Många bolag kan skryta med en viktig och anrik historia, men det är ganska få som kan toppa General Electrics. Multitalangen Thomas Edison, mest känd för att ha gjort glödlampan till en praktiskt användbar produkt, är den viktigaste grundaren och det var år 1892 som han, med uppbackning av bland annat J.P. Morgan, samlade sina olika elektronikrelaterade bolag i det som blev General Electric.

Fyra år senare var bolaget ett av de tolv ursprungliga bolagen som bildade det tongivande börsindexet Dow Jones Industrial Average. Att två av bolagets anställda, Irving Langmuir och Ivar Giaever, har belönats med Nobelpriset (1932 respektive 1973) visar också på innovationshöjden som har funnits i bolaget under årens lopp.

Thomas Edison

Under ledning av Jack Welch som var vd hela 1980- och 1990-talet blev GE en beundrad framgångssaga på börsen med en hundrafaldigad kurs. Många såg det förvärvsintensiva konglomeratet som en förebild och det pekas ofta ut som en modell för Percy Barneviks bygge av ABB.

På senare år har det varit lite tystare om bolaget även om vi som följer den svenska börsen minns utköpet av 3D-printerbolaget Arcam år 2017. Annars är det mest avyttringar som har präglat strukturaktiviteten i bolaget.

Även här finns en svensk koppling, som dock fick ett snopet slut. GE:s försäljning av vitvaruverksamheten GE Appliances var nämligen en av de många avyttringarna och Electrolux försök att köpa bolaget föll på målsnöret 2015. Istället köpte kinesiska Haier, tillsammans med riskkapitalbolaget KKR, den amerikanska vitvaruikonen. Electrolux fick istället tugga i sig en sur miljardkaramell i form av en så kallad termination fee.

Så sent som förra veckan presenterades den senaste stora försäljningen från GE när man gjorde upp med franska EDF om delar av kärnkraftsverksamheten, Steam Powers. Ångturbiner från GE sitter redan i en stor del av världens kärnkraftverk och med i affären följer också teknik för framtida generationers kärnkraftverk.

På börsen har det dock inte varit någon höjdare att äga GE de senaste åren. Kursen pekade nedåt redan före pandemin och efter att ha studsat upp från botten 2020 har den gått sidledes. 2018 åkte aktien för övrigt ur Dow Jones, som den sista av de ursprungliga tolv aktierna i indexet.

Frågan som överskuggar det mesta nu är om ett av de största huggen i företagsstrukturen under bolagets livstid ska kunna få fart på jätten igen. Med vd Larry Culp och den svenska finanschefen Carolina Dybeck Happe, med meriter från Assa Abloy och AP Möller Maersk, bakom spakarna tillkännagavs nämligen i slutet av 2021 att en uppdelning i tre separata börsbolag ska ske.

Carolina Dybeck Happe

De tre bolagen som ska gå vidare på egen hand är:

Flyg. här samlas tillverkningen av civila och militära flygplansmotorer, service och övriga flygrelaterade produkter samt 3D-printing. Omsätter omkring 21 miljarder dollar och det här bolaget behåller namnet och börsplatsen.

Medicinteknik. Omfattar en bred portfölj med verksamheter som ultraljud, bildbehandling, diagnostik, röntgen och mammografi. Omsätter 18 miljarder dollar och blir den första delen som knoppas av. Planen är att det ska tidigt under 2023.

Förnybar Energi & Kraft. Här ligger produkterna inom lands- och havsbaserad vindkraft, kraftnät, gaskraftverk, ånggeneratorer och kärnkraft. Den största pjäsen av de tre nya bolagen med en total omsättning kring 33 miljarder dollar. Avknoppningen är planerad till början av 2024.

Med en stärkt finansiell situation och en mer slimmad organisation har GE enligt Larry Culp nu förutsättningarna att ta en global ledarroll inom de tre utvalda områdena. Som fristående verksamheter kommer de tre bolagen att kunna dra nytta av större fokus, bättre anpassade beslut när det kommer till kapitalallokeringen och större strategisk flexibilitet. Att bolagen blir mer snabbfotade på egen hand och kan agera på branschförändringar och tillväxtmöjligheter är andra argument som GE lyfter fram.

Argument som känns igen från svenska storbolag som Atlas Copco, ABB, Electrolux och Sandvik som har knoppat av eller som planerar att knoppa av enheter till nya börsbolag. Ofta har friheten och snabbheten varit gynnsam för de avknoppade bolagen som har kunnat bygga upp en egen identitet och blivit vassare än vad de kunnat bli som en del av den tidigare koncernmodern. Det finns för all del en del avskräckande exempel också.

Med det sagt, och med GE:s mediokra börsfacit de senaste åren i åtanke, så ser uppdelningen klart intressant ut från ett aktieägarperspektiv. Det kommer dock att dröja innan alla tre bolagen står på egna börsben och under tiden är det främst den sammanhållna prestationen som styr kursen.

Där visade senaste rapporten från 25 januari att förväntningarna fortfarande är högre än vad bolaget lever upp till. Kursen föll brant när rapporten visade lägre intäkter för det gångna kvartalet och en helårsprognos för årets vinst per aktie på 2,80-3,50 dollar, medan analytikernas snittestimat låg på prick 4 dollar.

Kursen har sedan hämtat sig till nuvarande nivå strax under 100 dollar per aktie. Och analytikerna som följer bolaget räknat med att årets vinstprognos är i försiktigaste laget och ser framför sig ordentliga marginalförbättringar och vinstlyft kommande två år.

Med ett p/e-tal strax under 30 i år ligger GE en bit över många av branschkollegornas värdering, men vinsttillväxten som väntar för 2023 och 2024 om konsensusprognoserna slår in gör att värderingen snabbt faller och hamnar i linje med eller något i underkant av konkurrenterna.

Det är visserligen ganska långt kvar tills uppdelningen blir verklighet och mycket kan hinna förändras, men successivt under året borde alltmer fokus och investerarintresse riktas mot det första steget, avknoppningen av Medicinteknik.

Vi tror att det kan vara klokt att ha GE på radarn långt innan dess för chansen är god att åtminstone en eller två av delarna får en större uppskattning som eget börsbolag än som en del i det stora konglomeratet. För den som är långsiktig och köper i god tid innan klyvningen kan 1+1+1 visa sig bli betydligt mer än 3.