Det blev en tuff inledning på det nya börsåret med en nedgång på lite knappt 10 procent på den svenska börsen. Därmed placerar sig den svenska börsen långt ner på januari månads börslista. Där har den dessutom sällskap med flera av de börser som gick riktigt starkt under 2021, som exempelvis den amerikanska, holländska och danska börsen.

Annars var det en hel del börser som klarade den finansiella turbulensen hyggligt och genomsnittbörserna i EMU-området och på tillväxtmarknaderna (Emerging Markets) backade bara med 3,5 respektive 2,1 procent i januari.

Dessa börsrörelser betyder att det främst var de högvärderade börserna som tappade i inledningen av året, och det märks också på aktienivå där högvärderade tillväxtaktier drabbats allra hårdast under januari.

Den stora boven i börsdramat är att det nu blivit klart att flera centralbanker satt inflationsbekämpningen i högsätet inför det kommande året. Främst landar förstås fokus på den amerikanska centralbanken, som i nuläget kämpar med en inflation runt 7 procent, och som dessutom tappat hoppet om att inflation ska leta sig ner redan i närtid.

I samband med sitt senaste penningpolitiska besked gjorde banken klart att räntehöjningar nu är nära förestående och det blir flera räntehöjningar under loppet av året. Information som man visserligen gick ut med redan under december, men det är egentligen först nu som marknaden tycks ta hotet om räntehöjningar på större allvar.

På räntemarknaden prisar man numera in fem amerikanska räntehöjningar under 2022 och ytterligare några stycken under 2023. Det finns också en påtaglig risk att Federal Reserve tvingas gå fram med större räntehöjningar än de sedvanliga 25 punkterna (0,25 procentenheter) när nästa penningpolitiska besked kommer i mitten av mars.  Det som skulle kunna tvinga fram större räntehöjningar är de inflationsutfall för januari och februari som publiceras innan nästa räntebesked.

Att penningpolitiken sannolikt blir stramare är också ett skäl till att vi inte tror på någon kraftig, och snabb, studs uppåt på börsen i likhet med de uppgångar vi såg under fjolåret. Investerarkollektivet är, enligt vår tolkning av marknadssentimentet, under en process där högt värderade aktier, med den stora intjäning några osäkra år framåt i tiden, ratas till förmån för kvalitetsaktier som redan bevisat sin förmåga att tjäna pengar.

Därmed inte sagt att man ska kasta ut barnet med badvattnet, men att det sannolikt kommer att krävas större omsorg i de aktieval man gör.

De geopolitiska riskerna fortsätter också att pressa riskviljan. Här är vi ute på lika djupt vatten som alla andra bedömare i våra analyser. Eskalerar Ukraina-krisen så lär börsnedgången både fördjupas och förlängas. Å andra sidan skulle en deeskalering kunna ge riskaptiten en ny skjuts uppåt. Även om det inte är Ukraina-krisen som är huvudorsaken till börsnedgången under januari så tror vi att ett sådana besked skulle tas emot med ett litet lättnadsrally på börsen.

På förhoppningskontot kan vi också lägga snabbt sjunkande energipriser. Inte bara för att det skulle innebär en generell inflationslättnad utan också för att hushållen därmed får lite mer i plånboken att spendera på annat.  Konjunkturutsikterna är annars en potentiell orosfaktor. Framför allt hur makrostatistiken kommer att rullas ut under de närmaste månaderna. IMF justerade nyligen ner sin prognos över den globala tillväxten och svagare konjunkturdata skulle inte bara bekräfta, utan också förstärka, bilden av att vi är på väg in i en betydligt lugnare global konjunktur.

De inkommande konjunktursiffrorna har annars varit i huvudsak positiva och bilden av en fortsatt hygglig konjunktur har övervägt, men där spridningen av Omikronviruset tillfälligt dämpade återgången till mer normala förhållanden.   

Att det lättar kring smittspridningen av Omikron-viruset och restriktionerna lägger vi också på börsens pluskonto. Även om effekterna på börsen kring just positiva Corona-nyheter faktiskt lyst med sin frånvaro under januari.

För att summera så tror vi på Placera inte på någon återgång till det mycket positiva börsklimat som rådde under 2021. Det kan dessutom bli en fortsatt stökig börsresa innan vi får klarhet kring hur centralbankerna, med Federal Reserve i spetsen, kan tänkas agera framöver. På lite längre sikt är det fortfarande aktier som är huvudalternativet för en placerare som vill ha hygglig avkastning. Bristen på vettiga placeringsalternativ bildar trots allt en hyfsad krockkudde.