Givet förra månadens stora besvikelse så var det en viss lättnad att Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator tog ett skutt uppåt i majmätningen.
Indikatorn steg från 99,2 i april till 101,4 i maj. En nivå på indikatorn som tyder på att tillväxten i Sverige går i hygglig takt även om det skett en rejäl dämpning sedan inledningen av 2015.
Nu var uppgången i maj egentligen inte särskilt överraskande. Det var snarare den lite svagare aprilmätningen som var förbryllande. Det som vid det tillfället drog ner den sammavägda barometerindikatorn för hushåll och näringsliv var främst branta fall i konfidensindikatorerna för industrin samt hushållen.
Givet förutsättningarna med en svag krona och tecken på återhämtning i Europa så var nedgången för industrin i april minst sagt förbryllande. För hushållen berodde i sin tur nedgången i konfidensindikatorn på att hushållen blev allt mer skeptiska gällande svensk ekonomi i stort medan synen på den egna ekonomin faktiskt steg något.
I majmätningen stiger konfidensindikatorn för industrin från 94,2 till 100,5. Det är en nivå på indikatorn som ligger mer i nivå med vad man skulle kunna förvänta sig givet utgångsläget. Det stora omslaget som skett sedan april är att företagen blivit mer positiva i sina omdömen gällande orderstockens storlek.
Det är dock inte någon klang och jubel-föreställning vad avser orderingången som står bakom lyftet för orderstocksomdömena. Snarare är det något av en korrigering som skett sedan det överraskande svaga aprilutfallet.
Tvärtom är en av de stora besvikelserna i dagens rapport från KI att industrins orderingång på exportmarknaden fortsätter att ligga i princip stilla. En tydlig signal om att efterfrågan i vår omvärld fortsätter att vara svag.
När det gäller hushållen förstärks bilden från aprilmätningen ytterligare i maj. Konfidensindikatorn för hushållen stiger i maj till 98,8 från 96,9 i april. Hela uppgången förklaras av att hushållen fått en ännu ljusare syn på det egna ekonomiska läget. Däremot är hushållen lika skeptiska till svensk ekonomi som tidigare.
Varför hushållen är så skeptiska till svensk ekonomi är fritt för tolkning. En orolig omvärld, ett rörigt svenskt politiskt landskap och Riksbankens panikåtgärder är möjliga förklaringar.
Däremot är det viktigt att ha i åtanke att det är synen på den egna ekonomin som i högre grad styr konsumtionsbeteendet. Därför är det heller inte så förvånande att företagen inom detaljhandel rapportera om stark efterfrågan och framtidstro. Visserligen sjunker konfidensindikator för detaljhandel från 111,6 till 110,8, men det är fortfarande en rejäl bit över det historiska genomsnittet som är normaliserat till 100.
Även i andra, huvudsakligen inhemskt inriktade sektorer som byggsektorn och tjänstenäringarna, sjunker konfidensindikatorerna men ligger kvar på nivåer som tyder på en något starkare efterfrågan än normalt.
Sammantaget ger dagens konjunkturbarometer bilden av en svensk ekonomi som växer på i hygglig takt men där det främst är inhemska faktorer som håller uppe tillväxten.
Vi väntar dock fortfarande på att exportindustrin ska kicka in som ytterligare ett draglok för ekonomin. Noterbart är dessutom att barometerindikatorn fortfarande ligger en bra bit under nivåerna från inledningen av 2015.
Det finns dessutom små tecken på att inflationen kan stiga något framöver även om inflationsförväntningarna hos hushållen sjunker en aning i majmätningen.
Vi noterar dock att kronan försvagats sedan konjunkturbarometern publicerades och att förväntningarna på att Riksbanken ska agera med nya åtgärder därmed tycks ha stigit.
