På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Så går aktieköpet till: Likviditet

Aktier I den tredje delen av Placeras artikelserie om hur aktiehandeln fungerar är det dags att gå igenom volymens betydelse.

Antalet aktier som handlas är en viktig faktor för att handeln i en aktie ska fungera bra. En aktie som handlas med låg likviditet är mer känslig för prisfall och det kan givetvis vara svårt att hitta köpare om du vill sälja.

Ofta gäller att stora bolags aktier handlas med hög likviditet och små bolags aktier med låg likviditet. Det stämmer dock inte alltid, det finns exempelvis väldigt populära småbolag och bolag som har vissa aktieslag (ofta A-aktier) med liten handel eller en låg free-float, det vill säga att antalet aktier som omsätts på börsen är låg.

Låg likviditet i en aktie betyder ofta att spreaden, alltså skillnaden mellan köp- och säljkurs, är hög. När du handlar aktier med hög spread får du ta ställning till om du tycker att det är värt att betala för spreaden och ligga motsvarande procent back i din placering från början, eller invänta att säljaren kan tänka sig att sänka sig till det pris du vill betala.

Exempel: Spreaden i Investor B

Nedan ser du orderboken för Investor B, en väldigt likvid aktie. När det gått mindre än två timmar från att börsen öppnat har nära 660 000 aktier omsatts till ett värde av 129 miljoner kronor.

Den har en spread på 6 öre. Spreaden för vi genom att ta säljkursen minus köpkursen. Alltså 195,10 kr – 195,04 kr = 6 öre. 0,06 / 195,04 = 0,0003 ger alltså en spread på 0,03 procent.

Man kan se det som att 0,03 procent är det du får ”ligga back” när du köper en aktie för att tillmötesgå en säljare, vilket i detta fall med Investor B alltså är så lite så att det inte spelar någon roll.

Annat är det i en mindre likvid aktie.

Exempel: Spreaden i Lovisagruvan

Här ser du orderboken i det lilla bolaget Lovisagruvan som är noterat på Spotlight Market. När det gått två timmar av börsdagen har 266 aktier köpts och sålts till ett värde av strax över 9 000 kronor.

Här blir spreaden inte så väldigt hög vid en första anblick eftersom 34,60 kr är den högsta köpkursen och 34,80 är den lägsta säljkursen. Spreaden blir alltså 34,80 – 34,60 = 20 öre 0,20 / 34,60 = 0,5 %

Men eftersom du kikat i orderdjupet, och vet hur det fungerar eftersom du läst den här artikeln, så ser du att det endast är tre ynka aktier i köpordern på kursen 34,60. Skulle du vilja sälja mer än tre aktier så är nästa köporder på 31,20 kr. Om vi då bortser från den pyttelilla köpordern på tre aktier är spreaden alltså 34,80 – 31,20 = 3 kr och 60 öre vilket i procent blir 3,60 / 34,80 = 10,3 %

Detta är ett ganska extremt men ändå bra exempel på varför det kan vara så vanskligt att köpa och sälja aktier med dålig likviditet. Tänk på att även aktier med betydligt högre likviditet än Lovisagruvan kan ge kännbara effekter i din portfölj för att spreaden kostar dig avkastning. En spread på exempelvis 1 procent där du möter säljarens pris gör att du redan från början ligger back med 1 procent.

Du kommer lätt undan detta problem genom att bara köpa aktier med god likviditet. För att veta hur mycket aktier som finns i omlopp kan du se på aktiens ordersida. Såklart har du även stor nytta av att ha koll på spreaden.

Vad kan man då göra om du ändå vill köpa en aktie med dålig likviditet? Ett sätt är att lägga en köporder och sedan vänta och se om någon köpare är beredd att gå dig till mötes, alltså en passiv strategi. Du kan också pytsa ut dina köp över tid och passa på att köpa när det finns fler aktier i omlopp.

Vi kan också ta ett exempel med en aktie som är lite mitt emellan, mid-capolaget Garo.

Exempel: "mittimellan-likviditet", Garo

Nedan ser du spreaden för Garo-aktien är 40 öre, motsvarande 0,2 %. Återigen har vi här en låg spread. Men som du ser i orderdjupet gäller inte denna kurs om du vill köpa fler än 306 aktier. Vill du köpa fler aktier än så kommer du behöva lägga en köpkurs på 195 kr. Då ”ligger du back” 1 krona (0,5 procent) på de aktierna från början. Det är fortfarande helt okej får man väl säga om du har en någorlunda lång sparhorisont för dina aktier.

Alternativet är att lägga en order på 194,40 och hoppas att en säljare går dig till mötes – kanske förgäves – medan kursen stiger ännu mer.

Vad är egentligen en liten spread och vad räknas som god likviditet?

Det är svårt att säga rakt av när en aktie handlas med god likviditet och var gränsen går för när en spread är stor eller liten. I de första två fallen ovan är det ju ganska uppenbart.

Du får helt enkelt, i de fallen där det inte är helt självklart, gå till dig själv och fundera på vad du är beredd att betala för dina aktier. Är det ett innehav du tänkt sitta på i många år torde inte några tiotals öre per aktie spela så stor roll.

Kan du å andra sidan inte genomföra köpet utan kursen stiger med en eller ett par procent kanske det är bättre att ta en mer passiv strategi och låta säljarna möta dig. Och vice versa om du ska sälja aktier såklart.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Placera TV

bildplaceratvboxen

Här kan du se alla videoklipp (OBS! Reklamfritt)

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -