Halvvägs in i rapportperioden kan vi konstatera att det är jämnt skägg mellan antalet positiva och negativa överraskningar. Av totalt 40 bolag som hittills rapporterat, och som SME Direkt sammanställer konsensusprognoser på, ligger fördelningen helt jämt.
17 stycken bokslut har överraskat positivt och 17 negativt. I sex fall kom resultatet in i linje med förhandstipsen, vilket vi definierat som inom intervallet +/- 2 procents avvikelse.
Börjar vi bland de större negativa avvikelserna kan vi konstatera att läkemedelskoncernen Astrazeneca levererade den kanske största bokslutsbesvikelsen av alla. Den redan svaga tillväxten var sämre än väntat under kvartalet och enorma engångsposter drog ned resultatet. Även justerat för dessa var utfallet svagt. Resultatet i den så kallade kärnverksamheten understeg förväntningarna med 10 procent.
Aktien har stigit kraftigt sedan inledningen av 2013 på budspekulationer och värderas idag till nästan 50 gånger årets väntade vinst. Om budspekulationerna klingar av helt ligger det nära till hands att misstänka att bokslutet inte erbjuder mycket stöd åt dagens värdering.
Skogskoncernen Stora Ensos bokslut var visserligen bättre än väntat när man mäter på det operativa rörelseresultatet, men i det dvaldes åtskilliga positiva engångsposter. Aktien har i likhet med trenden i hela skogsindustrin rört sig snabbt uppåt under det senaste halvåret och efter rapporten tvekade många köpare.
En annan besvikelse var Volvo, som rapporterade på torsdagen. Aktien hann slå huvudet i 100-kronorsnivån innan bokslutsrapporten kom och sänkte humöret. Med en nettoförlust på 3 miljarder kronor missade bolaget markandens förväntningar med nästan en miljard kronor.
Även Ericsson och Hennes & Mauritz, klassiska storbolag på börsen, kom in med kvartalssiffror under förväntningarna. I H&M:s fall var avvikelsen inte stor, men utfallet adderade ändå till trenden att det är de stora bolagen som har haft svårast att överraska positivt.
Det saknas dock inte positiva överraskningar bland storbolagen, SCA:s bokslut som exempel överträffade konsensusprognoserna med 13 procent.
De riktigt stora positiva avvikelserna hittar vi emellertid i lite mindre företag där Gränges, börsnykomligen som tillverkar aluminiumprodukter, överraskade analytikerna med ett resultat som låg 38 procent över förhandstipsen.
Noterbart är också att vi i Sverige har en svagt utvecklad vinstvarningskultur. Tolv av totalt 40 bolag – mer än vart fjärde – har levererat vinster som avvek mer än 10 procent upp eller ned från konsensusprognosen. Att inte något av dessa bolag bemödat sig att flagga för att analytikerna ligger fel i sina förväntningar kan te sig märkligt.
På branschnivå är skillnaden mellan större och mindre företag tydliga. Inom finanssektorn var det fyra av åtta bokslutsrapporter som överträffade konsensusprognoserna. Av dessa fyra var det bara en storbank, Nordea, som toppade analytikernas snittprognoser. Resultaten från de övriga tre storbankerna SHB, SEB och Swedbank kom in tydligt sämre än väntat.
Som Placera flaggade för i vår senaste Börssyn har den tidigare så goda prognostrenden i storbankerna börjat trenda nedåt under den senaste tiden och det är uppenbart inte så enkelt längre att tjäna pengar på räntenettot när räntan är så låg.
Bland teleoperatörerna överträffade såväl Tele2 som Teliasonera analytikernas förväntningar medan det på informationstekniksidan var drakarna Ericsson och Nokia som underpresterade och de mindre Tieto och Hiq istället överpresterade.
Inom det rena verkstads- och industritjänster är bilden lite svårtydd men på det hela taget syntes gröna skott. Om vi räknar in vitvarutillverkaren Electrolux och Autoliv som säljer bilsäkerhetsprodukter i gruppen så har det hittills presenterats åtta positiva överraskningar och sex negativa.
Alfa Laval stod för den största negativa avvikelsen (-15 procent) i utfallet visavi förväntningarna. Den underliggande lönsamheten förbättrades dock i fjolårets sista kvartal och merparten av den redovisade resultatminskningen berodde på en engångspost i det nyligen köpta Frank Mohn. Bilden av bolagets utsikter är likväl grumlig och Frank Mohn spökade även i orderingången, som rensat för omvärderingen blev klart sämre än väntat.
Med tanke på företagets sencykliska karaktär och dessutom exponering mot såväl Ryssland som shipping och oljeindustrin är det inte självklart att dra alltför negativa slutsatser för det övriga verkstadssegmentet.
Här var det istället de senaste årens kroniska underpresterare Sandvik som stack ut på den positiva sidan för en gångs skull. Företaget är pressat av en låg aktivitet inom bland annat den globala gruvnäringen men bokslutsrapporten visade ändå att saker och ting inte är fullt så jobbigt som belackarna trott.
Å andra sidan visade Volvos bokslut på fredagen att det är långt kvar till sötebrödsdagarna inom affärsområdet VCE, som bland annat förser gruvindustrin med tunga fordon. Här var det dock i första hand bygg- och infrastrukturprojekt i Kina som spökade för Göteborgs stolthet.
Inom verkstadssektorn kan de framåtblickande kommenterarna dock sammanfattas som försiktigt positiva. Atlas Copcos vd Ronnie Leten upprepade exempelvis att den optimism för den europeiska efterfrågan han kände i november håller i sig.
Men mot den bilden stor naturligtvis det stora frågetecknet hur efterfrågan i Kina ska utvecklas, en icke oväsentlig faktor för många industribolag. Vid sidan av Volvos mörka syn på efterfrågan på anläggningsmaskiner i landet konstaterade Assa Abloy att det blir svårt att lyfta den organiska tillväxten över 3 procent i år, bland annat på grund av avmattningen i Kina.
Men oavsett den underliggande marknadens utveckling är det för många verkstadsbolag en tydligt positiv faktor i boksluten och kommentarerna till dem: positiva valutaeffekter.
Exempelvis Sandvik spår positiva valutaeffekter i rörelseresultatet första kvartalet på 600 Mkr. SKF räknar med att valutaeffekterna kommer att ha en positiv effekt på rörelseresultatet med 900 Mkr för helåret 2015, jämfört med en positiv påverkan på 180 Mkr under 2014.
Av allt att döma blir 2015 ett särdeles bra valutaår för svenska exportföretag.
