Vad är obligationer och hur fungerar de?

En obligation är enkelt uttryckt ett lån eller ett skuldebrev. En låntagare, även kallad emittent, som behöver finansiera sin verksamhet kan utfärda obligationer. Emittenten kan vara en stat, kommun eller ett företag. Investerare som köper obligationer och således lånar ut pengar kan vara fondbolag, institutioner, pensionsbolag eller privata investerare. 

Obligationer är värdepapper som vanligtvis ger avkastning i form av en kvartalsvis kupongränta. Räntan kan antingen vara fast eller rörlig under obligationens löptid. Den rörliga räntan som betalas ut (oftast som en kvartalsvis kupongränta) beror på en referensränta, vanligtvis speglar den STIBOR 3-månadersränta i Sverige. Löptiden på obligationer varierar men är vanligtvis mellan 3-5 år på den svenska marknaden. Om obligationen inte betalar ut någon löpande ränta (kupong) kallas den för en nollkupongsobligation eller nollkupongare. Dessa handlas vanligtvis till lägre kurser än kupongobligationer.

Obligationer spelar en central roll på finansmarknaden då de möjliggör upplåning via kapitalmarknaden och fungerar som ett alternativ till andra finansieringskällor som banklån och emissioner av aktier. Många obligationer noteras på börser där handel kan ske på en så kallad andrahandsmarknad efter att obligationen utfärdats.

Obligationer har en viss löptid och när den är slut får långivaren i normalfallet tillbaka 100% av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt. Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp.

Till exempel: Vi säger att en kupongobligation handlas i poster om 10 000 kronor och kursen är 103%. Då kommer det kosta 10 300 kronor att köpa en post, exklusive avgifter. Under tiden du äger obligationen kommer du få kuponger utbetalade löpande tills det att obligationen förfaller och lånet på 10 000 kr betalas tillbaka till dig.

I Sverige utfärdas statsobligationer av Riksgälden för att finansiera offentliga behov. Dessa obligationer anses ha hög kreditvärdighet på marknaden och därmed låg risk eftersom staten är emittent och förväntas kunna återbetala lånebeloppet när obligationen förfaller. Det innebär att investerare som lånar ut pengar till staten får en lägre ränta än om de till exempel lånar ut till ett enskilt företag. Statsobligationer handlas ofta i större block mellan banker och institutionella investerare men de kan även handlas i mindre poster på börsen.

Bostadsobligationer i Sverige är utgivna av banker och hypoteksbolag som finansierar sin utlåning till bostadslån. Dessa obligationer benämns som säkerställda eftersom de är uppbackade av en pool av bolån. Bostadsobligationer anses ha hög kreditvärdighet, men betalar ut en högre ränta än statsobligationer eftersom de anses vara mer riskfyllda. Bostadsobligationer handlas i poster om 1-2 miljoner kronor och främst av institutionella investerare som fond- och pensionsbolag.

Företag har flera möjligheter att låna upp kapital för expansion och investeringar. Antingen kan bolaget emittera nya aktier, obligationer eller ta banklån. Till skillnad mot kapitalanskaffningar i form av aktieemissioner är obligationsemissioner en skuld som bolaget förväntas återbetala. Spannet av företagsobligationer är brett och brukar delas in i kategorierna ”Investment Grade” och ”High Yield”, där det senare anses vara mer riskfyllda obligationer.

Bolag som utfärdar obligationer har ofta ett kreditbetyg från ett ratinginstitut. Investerare bedömer ett företags kreditvärdighet för att kunna avgöra bolagets återbetalningsförmåga. Räntorna på företagsobligationer återspeglar risken, en mer riskfylld investering kompenseras med högre ränta.

Företagsobligationer handlas ofta i större poster OTC (over-the-counter) trots att möjligheten finns att handla dessa elektroniskt. Rent praktiskt innebär det att stor del av affärerna görs upp över telefon utanför börsens elektroniska handelssystem.

Under det senaste decenniet har hållbarhet blivit en allt viktigare del av kapitalmarknaderna. Ett exempel är uppkomsten och tillväxten av marknaden för så kallade gröna obligationer. Gröna obligationer är särskilt utformade för att finansiera projekt och tillgångar som medför en positiv effekt för vårt klimat eller vår miljö. Investerare i gröna obligationer bidrar till projekt som exempelvis tar itu med klimatförändringar, främjar förnybar energi eller förbättrar energieffektiviteten i stora fastighetsbestånd. Lånen är öronmärkta för projekt med tydliga miljöfördelar vilket ger investerare möjligheten att bidra till globala hållbarhetsmål samtidigt som man får en avkastning som speglar kreditrisken i det emitterande bolaget. 

Man kan handla obligationer på vår sajt. Utbudet är dock ganska begränsat för noterade obligationer och de flesta obligationer som går att köpa har stora minimiposter på 1 miljon kronor. Många av dessa kan man handla manuellt genom att ringa vårt mäklarbord.

När man handlar med obligationer så betalar man courtage, precis som vid aktiehandel. I vår prislista kan du se alla avgifter som är förknippade med obligationshandel.

Vad är konvertibler?