På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Placeras guide till rätt räntefond

Fonder En räntefond är ett sätt att minska risken i portföljen eller spara på kort till medellång sikt. Placera förklarar hur du väljer rätt.

På den svenska marknaden finns över tusen räntefonder att välja mellan. Till skillnad från aktiefonder, där det ofta är tydligt om det är en global- eller branschfond, är det ofta svårare att särskilja räntefonderna.

Fondtjänsten Morningstar delar in alla fonder i kategorier som används i hela branschen mer eller mindre. Dessa kategorier är korträntefonder, långräntefonder, företagsobligationsfonder, realfonder och utländska räntefonder.

Innan vi går igenom de olika kategorierna ska vi dock ta upp ett vanligt missförstånd när det gäller räntefonder. Värdet på räntefonden går upp om räntan går ned och vice versa – inte tvärtom, som många tror.

Exempel: Därför minskar värdet på räntefonden om räntan stiger

Ett teoretiskt exempel med plusränta: Svenska staten ger ut en obligation som auktioneras ut. Det är auktionsförfarandet som sätter räntan. Om räntan vid försäljningstillfället blir 1 procent och räntan vid försäljningstillfället därpå blir 1,5 procent kommer värdet på den första obligationen att sjunka motsvarande, eftersom du hellre vill ha högre avkastning och därför hellre äger den som ger mer ränta.

Om räntan istället sjunker vill du hellre äga den första obligationen och då blir istället den mer värd.

Ett aktuellt exempel: Svenska staten (genom Riksgälden) gav ut en 5-årig statsobligation den 18 februari i år med en ränta på -0,26 %. 10 dagar senare emitterades en ny ut till en ränta på -0,49 %.

Eftersom man hellre vill ha en minusränta på 0,26 % än 0,46 % sjunker värdet på den sistnämnda obligationen. Årets ränteminskning återspeglas i värdeutvecklingen på korträntefonderna nedan.

Den senaste tidens sjunkande räntor har lett till att året för korträntefonderna börjat bra.

 

Korta räntefonder

Korträntefonder investerar ofta huvudsakligen i statspapper, såsom obligationer och statsskuldväxlar (löptider på maximalt ett år) som har en genomsnittlig löptid på kortare än ett år.

Om fonden investerar i obligationer som har längre löptid köper den med andra ord obligationen på andrahandsmarknaden när den har kort löptid kvar. Korträntefonderna har generellt mycket låg risk.

De flesta korträntefonderna har riskklass 1.

En av de faktorer som påverkar avkastningen mest i en räntefond är just löptiden, eller durationen som det heter (ränterisken). Dessa två hänger samman, eftersom det är lättare att förutse räntan kort sikt än på lång sikt.

Riksbankens prognos för reporäntan illustrerar hur osäkerheten om den framtida räntan påverkas av tiden.

Den potentiella avkastningen är alltså begränsad i korta räntefonder. Det gör att även risken är lägsta möjliga. Det betyder dessvärre inte att du inte kan förlora några pengar alls när du investerar dem i korta räntefonder. Det enda du kan vara säker på är att du minimerar risken att förlora mycket.

Anledningen till att du kan få minusavkastning, vilket också varit fallet de senaste fem åren, är förstås det låga ränteläget. I själva verket har korträntefonder alltså gett en genomsnittlig avkastning på minus 1,05 procent de senaste fem åren, inflation borträknad.

För den som söker säkrast möjliga avkastning är det alltså ofta en bättre idé att investera sina pengar på ett bankkonto med låg ränta och insättningsgaranti. Det ska dock nämnas att den genomsnittliga avkastningen när vi kommit två månader in på året är 0,3 procent, alltså rejält bättre än bankkontot.

Korta räntefonder investerar alltså ofta mest i papper som ges ut av stat och kommun. Det finns dock undantag, därför är det viktigt att läsa fondens placeringsinriktning, vilket du kan läsa mer om längre ned i artikeln.

 

  Avkastning 5 år Standardavvikelse (risk) 3 år
Avkastning "bäst i klassen" 4,10% 0,8
SPP Grön Obligationsfond
Avkastning genomsnitt -1,05% 0,25
Avkastning "sämst i klassen" -3% 0,1
CF Korträntefond A

 

Långa räntefonder

Långa räntefonder kallas ofta obligationsfonder och investerar i obligationer med genomsnittlig löptid på mer än ett år. Räntefonder stiger alltså när marknadsräntan går ned och sjunker när marknadsräntan går upp och detta blir extra tydligt ju längre löptiderna blir.

Ju längre löptider obligationerna har desto större chans till potentiell avkastning och därmed också högre risk. Logiken är densamma som med ett vanligt bostadslån – ju längre du binder räntan, desto högre blir den.

I kategorin långa räntefonder finns både stats-, kommun och bostadsobligationer liksom företagsobligationer. De flesta innehåller dock till största del stats-, kommun- och bostadsobligationer, vilket gör att de har mycket låg kreditrisk.

  Avkastning 5 år Standardavvikelse 3 år
Avkastning "bäst i klassen" 8,80% 2,5
Nordea Obligationsfond utd
Avkastning genomsnitt 5,49% 1,43
Avkastning "sämst i klassen" 1,0% 1,2
Danske Invest SICAV Swedish Bond A

 

Företagsobligationsfonder

Företagsobligationsfonder investerar, som namnet antyder, i företagsobligationer. Fonderna i denna kategori är mycket varierande både när det kommer till löptider och obligationernas kreditrisk, alltså risken för att företagen som ställer ut obligationerna (lånar pengar) inte kan betala.

De kan vara korträntefonder, som med den populära fonden Spiltan räntefond Sverige, men har oftare längre löptider.

  Avkastning 5 år Standardavvikelse 3 år
Avkastning "bäst i klassen" 26,10% 8
Case Fair Play
Avkastning genomsnitt 7,42% 1,61
Avkastning "sämst i klassen" -1,4% 0,1
AMF Räntefond Kort

Utländska räntefonder

Utländska räntefonder är extra riskfyllda eftersom du lägger på ännu en risk – valutarisken. Denna kategori har gått mycket bra de senaste fem åren i takt med att den svenska kronan försvagats.

Den utländska kategorin är kanske den som har mest varierande utbud i Morningstars kategorier eftersom den innehåller korta och långa papper och stats- och företagsobligationer. Det kan dessutom vara statsobligationer utgivna av länder som har dålig kreditvärdighet.

Bara i år har Skagen Avkastning NOK gått ned 3,8 procent sedan den norska kronan försvagats mot den svenska.

  Avkastning 5 år Standardavvikelse 3 år*
Avkastning "bäst i klassen" 56,70% 8,4
Candriam Bonds Emerging Markets C USD Cap
Genomsnitt 24,15% 7,16
Avkastning "sämst i klassen" -34,70% 29,9
Turkisfund Bonds A
     
*Genomsnitt global aktiefond: 13,77    

Realräntefonder

Realräntefonder är en lång räntefond där räntan på obligationerna i fonden är skyddad mot inflationen. Räntan räknas alltså upp med inflationstakten.

  Avkastning 5 år Standardavvikelse 3 år
Avkastning "bäst i klassen" 8,10% 2,5
Skandia Realräntefond
Avkastning genomsnitt 6,83% 2,31
Avkastning "sämst i klassen" 4,0% 1,5
Swedbank Robur Realräntefond

Kategorierna går in i varandra

Den som börjar utvärdera olika räntefonder kommer strax märka att det inte alltid är självklart vilka kategorier som fonderna tillhör. Ett exempel är Spiltans korträntefond som hamnar i företagsobligationskategorin, eftersom den investerar i företagsobligationer, men med korta löptider. Något som kan vara värt att tänka på när man gör sin jämförelse.

Steg för steg – så väljer du rätt räntefond

1. Bestäm när du vill använda pengarna. Har du en kort sparhorisont, tre år och kortare, ska du ha en korträntefond för att vara på den säkra sidan. Som tidigare nämnts bör du kanske till och med överväga bankkontot istället med tanke på den låga räntan och den statliga insättningsgarantin. Har du lite längre sparhorisont än så, det vill säga tre till fem år, kan du välja långa räntefonder.

Du som i första hand är intresserad av att investera i räntefonder för att minska risken i din portfölj kan med fördel välja båda korta och långa räntefonder för ökad diversifiering.

2. Utvärdera den riskjusterade avkastningen. När du väl bestämt dig för i vilken typ av fond du ska välja kan du sortera dem på exempelvis Morningstar, Nordnet eller Avanza. Mest information om fonderna finns på Morningstar. Där kan du jämföra avkastning och risk. Genom att använda verktyget X-ray kan du jämföra olika fonder med varandra.

Nedan ser du en jämförelse mellan de fem populäraste räntefonderna bland Avanzas kunder.

I Morningstars X-rayverktyg kan du jämföra fonder och se vilka som ger högsta möjliga riskjusterade avkastning.

3. Granska risknivån kritiskt. Det finns flera problem med Morningstars sätt att utvärdera risken i just företagsobligationsfonderna, eftersom sättet som risken mäts på inte återspeglas i det historiska värdet på obligationerna.

Det beror dels på att kategorierna är lite väl grovhuggna för att kunna göra relevanta jämförelser, dels på att marknaden för företagsobligationer, särskilt de mer riskfyllda, inte är tillräckligt likvida för att ge en korrekt bild av värdena på obligationerna. Detta kan du läsa mer om här.

Det du kan göra är att själv skaffa dig en uppfattning om risken som fonden tar i sina obligationer. Det kan du göra exempelvis genom att läsa fondens placeringsinriktning. Där kan du i bästa fall läsa hur stor del av fondens obligationsinnehav som måste ha ett visst kreditbetyg exempelvis. Tyvärr är många fonder knapphändiga med informationen.

Ett annat sätt att få en uppfattning om hur mycket risk en fond har i sin portfölj är att läsa i rapporten vilka obligationer som fonden investerat i.

Till syvende och sist är det viktiga att du är medveten om att företagsobligationsfonden ofta är mer riskfylld än vad som anges i till exempel KIID-riskskalan, i standardavvikelsen eller stjärnbetyget. Detta mätproblem leder främst till att man överskattar risken i räntefonder med lägre risk relativt räntefonder med högre risk.

Nordea är tyvärr ganska ensamma om att redovisa det genomsnittliga kreditbetyget i sina årsrapporter.

 

På Morningstar har vissa fonder information om kreditbetygen på innehaven. Det hittar du under fliken ”innehav”.

 

4. Utvärdera ränterisken. Lägre räntor framöver ökar värdet på långa räntefonder och vice versa.

5. Utvärdera inflationsrisken. Vid en högre inflation är det bra med realräntefonder. De är relativt ovanliga på den svenska marknaden nuförtiden.

6. Utvärdera valutarisken. Om svenska kronan stiger respektive sjunker mot dollarn och du har en obligation i dollar, kommer värdet av denna fond förändras på motsvarande sätt. Att köpa en utländsk räntefond är alltså ett sätt att skydda dig mot en kronförsvagning om du nu skulle vilja det. Glöm inte växlingsavgiften.

7. ISK eller inte? I dagsläget är skatten på ISK 0,375 procent. Det är lägsta möjliga nivå och den kan mycket väl bli högre framöver, således är korträntefonder generellt inte bra att ha på ett ISK.

Beroende på hur aktiv du är, hur högt du skattar bekvämlighet när det är dags att deklarera samt vilken typ av räntefond du väljer att spara i, är det upp till dig att välja var din gräns går för när du tycker att det är värt att spara i vanlig depå respektive investeringssparkonto.

8. Utvärdera avgiften. Ju lägre förväntad avkastning, desto viktigare blir det att inte betala en för hög avgift. 0,1 procent eller strax däröver är en bra avgift för en korträntefond. När det kommer till fonder med högre förväntad avkastning är det inte självklart, men hittar du två likvärdiga fonder ska du förstås välja den billigaste.

Är det någon mening att investera i en räntefond om jag har lån?

Det enkla svaret är att det är upp till dig själv. Strikt matematiskt är det förstås mer fördelaktigt att amortera på ditt lån givet att du betalar mer i ränta än du får i din räntefond, vilket ju ofta är fallet. Om du räknar på detta ska du ta hänsyn till skatteeffekterna.

Är räntefonderna en del av en diversifierad portfölj, till exempel ett barnsparande, är möjligen den ekonomiska fördelen att amortera inte tillräckligt stor för att ta hänsyn till. Då kanske man hellre har hela portföljen samlad på ett och samma ställe istället för att en del av amorteringen på något krångligt sätt skulle tillfalla portföljen.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -