SCB:s aktivitetsindikator, som är ett mått på BNP-utvecklingen per månad, steg med 0,9 procent mellan december och januari. Jämfört med januari i fjol blev nedgången 2,9 procent. Och även om det inte finns någon konsensusprognos att tillgå från analytikerhåll är vi på Placera ändå rätt säkra på att den siffran slår de flestas förväntningar med ganska god marginal.

Exempelvis räknade Riksbanken i sin senaste prognos att svensk BNP skulle backa med 4 procent i årstakt under årets första kvartal. BNP-fallet ser nu ut att bli betydligt mindre än så om vi dessutom ska tro på den indikatorstatistik som snarast pekar mot att den positiva utvecklingen fortsatt under februari, och högst trolig även under inledningen av mars.

Industrin går först i ledet för återhämtning och har numera täppt till hela det efterfrågehål som corona-krisen skapade. I januari steg orderingången med ytterligare 0,6 procent, enligt SCB:s hårda siffror, och jämfört med januari i fjol är orderingången nu hela 8,5 procent högre. Exportorderingången står för det stora lyftet med en uppgång på 13,1 procent i årstakt.

Det mest glädjande är att uppgången för industrin är så bredbaserad. Det är väl i stort sett bara trävaruindustrin och raffinaderier, av lite större branscher, som fortfarande rapporterar om en nedgång mätt i årstakt.

Det här ligger väl i linje med de indikatorer, bland annat inköpschefsindex och Konjunkturinstitutets barometrar, som publicerats i inledning av 2021 och ska vi fortsätta att lita på dessa så har det varit riktigt god fart i industrin även under februari.

Även industriproduktionen stiger i januari, om än inte i samma takt som orderingången. Januariproduktionen steg med bara 1,1 procent i årstakt, men givet den starka orderingången kan vi nog räknar med högre tillväxttal framöver.

Det som inte går lika bra är tjänsteproduktionen som i januari sjönk med 3,5 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Här är handeln det stora sänket med en nedgång på 6,4 procent. Inget som borde förvåna.

I byggsektorn minskade produktionen med 4,4 procent i januari. Det är kanske lite mer oroande eftersom även indikatorer som konjunkturbarometern pekar mot minskad aktivitet under februari. Däremot har byggföretagen blivit lite mer optimistiska om framtiden.

Hushållens konsumtion steg däremot med 1,8 procent i januari, jämfört med december i fjol. I årstakt redovisar SCB däremot en nedgång med 3,8 procent. Utvecklingen pekar ändå mot att konsumtionen återgår till en positiv trend efter en liten djupdykning i december.

Sammantaget innebär ändå januarisiffrorna att svensk ekonomi fortsatt har klarat sig bättre än de flesta konkurrentländer. Det ska samtidigt erkännas att det, kanske förutom industrin, inte rör sig om någon övertygande återhämtning.

Därmed står det regeringen fritt att presentera nya, och tämligen stora, stödpaket i samband med vårbudgeten. Samtidigt står Riksbanken allt längre från nya penningpolitiska stimulanser.

Därmed är det också stor risk/chans att kronan stärks under våren när väl utdelningssäsongen är över. Det hänger dock till stor del på att riskaptiten på finansmarknaden kvarstår. Den förstärkning av kronan som skett under tisdagen hänger nog trots allt mer samman med att globala börser fortsätter uppåt än med att SCB publicerar hyfsade makrosiffror.