Vad kostar ett fondsparande?

Det finns flera typer av avgifter för fonder, dels förvaltningsavgift och ibland även köp- och säljavgift. Det är fondförvaltaren, fondbolaget och i vissa fall den du köper fonden hos som bestämmer hur stora avgifterna ska vara. Avgifterna är helt enkelt priset du får betala för att spara i fonden

Fondbolagen tar ut avgifter för att förvalta, förvara, administrera, distribuera och sköta fonderna -den kallas för förvaltningsavgift. Om fonder har olika inriktning har de normalt sett även olika avgifter. Fonder som till exempel placerar på mer exotiska marknader, så som exempelvis Pakistan eller Indonesien, kan ha högre förvaltningsavgifter eftersom denna placeringsinriktning kan medföra högre kostnader då det ofta krävs mer administration och ett större behov av anställda analytiker hos fondbolaget.

Hos oss anges förvaltningsavgiften i procent per år, däremot beräknas avgiften på den totala fondförmögenheten varje dag. Varje dag tas 1/365-del av förvaltningsavgiften ut från fonden, innan andelskursen beräknas. På det sättet betalar fondandelsägarna bara avgift för den tid som de äger fonden. När du tittar på fondens avkastningshistorik är förvaltningsavgiften med andra ord redan dragen.

Med ränta-på-ränta-effekten får fondernas avgifter en stor påverkan på avkastningen. För varje krona som tas ut i avgift går du miste om den extra avkastning du skulle fått ifall pengarna hade stannat kvar och genererat avkastning. Ju längre sparhorisont, desto större påverkan. Det är därför viktigt att sätta fondens avgift i relation till den avkastning som förvaltaren lyckats uppnå historiskt och förväntas uppnå framöver. För vissa kanske det kan vara värt att betala lite mer för en bättre förvaltning om man tror att man kan få en högre avkastning.

Här ser du hur stor skillnaden blir med olika förvaltningsavgifter över tid när man startar med 10 000 kr*.

Fondbolagen kan ibland ta ut en köp- och säljavgift för att handla fonden. Köpavgift är när fondbolaget tar ut en avgift för att du ska få köpa fonden och säljavgift betalas när du säljer fonden. Avgifterna betalar du hos den aktör som du handlar fonden hos. Hos vissa mäklare är det gratis att handla med fonder då det ofta förhandlas fram egna avtal mellan mäklaren och fondbolaget. Fondbolaget får möjlighet att nå ut med sina fonder till mäklarens kunder och kan därmed gå med på att inte ta ut en köp- eller säljavgift. Eftersom det förhandlas fram egna avtal innebär detta att köp- och säljavgifter för en och samma fond kan skilja sig mellan olika mäklare.

Norman-beloppet är ett jämförelsetal som är framtaget för att underlätta jämförelser mellan fonders avgifter. Det visar den totala kostnaden i kronor och ören för en person som sparar 1000 kr i månaden i tio år**. Till exempel blir Normanbeloppet 8711 kr för en aktiefond med 1 % i årlig kostnad, medan för en aktiefond med 2 % i årlig kostnad blir Norman-beloppet 16 838 kr.

Här ser du hur stor del av avkastningen i en aktiefond som äts upp av avgiften, visualiserat i Norman-belopp.

* I beräkningen har vi använt 6 % som årsavkastning och inte räknat med några insättningar utöver startbeloppet. 6 % årsavkastning är vad jämförelsebolaget Morningstar använder när de beräknar Norman-beloppet för aktiefonder. Det är en förenklad beräkning där vi inte tagit hänsyn till skatteeffekter som kommer från vilken sparform man har valt.
** Norman-beloppet baseras på fondbolagens rapporterade kostnader från de senaste fem åren tillsammans med ett, enligt Morningstar, försiktigt antagande om en framtida avkastning. För fonder som av Morningstar kategoriseras som aktiefonder används 6 %, för blandfonder 4 % och för räntefonder 2 %. Källa: Morningstar

Att spara i fonder innebär alltid en risk. Fonden kan såväl minska som öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Bolag som lyfts fram i exempel är inte utvalda av någon speciell anledning.