Kalla det inte en börskrasch – ännu

Makrokommentar Huruvida börsnedgångarna under inledningen av 2022 ska betecknas som någon form av ”börskrasch” beror i hög grad på vilket perspektiv man anlägger i både tid och rum. Däremot är nog de flesta överens om att det är farhågor/förväntningar på Federal Reserve som är den främsta boven i dramat.

Det har varit en usel börsstart på 2022. I Sveriges fall en av de sämsta börsstarterna på hela 00-talet, med en nedgång på hela 8 procent under årets första skälvande veckor. På många håll i världen ser det ungefär likartat ut även om börsnedgångarna, i de allra flesta fall, inte varit lika dramatiska som i Sverige.

Den amerikanska räntefrossan pekas av de allra flesta bedömare ut som den stora orsaken till börsnedgången.

Det spekuleras allt vildare kring den amerikanska centralbankens kommande räntehöjningar samtidigt som den viktiga amerikanska tioårsräntan rusat uppåt och nu handlas till strax under 1,9 procent. Inte bara den högsta tioårsräntan sedan årsskiftet 2019/2020 utan också en ovälkommen påminnelse om hur det såg ut på börsen när de amerikanska långräntorna steg under våren 2021.

Nu spekuleras det dessutom om än mer aggressiva räntehöjningar från Federal Reserve. Det prissätts nu drygt tre räntehöjningar under 2002 och spekuleras kring en räntehöjning med 50 punkter (0,50 procentenheter) redan i mars. Samtidigt som det riktiga skräckscenariot för marknaden är att banken inte bara ska avsluta köpen av obligationer redan i närtid utan också ska börja banta den enorma obligationsportfölj som, med några få undantag. byggts upp under åren sedan 2008.

just nu är det mycket stort fokus på den amerikanska centralbanken som kommer med ett nytt penningpolitiskt besked redan i nästa vecka.

Men om vi vidgar perspektiven och backar bandet till den 15 december 2021, när den amerikanska centralbanken presenterade sitt senaste penningpolitiska beslut, så ser börsresan lite annorlunda ut.

Då var beskedet från Federal Reserve att det skulle komma ungefär tre räntehöjningar under 2022, obligationsköpen skulle avslutas i en snabbare takt än tidigare aviserat, inflationen skulle bita sig kvar längre än förväntat och, inte att förglömma, skulle det dröja ytterligare innan den våg av nygammal arbetskraft som Federal Reserve räknat med - och som försvunnit från arbetsmarknaden i pandemins spår – förhoppningsvis återvände.

Vi på Placera tyckte det var dystra besked som banken lämnade men trots det satte det ny fart på riskaptiten. Inte minst i Sverige. Den svenska börsen steg med 5,7 procent från den 15 december fram till årsskiftet.

Så det som egentligen borde förvåna är börsuppgången och de stabila amerikanska räntor som följde på beskedet från Federal Reserve. Men börsen och räntemarknaden fick ett lite grymt uppvaknande när det penningpolitiska protokollet publicerades den 5 januari. Inte för att det innehöll några större överraskning, förutom möjligen att det inte fanns några penningpolitiska duvor kvar i den räntesättande kommittén (FOMC). Något som bekräftades i förra veckan i samband med utfrågningen av FOMC-ledamöterna i senaten. Då, om inte tidigare, tycks marknaden ha insett att den amerikanska centralbanken faktiskt menade allvar med de planer som aviserades redan den 15 december.

Mot den här bakgrunden är det förstås inte så förvånande att många investerare dragit öronen åt sig i inledningen av 2022. Däremot ska man vara försiktigt med att kalla det en ”börskrasch”. För i vår genomgång av världen börser sedan 15 december är det mycket svårt att hitta några tecken på att en sådan skett, annat än på enskilda marknader. Dit hör börser i länder som gick mycket starkt under 2021 (exemplet Sverige) eller länder som drabbats av en annan form av oro (exempelvis Ryssland och Kazakstan)).  Det är bara 15 av de dryga 70-talet länder i vår genomgång som ligger på minus sedan den 15 december (MSCI-index i lokal valuta).

Vi kan heller inte se någon katastrof i antågande när det gäller volatiliteten på tunga börser. Vare sig VIX-index för den amerikanska börsen eller VSTOXX, som är motsvarande mått i Europa, har stigit till nivåer som skulle indikera kraftigt stigande kostnader för att försäkra sig mot kortsiktiga börsfall. Visserligen är bägge måtten på väg uppåt men inte i den utsträckning som skett i samband med historisk börsturbulens och stora, generella börsfall.

Mer oroade kanske man ska vara kring den globala konjunkturutvecklingen. Som syns i Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrostatstiken rullas ut i förhållande till analytikernas prognoser, så börjar det komma fler makrobesvikelser från USA medan det omvända gäller för Europa. Dessutom vet vi att Kina brottas med både svagare konjunktursignaler och en olöst fastighetskris. 

I värsta fall skulle det kunna innebära att världens två största ekonomier går in i en svagare konjunktur under 2022. Å andra sidan skulle det kunna innebära försiktigare åtstramningar får Federal Reserve.

På kort sikt är det ändå Federal Reserves penningpolitiska besked som troligen kommer att avgöra den fortsatta börsresan. Vi på Placera har svårt att tro att banken kommer att bekräfta de farhågor om betydligt tuffare åtstramningar som finansmarknaden för närvarande prisar in och spekulerar i. Inte minst efter den börsturbulens som präglat den amerikanska börsen under de senaste veckorna.

Om sen Federal Reserves besked kommer att betyda en rekyl uppåt på den amerikanska och svenska börsen, lugnare marknader eller fortsatt börsras får vi anledning att återkomma till.

Developed Markets

Den genomsnittliga nedgången från 15 december stannar vid 1,8 procent. Samtidigt är det en klar majoritet av börserna i de utvecklade ekonomierna som faktiskt gått upp under de senaste dryga 30 dagarna. Till de mer intressanta av dessa hör exempelvis Österrike och Storbritannien. I Storbritannien har börsen fortsatt upp under inledningen av 2022 trots en del övrig turbulens. Österrike sticker ut eftersom det var den börs som gick allra starkast under 2021 och där resan fortsatt upp under 2022.

För förlorarlistan domineras annars till största del av länder som gick påfallande starkt under 2021. Och att dominanten USA gått så svagt förklarar till allra största delen att genomsnittet för den här gruppen länder landar på minus. Den svenska börsen har tappat måttliga 2,1 procent efter att ha tjurrusat mot slutet av 2021.

  Sedan 15 dec
Österrike 7,2%
Spanien 6,9%
Norge 5,3%
Storbritannien 5,2%
Belgien 4,4%
Kanada 2,9%
Frankrike 2,9%
Italien 2,7%
Israel 2,6%
Hong Kong 2,2%
Tyskland 1,7%
Irland 1,5%
Singapore 1,5%
Australien 1,3%
Finland 1,2%
Portugal 0,4%
Japan -0,3%
Nya Zeeland -0,6%
Schweiz -0,9%
Nederländerna -1,6%
Sverige -2,1%
USA -3,2%
Danmark -7,9%
DM, genomsnitt -1,8%
   
Källa: Macrobond, MSCI lokal valuta


Emerging Markets

I gruppen tillväxtländer noteras en genomsnittlig uppgång på 1,6 procent sedan den 15 december. Ett stigande oljepris sätter förstås sin prägel på listan men vi på Placera ser också uppgången i många andra länder som ett tydligt tecken på att investerarna inte övergett aktier men i högre grad har sökt sig till andra marknader när de gamla vinnarna börjat svika. Skiftet från tillväxt- till värdeaktier spelar också in.

Att Ryssland och Turkiet gått svagt bör inte förvåna någon. De ökade spänningarna mellan USA/Europa och Ryssland gör att investerare drar öronen åt sig och i Turkiets fall är det osäkerheten kring den ekonomiska politiken och valutan som sannolikt spökar.

  Sedan 15 dec
Peru 26,4%
Colombia 16,7%
Saudiarabien 10,8%
Qatar 8,3%
Grekland 7,7%
Polen 7,1%
Taiwan 5,1%
Ungern 4,8%
Sydafrika 4,8%
Chile 4,4%
Indien 4,4%
Mexico 4,0%
Tjeckien 3,6%
Filippinerna 3,1%
Pakistan 2,7%
Malaysia 2,6%
Egypten 1,7%
Argentina 1,6%
Thailand 1,6%
Indonesien 0,5%
Kina -0,4%
Brasilien -0,6%
Sydkorea -2,7%
Förenade Arabemiraten -6,5%
Ryssland -7,0%
Turkiet -8,7%
EM, genomsnitt 1,6%
   
Källa: Macrobond, MSCI lokal valuta

Frontier Markets

Den här gruppen länder var den som hade den allra starkaste utvecklingen under 2021 och därför är det kanske inte så förvånande att den gruppen också drabbats av lite frossa. Fjolårets överlägset starkaste börs, Kazakstan, agerar stort sänke och extra press har drabbats den kazakiska börsen sedan det utbröt politiska oroligheter. De flesta andra börser har däremot gått på plus sedan den 15 december. Observera att valutarörelser påverkar det genomsnittliga utfallet positivt.

  Sedan 15 dec
Rumänien 8,9%
Sri Lanka 8,6%
Kuwait 6,8%
Slovenien 6,6%
Kroatien 6,5%
Oman 6,4%
Libanon 6,0%
Jordanien 5,5%
Mauritius 3,4%
Marocko 3,2%
Nigeria 2,8%
Tunisien 2,0%
Litauen 1,9%
Bahrain 1,5%
Bangladesh 1,0%
Kenya 1,0%
Estland 0,8%
Västafrika 0,5%
Serbien -1,9%
Vietnam -5,9%
Kazakstan -20,9%
FM, genomsnitt -1,0%
   
Källa: Macrobond, MSCI lokal valuta
Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -