Tre vänner startade för snart 80 år sedan investmentbolaget Kinnevik. Herrarna von Horn, Klingspor och Stenbeck investerade i Sveriges Lantbruks AB, Korsnäs Sågverk AB samt Lidköpings konfektyr. 1954 tog trion bolaget till börsen med en tillgångssida värd 35 miljoner kronor.

Industriimperiet växte vidare. I mitten på sextiotalet tog sig Hugo Stenbeck an styrelsens ordförandepost. Strax därefter utsåg han sin son till verkställande direktör. Under ett decennium kontrollerades koncernen av far och son Stenbeck, innan ordförandeskapet återgick till familjen Klingspor.

Vid 80-talets början var Kinneviksfärens största engagemang inom pappers- och stålindustrin.

Efter en uppslitande arvstvist tog yngste sonen Jan Stenbeck kontrollen över investmentbolaget och under 80-talet förändrades sfären. Jan Stenbeck styrde Kinnevik allt längre ifrån den klassiska industrin mot modern teknik och media.

Stora satsningar gjordes inom mobiltelefoni och satellit-tv, mobiltelefonbolaget Comvik startades. Snart etablerades ett rikstäckande radionät i Sverige och antalet teknikinvesteringar mångfaldigades.

Under det sena 80-talet lade Jan Stenbeck en ny grund, som i dag är fundamentet i Kinneviksfärens bolagsportfölj. Comvik blev senare Comviq/Tele2 och de utländska telekomsatsningarna samlades i Millicom. 1987 premiärsände mediabolaget Modern Times Group, via TV3 direkt från London. En av de första att synas i den privata tv-kanalen var Magnus Härenstam.  

Strax efter att it-bubblan spruckit avled Jan Stenbeck 59 år gammal. Efter sig lämnade han flera nya börsbolag.

Grundpelarna i Kinneviksfären är i dag telekommunikationsbolagen Millicom och Tele2, som står för över 40 procent av substansvärdet och hälften av Kinneviks noterade portfölj.

Millicom levererar telekom och medietjänster till tillväxtländer i Latinamerika och Afrika. Bolaget växer och under 2014 ökade omsättningen med 15 procent. Tyvärr har aktien inte utvecklats lika positivt och sedan årsskiftet har kursen backat 3 procent.

Drar vi ut perspektivet har aktien på tre år förlorat över 20 procent i värde. Den stora exponeringen mot mer instabila tillväxtekonomier är en stor osäkerhetsfaktor även om bolaget är hyggligt stabilt finansiellt.

Bortsett från kursutvecklingen är Millicom antagligen det mest spännande av telekombolagen på Stockholmsbörsen och möjligheterna till fortsatt tillväxt är goda.

Tele2 är känt för de flesta svenskar och en av Europas större telekomoperatörer. Om bolagets maskot kan man tycka vad man vill, men Tele2 har varit hållit fanan högt under de senaste årens priskrig.

Fjärde kvartalet förra året var bolagets fjortonde i rad med tillväxt. I ett större perspektiv ser bolaget ut att sakta monteras ned, bit för bit. Nu senast såldes den norska verksamheten till Telia, vilket innebar fin extra utdelningar till bolagets ägare.

Vad som återstår från 80-talet är också mediekoncernen MTG och gratistidningen Metro. Men i dag står de båda bolagen – som sorteras in under affärsområdet Underhållning – endast för 4 procent av substansvärdet.

I stället är det e-handel och andra digitala marknadsplatser som står för mer än halva substansvärdet.

Till de större innehaven hör modehuset Zalando. Intresset för bolagets egenutvecklade plattform växer och Zalando har nu knutit band med bland annat amerikanska Gap och Topshop. Samtidigt lanseras expressleveranser på alla viktiga marknader.

Zalando börsnoterades i Frankfurt i slutet på förra året. Noteringen var långt ifrån någon succé men i dag har aktiekursen återhämtat sig, även om den är fortsatt volatil. Efter ägarspridningen äger Kinnevik 32 procent av bolaget.

Också internetinkubatorn Rocket Internet noterades i Frankfurt. Att börsnotera ett bolag vars uppgift är att utveckla andra internetbolag att på sikt börsnotera, kändes lite märklig. Och så blev noteringen ett fiasko. Men efter ett par månader på börsen står nu aktien högre än den gjorde på noteringsdagen.

Tyngden av Kinneviks substans ligger i de noterade innehaven. Men någonstans i myllret av onoterade e-handlare och internetbolag vilar Kinneviks framtid.

Ett av de större onoterade engagemangen är företagsgruppen Global Fashion Group (GFG). GFG är en samling av sex varumärken som marknadsförs online mot fem regioner långt utanför Korsnäs skogar. Försäljningen sker i Sydamerika, Indien, Ryssland, Mellanöstern, Sydostasien och Australien. På några av marknaderna har det stormat rejält, men år mot år så har gruppen ändå ökat sin försäljning under 2014. Företagsgruppen står för ungefär 8 procent av substansvärdet.

Kinnevik satsar också aktivt på att utveckla noterade CDON Group som bytt namn till Qliro Group. Förutom e-handel kanske tanken är att ta upp kampen mot Klarna gällande smarta betallösningar på internet. Under senare delen av 2014 investerade Kinnevik över 200 miljoner kronor i bolaget. Och ägarandelen uppgår till 28,5 procent.

Till de mer spännande handelsplatserna hör Blocket-kopian Avito som värderats till 2,3 miljarder kronor.

Kinneviks vd gör det ganska tydligt att ambitionen är slimma företagsportföljen, samtidigt som bolaget även framgent kommer satsa på nya spännande bolag. Får vi se en fortsatt bra börs är sannolikheten stor att vi får se ett transaktionsintensivt Kinnevik under 2015.

Tillväxtfokus ligger i investmentbolagets mest lovande onoterade innehav som kallas ”Rising ten” och kanske är det något av dessa bolag vi får se på börsen under 2015.

Kinnevik är det svenska investmentbolag med störst internationell prägel, troligtvis är det också den mest spännande arbetsplatsen då bolagsportföljen är under ständig förändring.

Men lika spännande som det är med många små verksamheter och tilltänkta internetstjärnskott, lika riskfyllt är det. Som tur är har bolaget en stadig bas att stå på, vilket är telekombolagen. Men varken Tele2 eller Millicom har överpresterat de senaste åren.

Tele2 är förvisso ett bolag vi på Placera håller kärt men främst på grund av den fina utdelningen, någon stor kurspotential finns där inte.

Summa summarum kan Kinnevik vara en bra komponent i aktieportföljen. Men aktien är för volatil och bolagets riskfyllda investeringar gör att aktien inte platsar som hörnsten i depån.

I stället kan aktien vara ett bra sätt att investera i en spännande tillväxtportfölj och ett substitut till att krydda portföljen med enstaka chansbolag.

Sedan årsskiftet har den noterade delen av portföljen förlorat 5 procent av sitt värde, samtidigt som Kinnevikaktien stigit 7,6 procent. Trots detta handlas portföljen med en liten rabatt. 

Kinnevik har betydligt högre förvaltningskostnad än sina konkurrenter men bolaget redovisar också kostnaden på ett mer otydligt sätt, vilket betyder att risken finns att vi jämför äpplen och päron. Samtidigt är bolaget mer transaktionsintensivt och det kostar alltid lite extra. Förvaltningskostnaden uppgick till 1,3 procent under 2014.

Om Kinnevik nu står i begrepp att städa lite i portföljen så hoppas vi att det inte bara blir godbitar som säljs av utan att ledningen ser till att sortera bland mindre roliga investeringar så som Seamless och Black Earth Farming.