Äger du 10 procent eller mer av aktierna i ett aktiebolag så ger det vissa fördelar. Ägarposten, populärt kallad en corner, innebär exempelvis att fientliga uppköpsbud kan stoppas från att passera 90 procents ägande och därmed gå till tvångsinlösen.

En corner ger också möjligheten att begära en extra bolagsstämma samt att väcka förslag om en särskild granskning. Och som Ericssons bolagsstämma nyligen visade så kan ägare som samlar minst 10 procent av aktierna rösta emot ansvarsfrihet för enskilda styrelsemedlemmar och verkställande direktören.

Att det finns en storägare som sitter på minst 10 procent av kapitalet eller rösterna är den absolut vanligaste situationen i svenska börsbolag. Men bland de 360 bolagen på ordinarie Stockholmsbörsen har just nu en knapp tiondel ingen ägare som kommer upp till antingen 10 procent av rösterna eller kapitalet. Det visar Placeras genomgång av ägarstatistiken i respektive bolag från Holdings.

Störst bland de så kallade herrelösa företagen är läkemedelsbjässen Astrazeneca där den stora amerikanska fondförvaltaren Blackrock har knappt 9 procents ägarandel. Investor som har varit ägare i bolaget i snart 100 år ligger en bra bit lägre i ägande med sina 3,3 procent.

Blackrock är med 5 procent även storägare i Nordea, som är en annan gigant utan tydlig huvudägare sedan finska Sampo dragit sig tillbaka. Sampo är visserligen fortfarande största ägare men har nu under 6 procent jämfört med att tidigare ha ägt omkring 20 procent under lång tid.

Boliden, Autoliv och Nent är andra storbolag utan en corner-ägare.

I tabellen nedan har vi rangordnat de 34 herrelösa bolagen efter storlek på börsvärdet, med namn på största ägaren och dennes respektive ägarandel samt hur bolagens aktier gått på börsen senaste tiden.

Som aktieplacerare finns det både för- och nackdelar med att investera i herrelösa bolag.

Den mest uppenbara fördelen på kort sikt är att bland dessa bolag är chansen för ett uppköp som lyfter kursen större. Man kan också hävda att chansen är större för att det dyker upp någon ny och driven investerare som har identifierat potential för kraftiga förbättringar i bolagets strategi eller struktur.

Dessa hot mot den sittande ledningens positioner kan samtidigt fungera som starka incitament för att visa bra resultat och för att få en rättvis värdering på börsen som inte lockar till skambud.

I den negativa vågskålen ligger avsaknaden av en kött- och blodägare. Det vill säga en långsiktig och engagerad huvudägare som tar en aktiv roll och som kan fungera både som blåslampa för förbättringar när det behövs och som ett stabilt ankare när det blåser upp till storm. Inte minst i sura tider då det råder tvivel om bolagens finansiella kapacitet är det en stor fördel med en stark huvudägare som garant för att bolaget kan fullfölja sina åtaganden.

Som tabellen ovan också visar så har fördelarna övervägt i den skara bolag som är herrelösa för tillfället – bolagens aktier har i snitt slagit övriga Stockholmsbörsen både i år och ett år tillbaka. Det ska dock sägas att det är två relativt korta mätperioder och dessutom en ovanligt turbulent marknad, där Astrazenecas och Bolidens uppgångar får stort genomslag, så man ska inte dra alltför stora växlar på utfallet.

Att investera i bolag enbart för att de är herrelösa är ingen strategi som rekommenderas. Däremot är ägarprofilen en viktig faktor att ha koll på oavsett om man tänker köpa en aktie för att sitta kvar länge eller om använder informationen i jakten på uppköpskandidater.

Värt att poängtera är också att bilden ibland kan vara mer komplex än vad den formella ägarlistan ger sken av. Det kan finnas enskilda ägare som var för sig har mindre än 10 procent av aktierna men som i praktiken kan förväntas agera likadant vid viktiga beslut och som då tillsammans bildar en corner.