På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Så hittar du konkurrensfördelar

Aktier Konkurrensfördelar är en stor del av aktieanalysen och därför är det viktigt att förstå dessa. Placera har listat ett urval av konkurrensfördelar.

Ett bolag har en konkurrensfördel när de lyckas göra någonting bättre än andra företag inom samma bransch. En konkurrrensfördel kan leda till både hög och bevarad lönsamhet. Bolag med starka konkurrensfördelar kan höja priserna utan att förlora kunder och har därför så kallad ”pricing power”. 

Tänk dig att företaget är ett slott där konkurrensfördelen är vallgraven som skyddar företaget från att bli anfallna av konkurrenter. Som investerare vill man ha en så djup och bred vallgrav som möjligt. Den kände investeraren Charlie Munger har exempelvis sagt att Googles (Alphabets) vallgrav är så stark att den till och med är fylld med hajar. I tuffare tider kan en stark konkurrensfördel vara avgörande för ett företags överlevnad.  

Konkurrensfördelar kan vara både tillfällig eller bestående. En tillfällig konkurrensfördel håller under en kortare period (ett fåtal år) och kan exempelvis innebära att ett bolag uppfinner ny teknologi till kunden, som sedan blir kopierad av konkurrenter. I nutid kan vi ta exemplet Tesla som var först med elbilen. Idag är Tesla världens största elbilstillverkare men man ser samtidigt att konkurrensen hårdnar då allt fler biltillverkare vill ta sig in på marknaden. Hur bestående är Teslas konkurrensfördel?  

En bestående konkurrensfördel kan däremot hålla borta konkurrenter under en längre tid (5-10 år eller ibland längre). Man kan argumentera för att bolag med bestående och starka konkurrensfördelar kan ha ett lägre avkastningskrav och på så sett få en högre värdering. Det kan bli mycket lönsamt om du som investerare hittar en bestående konkurrensfördel innan det diskonteras i aktiekursen.

Byteskostnad

Byteskostnader är kostnaden som uppstår när en kund skall byta till en konkurrerande produkt eller tjänst. Ett bolag har konkurrensfördelen när de har en hög byteskostnad, det vill säga att det är smärtsamt för kunden att byta till en konkurrent. 

En byteskostnad kan uppstå på flera olika sätt och kan ofta vara en av många konkurrensfördelar ett bolag har. Som investerare kan man leta efter så kallade ekosystem som exempelvis betalning- och e-handelsbolaget Mercadolibre tillhandahåller. När kunden väl använder Mercado Libres olika tjänster (ekosystemet) är kunden mindre benägen att lämna för en konkurrent. Kunden blir inlåst i ekosystemet och en byteskostnad uppstår. Ett annat konkret exempel på byteskostnad är mjukvarubolaget Unity som bland annat erbjuder sina kunder en spelmotor, det vill säga mjukvara för att skapa spel. När en spelutvecklare väl är upplärd i Unitys programvara, kommer det vara svårt för utvecklaren att byta till en konkurrent och lära sig ett helt nytt system. Ett tecken på att ett företag har en hög byteskostnad kan vara en låg churn (kundbortfall). 

Ekonomiska skalfördelar

När ett bolag är bland de större aktörerna inom en bransch kan de uppnå ekonomiska skalfördelar som kan vara en bestående konkurrensfördel om inte exempelvis ny teknologi förändrar allt. 

Ett företag uppnår ekonomiska skalfördelar genom att tillverka större volymer till en lägre kostnad än sina konkurrenter. De fasta kostnaderna per enhet slås ut av ökade volymer. Även de rörliga kostnaderna per enhet kan minska i och med att en ökad volym leder till effektiviseringar i produktionsprocessen. Effektiviseringar i produktionsprocessen kan bland annat handla om att ackumulerad erfarenhet (inlärningskurvan) gör tillverkningen effektivare, det vill säga billigare. 

Kostnaderna drivs ner och företag kan hålla nere sina priser och på så sätt kan de vara konkurrenskraftiga med bra marginaler. Konsumentproduktsbolaget Procter and Gamble (PG) är exempelvis ett bolag som åtnjuter ekonomiska skalfördelar. Det är väldigt svårt för konkurrenter att uppnå samma volymer och skalfördelar som PG. 

Ju svårare den ekonomiska skalfördelen är att kopiera desto större är sannolikheten att konkurrensfördelen är bestående. Säg att man exempelvis har en lång erfarenhet inom en komplex bransch, då är man troligtvis svårkopierad. 

Varumärke

Ett bolag som tillhandahåller starka varumärken erhåller en konkurrensfördel och den kan vara bestående om företaget lyckas bevara varumärkets rykte. Det optimala är när kunderna är villiga att betala mer för ett specifikt varumärke. 

Ett starkt varumärke kännetecknas av att det är eftertraktat och älskat av kunder (bra kundlojalitet). Inom marknadsföring kan man använda sig av top-of-mind (vad som är överst i kundernas minne) för att förstå styrkan i ett varumärket. Exempelvis kanske du som privatperson associerar Moët och Louis Vuitton med bra lyxvaror. 

Ett problem med varumärken är att de riskeras att förstöras vilket kan leda till förödande konsekvenser. Om vi tar ett exempel i nutid kan man hävda att vissa av Netflix:s egenproducerade filmer är dåliga vilket kanske saboterar deras varumärke. När ett bolag väl har förstört ett varumärke är det svårt att bygga upp det igen. 

Nätverkseffekt

Nätverkseffekter är en konkurrensfördel som uppstår när varje ny användare gör en produkt eller tjänst bättre. Mängden användare som krävs för att uppnå en betydande nätverkseffekt kallas den kritiska massan. Efter att den kritisk massa har uppnåtts, lockar produkten eller tjänsten nya användare eftersom nätverket erbjuder mer nytta till  konsumenten.

Ett simpelt exempel är Facebook (Meta). Det finns inte mycket värde i Facebooks tjänst om ingen använder den. För varje ny Facebookanvändare som ansluter sig, blir tjänsten lite mer attraktiv för kunden. Det är svårt för konkurrenter att starta en ny tjänst och ta betydande marknadsandelar från Facebooks nätverk på nästan tre miljarder användare (månatliga aktiva användare). 

Ett annat bolag som drar nytta av nätverkseffekter är marknadsplatsen Airbnb. Ett nytt boende på Airbnb:s plattform gör produkten bättre för gästen och en ny gäst gör att fler vill lägga upp sitt boende på plattformen. Liknande egenskaper kan man se på Hemnets plattform. Byteskostnaden blir hög och med hjälp av starka nätverkseffekter kan naturliga monopol bildas. Nätverkseffekter är en stark och ofta en bestående konkurrensfördel.

En annan typ av nätverkseffekt är när ett företag erhåller stora mängder data. Enkelt förklarat ger varje ny användare data och mer data gör algoritmen bättre vilket i slutändan  gör produkten bättre. Bland företag som åtnjuter data-nätverkseffekten finns exempelvis cybersäkerhetsbolaget Crowdstrike. Det skall tilläggas att denna typ av nätverkseffekt oftast inte är lika stark som de ovan.

Ett företag kan erhålla flera konkurrensfördelar samtidigt och ju fler, starkare och mer bestående de är, desto svårare kommer de bli för konkurrenter att ta marknadsandelar. I bästa fall blir konkurrensfördelen starkare för varje år som går.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -