köper eller säljer en post om en enda aktie för att ”peta upp” eller ”peta ner” betalkursen. Det behöver egentligen inte nödvändigtvis bara gälla köp av en enda aktie utan all typ av handel där man med små medel försöker påverka prisbilden.

Att lägga matchande köp- och säljorder i marknaden och på så sätt åstadkomma en affär där du är både köpare och säljare är ett beteende som kan utgöra marknadsmanipulation, eftersom det kan ge andra investerare en felaktig bild av ett värdepappers egentliga pris och omsättning. Detsamma gäller om det är två olika personer på köp- respektive säljsidan som agerar i samförstånd. Ett exempel på det är om en person lägger en köporder på sitt privata konto och en matchande säljorder på sitt företags konto.

Om du av skatteskäl önskar flytta ett innehav mellan två egna konton, t.ex. ett aktie- och fondkonto och ett ISK, är det inte tillåtet att göra det själv i marknaden genom att lägga matchande köp- och säljorder. Kontakta istället den bank du ska göra affären på för att få hjälp att göra den på ett korrekt sätt.

Tips!
Flytta värdepapper till oss här.

Att lägga köp- eller säljorder som aldrig varit avsedda för avslut, i syfte att påverka prisbilden, är inte lagligt. Order som inte är avsedda att gå till avslut ger en vilseledande bild av utbud eller efterfrågan, eftersom dessa order inte representerar ett verkligt köp- eller säljintresse.

Ett exempel är när någon bygger upp en volym på köpsidan i orderboken för att locka andra investerare att placera sina köporder på ännu högre priser i orderboken. När de gjort det passar man på att sälja sina aktier till en något högre kurs än den ursprungliga. De ursprungliga order som läggs in går i detta fall tvärtemot det egentliga köp- eller säljintresset och beteendet är därmed inte lagligt. Samma beteende kan missbrukas även när man vill köpa aktier så billigt som möjligt. Då lägger man in större säljorder för att trigga andra investerare att sälja ut sina aktier till ett ännu lägre pris.

I de flesta fall är det så att prisbilden på ett derivatinstrument är direkt kopplat till den rådande prisbilden i derivatets underliggande tillgång, vilket till exempel kan vara en enskild aktie. Om priset på aktien rör sig kommer priset på derivatet (med aktien som underliggande tillgång) sannolikt också röra sig. Det innebär att det finns en automatisk koppling mellan priset på de två tillgångarna vilket kan missbrukas genom att man exempelvis agerar i aktien med syftet att få till en prisrörelse på derivatet som man sedan handlar och tjänar pengar på. Detta otillåtna beteende kan utföras i alla typer av instrument där det finns en automatiserad och förutsägbar koppling mellan prisbilden i de två instrumenten.

Vid vissa givna tidpunkter, exempelvis vid vissa klockslag eller månads-, kvartals, eller årsskiften, används aktiekurser som referensvärden för att beräkna olika värden. Att medvetet handla upp eller ner värdet på en aktie i syfte att påverka beräkningen av dessa relaterade värden är inte tillåtet.

Om en person har kännedom om en omständighet eller ett förhållande som inte är känt för allmänheten och som troligen skulle påverka kursen på ett värdepapper om informationen blev offentlig kan personen anse ha insiderinformation.

En person som har insiderinformation och samtidigt köper eller säljer värdepapper gör sig skyldig till insiderhandel, vilket är olagligt. Det är inte heller tillåtet att ändra en redan lagd order om man får insiderinformation efter att ordern lades. Om en investerare t.ex. har lagt en köporder i marknaden och därefter får insiderinformation, som kan ha en negativ effekt på värdepapperet, får investeraren inte ta bort köpordern.

Att rekommendera någon annan att handla på ett visst sätt är inte heller tillåtet om rekommendationen bygger på insiderinformation. Den som får en sådan rekommendation kan också dömas, om personen handlar i enlighet med rekommendationen och insåg eller borde ha insett att rekommendationen bygger på insiderinformation.

Det är även olagligt att medvetet röja insiderinformation. Den som agerar så kan dömas för obehörigt röjande av insiderinformation. Det är bara tillåtet att röja insiderinformation om detta sker inom ramen för fullgörandet av en tjänst eller verksamhet. Att vidarebefordra rekommendationer att handla på ett visst sätt är också olagligt om rekommendationen bygger på insiderinformation och den som vidarebefordrar rekommendationen insåg eller borde ha insett att den bygger på insiderinformation.