Så investerar du i företagsobligationer

Företagsobligationer I tider med låga räntor och högt värderad skakig börs kan företagsobligationer kännas som ett intressant alternativ. Placera guidar dig igenom sparformen.

Efterfrågan på att låna ut pengar till företag har vuxit sig allt större i takt med att räntorna på statsobligationer har sjunkit. Men också utbudet av nordiska obligationer har stigit i takt med att bankerna blivit mer restriktiva i sin utlåning i och med strängare regler efter finanskrisen.

Fördelen med en investering i en företagsobligation är den jämna strömmen av pengar man får genom kupongen (räntan) och att kursrisken uteblir givet att du behåller din obligation tills den förfaller. Den som investerar i en företagsobligation ska kunna avvara pengarna under flera år, ofta fem. Det kan förstås vara möjligt att sälja obligationen på en andrahandsmarknad, men handeln är ofta liten.

Avkastningen på en obligation skiljer sig stort beroende på vilket bolag som lånar pengarna. De mest stabila statliga fastighetsbolagen kan ge en ränta som inte är mycket högre än statslåneräntan, ett svenskt stort industribolag håller sig kring 2 procent. För den som vill ta större risk finns högre avkastning att hämta, uppemot 8-10 procent är inte ovanligt, men då är risken avsevärt högre förstås.

”Det gäller att kolla dokumentationen, då det är en central del av hela riskbedömningen av företaget. Det kan tyvärr ta lite tid och vara svårt att sätta sig in på egen hand”, säger Louis Landeman chef över kreditanalys på Danske Banks obligationsavdelning.

Louis Landeman är chef för kreditanalys på Danske Bank

”Det är även viktigt att ha koll på en rad andra faktorer, som om bolaget har andra skulder som har högre prioritet än obligationen och att försöka uppskatta hur mycket av de investerade pengarna man kan tänkas få om bolaget råkar ut för problem”.

Av den svenska företagsobligationsmarknaden är ungefär 80 procent så kallade investment grade (låg kreditrisk) och 20 procent är så kallade high yield-obligationer (högre kreditrisk). I tabellen nedan ser du ett exempel på vad olika företag inom high yield-segmentet betalat i ränta på sina obligationer.

Det finns ingen särskild samlad marknadsplats där privatpersoner via banker eller institut kan köpa företagsobligationer. Som privatsparare får man helt enkelt ta kontakt med sin bank och få en prisuppgift på den obligation man vill ha. För att ta reda på om kursen är bra får man helt enkelt ta in uppgifter från flera banker. Inte särskilt lättillgängligt alltså.

De större bolagens obligationer har ofta kreditbetyg, men en stor del av den svenska marknaden har det inte. Fördelen med de betygsatta bolagen är förstås att de bolagen är genomlysta, men det är viktigt att den som investerar i företagsobligationer inte förlitar sig blint på externa åsikter.

”Kreditbetygen påverkar priset på obligationen väldigt mycket, men för den saken skull betyder det inte att kreditinstituten alltid har rätt”, säger Louis Landeman.

Räntebevis – fast ränta till en lägre insats

Förutom svårigheten att köpa och sälja företagsobligationer är problemet för många småsparare är att minsta insättningen för att göra en direktinvestering i en företagsobligation är hög. Lägsta belopp att investera är ofta en miljon kronor. Det krävs alltså en ganska stor förmögenhet då en företagsobligation förstås inte bör utgöra hela innehavet i en portfölj.

För den vanlige småspararen kan istället räntebevis eller företagsobligationsfonder vara ett alternativ. Ett räntebevis (kallas ibland också för kapitalandelsbevis) är dock inte en andel av en obligation, utan en strukturerad produkt med företagsobligationen som en underliggande tillgång.

Skillnaden mellan att investera direkt i en företagsobligation och i ett räntebevis skiljer sig också genom att räntebeviset ofta kan handlas på en börs. Men precis som med företagsobligationer bör man ha en lite längre sparhorisont, dels för att avgiften ofta bakas in i priset för produkten, men också för att den ofta knappa handeln gör den svårsåld.

Räntebevisen handlas i poster om 10 000 kronor. Att tänka på är att förutom att man exponerar sig för risken för att bolaget inte kan betala tillbaka pengarna, exponeras man också mot risken i banken. Det är en risk man bör få betalt för.

Crowdfunding – en riskfylld typ av företagsobligation

På senare år har också en typ av crowdfunding blivit alltmer populär där Tessin är det mest kända exemplet. Via en plattform kan bygg- och fastighetsbolag låna pengar av en grupp av privatpersoner till specifika projekt givet att emissionen får in tillräckligt med kapital.

Projekten är små, informationen knapp och risken hög. Löptiderna är generellt kortare än vanliga företagsobligationer och räntan ligger i regel i spannet 8-10 procent. Tessin har också en fond som innebär en lägre risk än att investera i enskilda projekt.

Miljarderna flödar in i företagsobligationsfonder

För den som vill investera i företagsobligationer och vill sprida sin risk finns företagsobligationsfonder. Förutom att en fondportfölj per automatik är diversifierad är fördelen att en (förhoppningsvis) duktig förvaltare har synat bolagen som ingår i fonden.

Intresset för företagsobligationsfonder har vuxit kraftigt under året. Hittills i år har elva miljarder kronor flödat in i sparformen enligt Fondbolagens Förening.

Inom kategorin företagsobligationsfonder skiljer sig risken, och därmed avkastningen, mycket. De fonder som tar högre risk tenderar att bete sig mer som aktiemarknaden i övrigt. De med lägre risk korrelerar inte alls lika mycket med aktiemarknaden.

Den som funderar på att investera i en företagsobligationsfond bör fundera om man gör det som ett något tryggare alternativ till aktier eller ett något mer riskfyllt alternativ till sparkontot.

Disciplin viktigt för räntefondförvaltaren

Spiltan högräntefond var en av de fonder som hade högst nettoinflöden förra månaden. Fonden förvaltas av Lars Lönnquist.

Lars Lönnquist förvaltar Spiltan Högräntefond

För vem passar Spiltan högräntefond?

”Det är ett bra alternativ till långsiktigt banksparande för de som tycker att aktiemarknaden är för dyr eller riskfylld.”

Vad är din investeringsfilosofi?

”Vi fokuserar på bolagsanalys och tar endast marginell ränterisk. Investeringsfilosofin i Spiltan högräntefond handlar om att köpa obligationer i bolag som kan utvecklas positivt över tid och på så sätt öka värdet på obligationen, något som kallas för kreditmigrering."

"Obligationerna kan behålls till löptidens slut men oftast avyttras de när den förväntade avkastningen uppnåtts. Eftersom uppsidan är begränsad gäller det att vara väldigt disciplinerad och undvika de obligationer som kan få problem och därmed leda till fallande kurser som i värsta fall kan radera ut en stor del av fondens avkastning.”

”Det andra är att vi låter tiden skapa avkastning i fonden genom att vi köper obligationer med längre löptider och behåller dom till dess att löptiden blivit så kort att riskpremien kommit ner på en lägre nivå – detta kallas för att ”rida på yieldkurvan” ”I dagens marknad är likviditet viktigt  och därför har vi en ganska stor andel företagscertifikat som är lätta att avyttra för att möta utflöden eller att kunna utnyttja en turbulent marknad till att förvärva billiga krediter”.

Vad ska man tänka på när man väljer företagsobligationsfond?

”I en långsiktig förvaltning gäller det att förstå hur en förvaltare skapar avkastning samt minskar risken på nedsidan. Det kan handla både om en stringent investeringsfilosofi såväl som en väldiversifierad portfölj. Enstaka år med stark riskaptit kan en  förvaltare som tar högre risk överprestera, men då kan man lika gärna vända sig till aktiemarknaden.”

Hur väljer ni bolag?

”Vi har en investeringsfilosofi där vi talar om ”Spiltanbolag”. Det ska vara verksamhet man förstår, bolagen ska erbjuda produkter och tjänster som alltid efterfrågas och tjäna pengar. Balansräkningen är viktig, den ska inte bestå av massa goodwill."

"En annan viktig faktor är att företagen ska ha kontroll över prissättningen på sina produkter. Om man gör det så undviker man 90 procent av alla bolag som kommer att få problem, men skulle det ändå bli så är det viktigt att bolaget har riktiga, fysiska ägare med förutsättning att skjuta till kapital.”

Hur lätt är det att sälja obligationerna?

”Det kan vara utmanande ibland, för likviditeten är inte perfekt, alla obligationer går inte att sälja varje dag och därför gäller det att ha en god likviditetsbuffert.”

…och hur är lätt är det att hitta bra obligationer när efterfrågan är så stor?

”När efterfrågan är stark som just nu så är det onekligen en utmaning att få de volymer man önskar, vilket leder till stigande kurser. Det finns en underliggande styrka i marknaden där jakten på avkastning fortsätter."

"De som tidigare köpte statsobligationer köper nu BBB+ obligationer och de som förr köpte BBB+ obligationer vill ha obligationer med en lägre riskklass på grund av de fallande räntorna”.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -