Trots en rejäl uppjustering av inflationsprognoserna lämnade Riksbanken, som väntat, sin reporänta oförändrad på 0 procent i samband med tisdagens penningpolitiska besked. De ser heller inte något behov av en räntehöjning under de kommande åren utan räntan väntas ligga kvar på nollan till tredje kvartalet 2024. Vilket är så långt som Riksbankens prognoshorisont denna gång sträcker sig.

Banken planerar å andra sidan att avsluta sina obligationsköp vid årsskiftet. Då har Riksbanken köpt obligationer för 700 miljarder kronor. Dessutom avslutas de lånefaciliteter, till bland annat banker, som infördes under pandemin samtidigt som man återinför de krav på de säkerheter som bankerna måste lämna vid lån hos Riksbanken.

Så mycket välvilligt skulle det här kunna tolkas som en mindre åtstramning av den ultralätta penningpolitiken, men samtidigt så har bland annat bankernas efterfrågan på lån hos Riksbanken varit mycket låg under senare tid. Så här har snarast marknaden sprungit i förväg så några större effekter på de räntor som hushåll och företag betalar lär det inte bli av detta.

Riksbanken avser också att fortsätta återinvestera förfallen på den massiva obligationsportfölj som byggts upp även om banken, med lite luddiga formuleringar, öppnar dörren lite på glänt för att börja banta portföljen under nästa år. Ett scenario som ändå, i dagsläget, måste anses ligga åt det mindre sannolika hållet. Men det kan komma att förändras.

För när det gäller den ekonomiska utvecklingen gör Riksbanken en uppjustering av årets tillväxtprognos från 4,2 till 4,7 procent samtidigt som inflationsprognoserna justeras upp rejält. Som genomsnitt över året väntas KPIF-inflationen ligga över inflationsmålet både 2021 och 2022 på 2,3 respektive 2,1 procent.

Riksbanken gör dock bedömningen att inflationsuppgången är tillfällig och främst drivs av att elpriserna stigit kraftigt. Riksbanken skriver att:

 ”Den underliggande, mer trendmässiga, inflationen är lägre och det dröjer ytterligare ett par år innan KPIF-inflationen mer varaktigt ligger nära 2 procent.”

Eftersom i princip allt i Riksbankens besked kom in i linje med analytikernas förväntningar så uteblev också de större marknadsreaktionerna. Kronan ligger, kort efter beskedet, stabilt kring 10,16 kronor mot euron och 8,66 kronor mot dollarna. Marknadsräntorna har sjunkit något.

Marknadsräntorna har annars rört sig kraftigt uppåt – om än från låga nivåer - under de senaste veckorna men det beror i huvudsak på att amerikanska räntor stigit och dragit med sig räntorna i stora delar av den övriga världen. Om den ränteuppgången kan tänkas fortsätta får vi tydligare indikationer på efter onsdagskvällens penningpolitiska besked från Federal Reserve.  

En reflektion, som säkert många gör efter tisdagens penningpolitiska besked, är när Riksbanken överhuvudtaget kommer att ha tillräckligt mycket på fötterna för att i alla fall kunna lansera planer på en första räntehöjning. Det ser i alla fall mycket tveksamt ut om de förutsättningarna kommer att finnas till hands under kommande år. Kanske kan Riksbanken annars hämta lite inspiration från Norges bank som väntas höja sin styrränta på torsdag.