Priset på uran ligger nu runt 70 dollar per pund. Det är den högsta nivån sedan tiden före katastrofen vid Fukushima i Japan 2011.

Uranpriset. Källa:Trading Economics

Trots uppgången är det fortfarande långt till rekordnivåerna från sommaren 2007, då priset på ett pund uran nådde 140 dollar.

För den som vill ta del av en eventuell fortsatt uppgång i uranpriset finns tre börshandlade fonder; Sprott Uranium Miners, Global X Uranium och VanEck Uranium and Nuclear Technlgs.

Bäst av dessa har Sprott Uranium Miners presterat med en uppgång i år på 54 procent.

Klart största innehavet i fonden är kanadensiska urangiganten Cameco. Cameco står för 15 procent av fondens tillgångar.

Camecos uranbrytning sker i Kanada och USA. Bolaget erbjuder upparbetat uran till försäljning som kärnbränsle för kärnkraftreaktorer.

Cameco äger världens största urangruva McArthur River mine i Kanada. Cameco driver också gruvan Cigar Lake mine i Kanada. Det är den urangruva i världen med högst uranmalminnehåll.

Cameco bevakas av nio analytiker. Åtta av dessa sätter köp på aktien. Den genomsnittliga riktkursen ligger på 61 kanadadollar.

Hittills i år har aktien stigit 76 procent.

Näst största innehavet är halvstatliga kazakiska uranbrytaren NAC Kazatomprom som är världens största uranbrytarbolag.

Andra stora innehav i fonden är Sprott Physical Uranium som är världens största ägare av fysiskt uran. Ett annat stort innehav är amerikanska Uranium Energy som prospekterar urantillgångar i USA och Paraguay.

Ytterligare en börshandlad uranfond är Global X Uranium som stigit 34 procent i år. De största innehaven skiljer sig inte nämnvärt från Sprott Uranium Miners. Skillnaden mellan Sprott och Global X uranfonder är främst att Spotts fond är mer koncentrerad till de större innehaven. De i sin tur förklarar en stor del av skillnaden i avkastning i år.

VanEck Uranium and Nuclear Technlgs skiljer sig lite åt från de andra fonderna på så vis att de inte bara investerar i uran och uranbrytning utan också i kärnkraftsteknologi.

Näst största innehavet i fonden är till exempel BWX Technologies som tillverkar precisionstillverkade komponenter till atomreaktorer.

Det som driver efterfrågan på uran är främst förnyat intresse för alternativa energikällor för att minska beroendet av fossila bränslen.

Kärnkraft står i dag för runt 10 procent av världens totala elproduktion. Andelen ökar nu successivt igen efter att nya reaktorer kommer i drift samtidigt som livslängden för gamla reaktorer förlängs.

I världen finns i dag 434 aktiva reaktorer. 59 är under konstruktion och 111 är planerade.

Ett problem är att Ryssland, Kazakstan och Uzbekistanstör för 55 procent av den globala uranutvinningen.

Den senaste kuppen i Niger spär på problemen ytterligare eftersom landet står för 5 procent av den globala uranförsörjningen.

Ett eventuellt embargo mot ryskt uran skulle är en faktor som på kort sikt skulle kunna få uranpriset att stiga ytterligare. På längre sikt talar fortsatt utbyggd kärnkraft för stabila och stigande uranpriser kommande åren.

Följ mig på gärna X

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, X, YouTube och på Soundcloud