På Placera använder vi cookies på vår sajt för att få den att fungera korrekt, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Lärdomarna efter börskraschen

Börs Det har snart gått ett halvår sedan börskraschen i mars 2020. Placera har pratat med flera experter om hur de ser tillbaka på krisen och, framförallt, vilka lärdomar de har tagit med sig.

Börskraschen i mars 2020 går till historien som en av tidernas snabbaste krascher. Återhämtningen på börsen har varit stark och har gett sken av en V-formning. Experterna som Placera talat med är Georg Norberg, Elena Lovén, Jonas Olavi, Andreas Brock, Henrik Milton och Günther Mårder,

“Det vi fondförvaltare i princip har att röra oss med är 0 till 10 procents kassa och kanske i viss mån att försöka att flytta till några slags defensiva aktier. Det är det spel vi har. Och det är väldigt svårt att göra när det brinner”, säger Georg Norberg, aktieförvaltare på Quesada Kapitalförvaltning.

Georg Norberg

“Det stora felet som jag och många andra gjorde var att helt underskatta virusets farlighet och framfart. För det fanns signaler tidigt från Kina, men det var väl kanske inte korrekt information som kom men vi tyckte ändå att det var lite konstigt att börsen var så stark”, säger Georg Norberg.

“Vi lurades, precis som många andra, att det förmodligen skulle begränsas till Asien. Men där bedrog vi oss”.

“Det som blev ett riktigt stort problem var ju heller aldrig aktiemarknaden. Fördelen med aktiemarknaden är ju att det alltid finns ett pris på aktierna. Den stora krisen ägde egentligen rum på räntemarknaden”, säger Georg Norberg och syftar till problemet med prisbildningen i företagsobligationerna i början av året.

“Vi fick hänga med när den marknaden stängdes för insättningar och uttag på grund av att det inte fanns några priser helt enkelt. Man kunde inte värdera fonderna varje dag längre”.

Kan man, sett till tidigare börskrascher, se ett mönster i hur marknaden reagerar?

”Ja, när man tittar i backspegeln är det ett mönster. I och med att vi fick en återhämtning på börsen. Men det var ingen som trodde att vi skulle få en sådan snabb återhämtning när vi befann oss i mars. Absolut inte. När vi såg makrovariabler som blev resultatet av nedstängningen som skedde i samhället, då fanns det ingen som bettade på att det här skulle blåsa över på bara några månader. Just eftersom den här krisen ser så pass annorlunda ut. Därför kan man nog föranleda att misstänka att den här återhämtningen nog är en tjuvstart ändå då det är en hel del av de här sakerna som ger långsiktiga effekter”.

“Vi känner ju till att det är robotar och algoritmer som handlar på börsen, men jag måste säga att de har förfinats avsevärt sedan tillexempel 2008 eller om vi tar en sån konstig krasch som få kommer ihåg: 2011. Då fungerade börsen väldigt dåligt för då löpte algoritmerna amok och det blev fruktansvärt stora slag under dagen, dag för dag. Det tycker jag inte att vi upplevde den här gången, utan denna gång tycker jag att robotarna uppförde sig civiliserat”. 

Elena Lovén, förvaltare på Swedbank Robur Rysslandsfond och Swedbank Robur Östeuropafond, understryker begränsningarna som kommer med att vara fondförvaltare. “Det man gör är att öka kassan och minska innehaven av cykliska bolag, man tittar på likviditeten i fonden och man tittar på balansräkningarna i de bolag som man äger."

"Man vill ha en sund kassa, god likviditet, och sunda balansräkningar i sina fonder, och har man inte haft det så behöver man rotera för det. Hade man redan innan krisen roterat från cykliska bolag, som drabbas hårdast, till defensiva bolag, då hade man redan gjort halva jobbet. Då blir det inte lika hårt.”

Elena Lovén

”Man måste tänka kring hur det som har inträffat kommer förändra folks beteenden. Vad kommer folk att göra och inte göra? I detta fall tänker man mer kring e-handel och att folk kommer chatta mer, jobba mer hemifrån osv. Vilken förändring kommer det innebära? Då kanske man inte ska äga flygbolag, eventbolag och liknande. Så det första steget är att se hur efterfrågan förändras."

"Nästa steg är att se till finansieringsbehovet, vilka bolag som kommer behöva söka extern finansiering, vilka länder som har stor skuld i förhållande till de andra. Hur kommer bankerna att påverkas? Vilka bolag får höjda skatter?”

”Man behöver tänka igenom alla dessa konsekvenser i lugn och ro, man kastar sig inte direkt på knappen och börjar handla. Det gör jag aldrig”, säger Elena Lovén.

Kan ett mönster urskiljas i marknadsreaktionen vid börskrascher?

”Oavsett anledning varför börsen går ner så vet man att efter vart tionde år ungefär kommer en nedkylning efter en stark uppgång och anledningen kan vara vad som helst. Nu var det covid men det kunde ha varit allt möjligt. Handelsmönstret är detsamma; först trycker alla på säljknappen, sen börjar man handla för att försöka pricka botten. Så först, i början av året, var det girighet och börsen stod på topp, sen kommer jätterädslan och alla säljer och sen kommer girigheten igen när folk vågar köpa. Det var det som hände i mars. Vissa var ute och fiskade på botten och började långsamt komma in i det. Sen kommer mängden, resten, i april-maj och börjar köpa. Så det är samma mönster men här har återhämtningen inte skett i takt med ekonomin."

Jonas Olavi, finansanalytiker och tidigare allokeringschef på Alfred Berg, berättar om en personlig trade han gjorde när han fick höra om covid första gången i kinesisk media.

Jonas Olavi

“Jag tänkte att sånt oftast har en tendens att skapa badwill och kan pågå väldigt länge så jag passade på att sälja mina kinesiska A-aktier som jag hade. Min take var att köpa in sig i marknaden igen när staterna går ut med stöd, som de tvingas att göra, vilket de gjorde ganska kort därefter. Då köpte jag in fonden igen och var sedan med på en resa upp med ungefär 10 procent i den rekylen”.

Jonas Olavi framhåller att det finns en viktig lärdom för gemene man.

“Det här har ju varit en viktig signal för alla de som kom in efter Lehman Brothers eftersom dessa personer har ju nästan inte varit med om någon ordentlig recession och en ordentlig sättning i marknaden. Det här har ju hjälpt att göra folk påminda om att ibland går marknaden ner och då måste man ha anpassat sin placeringsfilosofi så att man inte går under och blir utslagen. Så förhoppningsvis har man blivit påmind om att aktier utgör en risk och att det är lätt att göra bort sig”.

Kan ett mönster urskiljas i marknadsreaktionen jämfört med tidigare krascher?

”Ja, så har det varit efter Lehman Brothers skulle jag säga. För att så fort amerikanerna förstod att det var ett stort misstag att låta Lehman Brothers gå i konkurs så var man tvungen att massivt och fort sänka räntorna och tillsätta massivt stöd i ekonomin. Sedan dess har det ju varit en arbetsbok som centralbanken har levt efter. Det gör att när vi får en sättning på det här sättet så kan man nästan vara helt säker på att centralbankerna kommer komma till undsättning”, säger Jonas Olavi.

Andreas Brock och Henrik Milton, fondförvaltare på Coeli AB, berättar att de var aktiva under hela perioden och såg krisen som ett bra tillfälle att agera.

Andreas Brock och Henrik Milton

“Både jag och Andreas var med om finanskrisen 2008 och vad vi har tagit med oss är att även om det är illa eller ser ut som en katastrof så kommer det att ordna sig så småningom, det gäller bara att vara uthållig. Trots ett jobbigt läge kan man göra väldigt fina aktieaffärer, så det hade vi hela tiden i bakhuvudet. Hade vi en aktie som vi ville äga, men som vi inte köpt på grund av hög värdering, så var det nu ett väldigt fint tillfälle att köpa”, säger Henrik Milton.

”Vi är ju aktieanalytiker, vi är stock pickers, vi har erfarenhet och vi har följt bolag vi vill köpa väldigt länge. Den här krisen är ju en av många kriser, och rent allmänt så är sådana tillfällen för aktiva förvaltare en stor möjlighet att skapa överavkastning”, säger Henrik Milton och tar förvärvet av Amazon som ett exempel.

”Vi försöker inte titta på de närmaste två veckorna utan vi tittar på 1 till 3 år framåt, på det sättet är kriser oftast ganska bra för oss”, säger Andreas Brock och förklarar att de jobbar aktivt med att hela tiden utvärdera hur förhållandena förändras för bolagen de äger, och vill äga, på lång sikt.

”Lärdomarna vi tar med oss är att vår process fungerar. Det ser vi i vår avkastning. Vi är ungefär 9 till 10 procent före index så vi känner oss väldigt säkra på att den fungerar”, säger Andreas Brock.

”Den andra lärdomen är att vi kanske skulle lagt ännu mer tid på att leta bland de utbombade aktierna, men man jobbar ju hela tiden på att förbättra sina processer. Så i framtida kriser ska vi lägga ännu mer tid på att frikoppla oss och verkligen fokusera och kanske, ja, till och med jobba helgerna. Då kan man nog hitta många möjligheter”.

”Det är ju inte i den finansiella marknaden som krisen är i, utan det är i den reella ekonomin. Tyvärr så kommer vissa delar av ekonomin få leva med efterdyningar av det här ganska lång tid framåt. Men för oss så är vårt jobb att ta hand om våra andelsägares pengar och få dem att växa så därför koncentrerar vi dem på företag som växer och som går bra”, säger Andreas Brock.

Günther Mårder, VD för Företagarna och en av Sveriges främsta finansprofiler, berättar att han låg med rätt mycket “torrt hö på loftet” inför krisen efter en väldigt stark uppgång under 2019. När krisen förflyttades från kreditmarknaden till aktiemarknaden var Günther inte sen med att agera.

Günther Mårder

“Jag började köpa in mig en bit in i mars, runt den 10:e, innan de strängare restriktionerna kom eftersom jag tyckte att det hade varit en ganska rejäl sättning från toppen i februari. Men jag hade kunnat vänta en vecka till och få köpa till 15–20 procents lägre kurser”.

“Det fanns inte i min världsbild att det skulle kunna gå att tappa så stora tal (på räntemarknaden). Det kan det teoretiskt sett inte göra heller om det finns en fungerande marknad. Men det blev ett säljtryck och vi fick i vissa lägen se tvåsiffriga, i procent, fall i företagsobligationer inom loppet av en månad. Folk skulle ha ut sina pengar. Då tvingades många fonder att stänga för att överhuvudtaget klara situationen, vilket är smått unikt.” 

“Ingen investerare har ju tidigare haft i sina kalkyler att en marknad kan komma att stängas på grund av politiska beslut i en demokratisk värld. För det har inte tidigare hänt. Men nu har det hänt, och då måste man tänka tanken; kommer det under vår livstid att bli någon mer pandemi? Och de flesta skulle nog med bestämdhet säga ´ja, det är högst sannolikt att det kommer ske´. Och om det är högst sannolikt att någonting kommer att hända i framtiden så måste man lägga in det i sina kalkyler och då är det ytterligare en riskparameter som kommer in. Det borde göra att vi framöver kräver en högre avkastning för att investera på aktiemarknaden”. 

”Jag tror därför att den här krisen borde medföra att vi generellt borde betala ett lite lägre pris för aktier över tid. Sen ska man givetvis se till hur bolagets resultat ser ut om ett år från och med nu, för visar det sig att bolaget har klarat av nedstängningar av samhället så ska den faktorn dominera den risk som framtida pandemier kan medföra”.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -