På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Den stora inflationsveckan är här

Makro Inflationsveckan är här. Den amerikanska siffran betyder förstås mest för finansmarknaden. Den svenska mest för vilken väg Riksbanken ska välja.

Vi på Placera har redan i princip utnämnt det här till den stora inflationsveckan med publicering av en rad viktiga inflationssiffror. Utfall som kan komma att sätta tonen för den fortsatta utvecklingen på stora delar av finansmarknaden. Det absolut viktigaste är förstås onsdagens amerikanska inflationssiffra för april men vi vill också, lite lokalpatriotiskt, slå ett litet slag för torsdagens svenska inflationssiffra.

Den amerikanska KPI-inflationen väntas ha landat på 8,1 procent i april. Vilket vore en nedgång från marssiffran på 8,5 procent. Kärninflationen, där prisförändringar på energi och livsmedel räknas av, väntas ha sjunkit från 6,5 till 5,9 procent.

I Sverige väntas i sin tur KPI-inflationen stiga från 6,0 till 6,2 procent, enligt konsensusprognosen. KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, väntas ha stigit från 4,1 till 4,5 procent. Väl över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

Vi har fått vissa indikationer på var inflationen kan tänkas landa. I alla fall gällande Sverige. För även om inflationen brukar skilja sig en aning mellan Sverige och våra nordiska grannländer, så gav tisdagsmorgonens siffror för Norge respektive Danmark i alla fall vissa indikationer. I bägge länderna steg inflationen kraftigt i april och landade en bit över analytikernas prognoser. I Norge landade KPI-inflationen på 5,4 procent och i Danmark på 6,7 procent. Så det ligger definitivt i farans riktning att även den svenska inflationen kommer att landa en bit över prognoserna och därmed sätta ytterligare press på Riksbanken att höja räntan. Kanske även i större steg än de sedvanliga 0,25 procentenheterna.

De här inflationssiffrorna ger däremot ingen vidare indikation på var den amerikanska inflationen kan tänkas hamna på. Inflationsdynamiken skiljer sig en del mellan Europa och USA. Inte minst kom inflationsuppgången tidigare i USA än i Europa och i USA är också löneökningarna högre.

Förhoppningen är ändå att den amerikanska inflationen successivt ska börja dämpas med start i aprilmätningen. Däremot sker det från så hög nivå att det knappast kommer att påverka den amerikanska centralbankens räntehöjarplaner i det korta perspektivet. Säkrast är att räkna med att Federal Reserve höjer räntan med 50 punkter på de två nästkommande mötena. Närmas oberoende av vad aprilinflationen landar på.  

marknaden har man ändå börjat skruva ner ränteförväntningarna i det lite längre perspektivet. Under den senaste veckan har en räntehöjning under 2022 försvunnit ur prissättningen på Fed fund futures. Nu räknar man med en amerikansk styrränta på 2,59 procent i slutet av året. I dagsläget ligger den i spannet 0,75 till 1,00 procent. Den nedjusteringen som skett av ränteprognoserna, och kanske ytterligare någon, hänger nog i hög grad på att vi får se starten på en nedåtgående inflationstrend i USA med start i april.

Skulle inflationen däremot än en gång överraska på uppsidan så lär antalet räntehöjningar justeras upp och spekulationerna kring en eventuell räntehöjning med 0,75 procentenheter, på något av de nästkommande mötena, återvända. Det skulle sannolikt vara rejält surt för börsen.

Så det gäller att hålla tummarna när de amerikanska inflationssiffrorna publiceras på onsdag klocka 14.30. En låg (nåja) inflationssiffra skulle definitivt kunna vända trenden på börsen och dämpa ränteuppgången.

När det gäller svensk och amerikansk inflation på lite längre sikt så har bland annat SEB publicerat färska prognoser för de kommande åren i sin Nordic Outlook som kom på tisdagsmorgonen.

Grundförutsättningen är att den globala tillväxten dämpas rejält i år. Från en global tillväxt på 6,1 procent 2021 så sjunker den till 3,0 respektive 3,4 procent 2022 och 2023. Det ryska invasionskriget mot Ukraina påverkas givetvis förutsättningarna men än viktigare ur ekonomisk synpunkt är den höga inflationen och de åtstramningar som den tvingar fram från i stort sett alla världens centralbanker. Framför allt kommer hushållen att drabbas negativt av detta.

Förhoppningen är ändå att inflationen ska nå sin topp under 2022. I USA redan nu medan det dröjer mot slutet av året innan vi förhoppningsvis får se samma nedgång i Europa/Sverige. Att inflationsnedgången kommer senare i Sverige än i USA beror egentligen främst på att inflationsuppgången startade senare här. Dessutom tillkommer spridningseffekterna från de höga energipriserna som väntas hålla i sig under längre tid när energiomställning ska snabbas på och rysk energi fasas ur.

Viktigt ur en svensk (och europeisk) horisont är dessutom att den höga inflationen inte ger något stort utslag i de kommande löneförhandlingarna. Lönedynamiken i USA är annorlunda och skulle den amerikanska centralbanken lyckas med sin mjuklandning av amerikansk ekonomi så lär även löneutvecklingen dämpas.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -