På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Slut på lyftkraft för vätgasraketerna?

Kommentar Nel och Powercell Sweden har gått som gröna raketer på börsen. Vid årsskiftet vände dock färden nedåt

Det norska energibolaget Nel levererar lösningar inom produktion, lagring och distribution av vätgas från förnybar energi. Bolagets produktutbud kan delas in i tre segment: vätgasproduktion, lagring av förnyelsebar energi, och tankstationer.

Med ett börsvärde på 24,5 miljarder norska kronor (1 NOK = 0,97 SEK) och en omsättning för 2020 på drygt 650 miljoner är man större än svenske konkurrenten Powercell Sweden vars börsvärde och omsättning ligger på 10 miljarder respektive 100 miljoner kronor.  

Powercell Swedens primära produkter utgörs av bränsleceller och system med hög effektdensitet för användning i alla former av miljöer och sammanhang. Även de har en utpräglad grön profil.

Procentuell aktiekursutveckling de senaste tre åren för Nel i grönt och Powercell Sweden i blått

Löften om gröna industriomställningar, satsningar på fossilfria fordon, och krav på förnyelsebar elproduktion är sannolikt några av alla de faktorer som lyfte gröna energibolag, vilket i sin tur bidrog till att de två företagens aktier steg kraftigt. Nels aktie var upp nästan 1 000 procent på bara drygt två års tid, medan Powercell Sweden, som inte ville vara sämre, gjorde en kursuppgång från 30 kronor till över 430 kronor per aktie. Efter årsskiftet rasade dock aktierna för att sedan ha gjort en antydan till att plana ut kring dagens nivåer.

Nels omsättningstillväxt för pandemiåret 2020 landade på 14,4 procent medan Powercell Swedens omsättning ökade med hela 55 procent. I likhet med övriga konkurrenter av motsvarande storlek gör man trots ökad försäljning även ökade förluster då kostnaderna stiger i takt med de investeringar som görs i personal och nya anläggningar.

Med tanke på tillväxttakten kan vän av ordning fråga sig varför man nu ser en börsnedgång för de två gröna vätgasbolagen. Svaren kan bli många, men faktum är att grön energi generellt inte gått lika bra sedan årsskiftet när investerare började söka sig från förhoppningsbolag till fördel för värdebolag. Dessutom har satsningar på blå vätgas ökat.

Produktionsmetoden är det som skiljer den blå och gröna vätgasen. När grön vätgas framställs med förnybar energi uppstår syre som slaggprodukt. Blått väte framställs på klassiskt vis i den bemärkelsen att naturgas används, vad som däremot åtskiljer det från den miljöskadligare klassiska processen är att man samlar in koldioden som uppstår vid tillverkningen för att sedan vanligtvis förvara den under marken. 15 projekt med blå vätgas väntas bli klara 2027 i Tyskland, Storbritannien, Norge, Nederländerna, Nya Zealand och Sverige.

Enligt Bloomberg beräknas den gröna vätgasen inte bli billigare än den blå förrän 2030. Fram till dess måste produktionen skalas upp. Man uppskattar att marknaden för grön vätgas kommer ha vuxit till 770 miljarder dollar år 2050.

I Sverige satte flera partier i en bred energiöverenskommelse 2016 målet att landet år 2040 ska ha en helt och hållet förnybar elproduktion. Detta innebär i praktiken en rätt stor omställning från den produktionsmix man har i dagsläget där kärnkraften enligt SCB står för ungefär 40 procent av energiproduktionen.

Problemet som uppstår är att vindkraft och solenergi är beroende av vädret och lagringsmöjligheterna är i dagsläget små. För att jämna ut kapacitetsfluktuationer och kunna möta växlande efterfrågan måste lagringskapaciteten öka. Somliga riktar sina förhoppningar till fortsatt utveckling av litium-jonbatterier, medan andra, Powercell och Nel exempelvis, hoppas att man ser lagringsmöjligheterna i vätgas som lösningen på problemet.

Alkalisk elektrolys

Kort förklarat kan man genom en process som kallas elektrolys omvandla ett energiöverskott till lagringsbar vätgas som i sin tur, vid lämplig tidpunkt, genererar elektrisk ström i bränsleceller. Mer om detta finns att läsa i faktarutan.

Energimarknadens förändring begränsas dock inte till Sverige. Dessa omställningstendenser och medföljande utmaningar ser man förstås även på andra håll i världen.

Fossilfria fordon attraherar satsningar som aldrig förr. Inom vätgassegmentet tycks Japan, Sydkorea och Kina ha tagit på sig ledartröjan medan väst i huvudsak fortsatt blickar mot batteridrivna el- och elhybridbilar. Japanska Toyota och Honda, koreanska Hyundai har redan vätgasmodeller ute på marknaden, och Kina som främst riktar sig mot vätgasbussar och lastbilar, har trots detta satt som mål att en miljon vätgaspersonbilar ska rulla på deras gator vid 2030.

Toyota Mirai, massproducerad vätgasbil

Dessa asiatiska bolag bedriver redan sin egen vätgasverksamhet vilket möjligtvis begränsar de nordiska företagens möjligheter att slå sig in via den asiatiska fordonsindustrin. Skulle det däremot ske ett skifte i Europa kan samarbeten med fordonsindustrin ligga nära till hands.

Exempelvis grundades Powercell Sweden som en spinoff från Volvo, och tendenser till öppningar för vätgasbilar på den nordiska marknaden finns redan. Bland annat planerar danska Everfuel bygga ut infrastrukturen i form av vätgasmackar, och Scania som tidigare levererat ett antal lastbilar utrustade med bränsleceller till norska Asko uppger sig planera för fler fordon trots tidigare uttalanden om att man väljer batterier framför vätgas.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -