På onsdagskvällen presenterade president Biden sina planer på nästa våg av ekonomisk-politiska satsningar – ”American Jobs Plan”. I det första steget ska det satsat omkring 2 200 miljarder under en åttaårsperiod. Satsningarna motsvarar ungefär 1 procent av BNP årligen.

I huvudsak rör det sig om olika typer av infrastruktur- och miljösatsningar men det är samtidigt många som ska få sig en släng av sleven.

·       620 miljarder ska gå till transportsektorn. Det rör sig främst om att uppgradera infrastrukturen men runt 170 miljarder är öronmärkta för att USA ska kunna ta ledningen i utvecklingen av eldrivna fordon.

·       300 miljarder ska investeras i bland annat vatten- och elförsörjning samt bredbandsutbyggnad

·       480 miljarder i olika typer av industrisatsningar. Där ett av målen är att göra USA mer oberoende vad gäller känslig teknologi, bland annat halvledare.

·       400 miljarder ska satsat på att bygga billiga bostäder och en uppgradering av offentliga byggnader.

·       400 miljarder ska gå till olika typer av hälsovårdssatsningar. Framför allt äldrevården.

De massiva satsningarna måste förstås finansieras och Biden förslår bland annat en höjning av företagsskatten från 21 till 28 procent, höjd minimiskatten för multinationella företag från 13 till 21 procent införa en ny 15-procentig skatt på stora företag. Biden räknar med att skattehöjningarna ska bekosta de nya satsningarna på 15 års sikt.

Det återstår att se hur Biden ska få igenom alla sina förslag. Hårt motstånd väntas förstås från Republikanskt håll och minoritetsledaren Mitch McConell har redan varit ute och kallat det en ”Trojansk häst” under flagg av ”infrastruktursatsningar”. Dessutom motsätter sig Republikanerna i stort sett alla skattehöjningar som föreslagits.

Mer återhållsamma Demokrater lär också protestera eftersom konstruktionen med att stora delar av finansieringen i huvudsak sker i efterhand bidrar till att de amerikanska budgetunderskotten - som redan i utgångsläget är massiva, även exklusive de specifika Coronasatsningarna - fortsätter att spä på statsskulden.

Det kommer i vilket fall som helst att krävas att Demokraterna gör ett nytt försöka att pressa igenom förslaget genom en så kallad ”reconciliation”-process där det endast krävs enkel majoritet i senaten. Lite oklar hur det ska fungera den här gången eftersom det finns klara regler och begränsningar när ett sådant tillvägagångssätt kan användas. Det har dessutom redan använts för att få igenom det senaste stimulanspaketet.    

Om några veckor väntas dessutom Biden presentera ett nytt paket som är mer inriktat mot utbildning, barnomsorg, sjukvårdsförsäkringar och familjestöd. Det beräknas kosta 1 000 miljarder dollar och ska i huvudsak finansieras med höjda skatter på höginkomsttagare.

Någon jätteentusiasm kring president Bidens nya satsningar kan än så länge inte spåras på marknaden. Tech-aktier fick dock lite nytt bränsle. De riktiga glädjeskutten på börsen får nog vänta tills det möjligen står klart att Biden har goda chanser att få igenom paketet och förutsätter dessutom att räntemarknaden inte slår bakut. Risken är bland annat att Federal Reserve tvingas strama åt tidigare än vad som ligger i korten just nu.

Målet är annars att få igenom ett godkännande i kongressens båda kamrar innan den stänger för augustiledigheten.