På Placera använder vi cookies på vår sajt för att få den att fungera korrekt, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Att ta ut sin pension del 2: Börja ta ut tjänstepension

Pension Fem år eller livsvarigt? Från 55- eller 70-årsåldern? När det kommer till uttag av tjänstepension ska du dels ta hänsyn till hur du vill att ditt pensionärsliv ska se ut, dels hålla dig till de regler som just ditt kollektivavtal eller pensionsbolag har.

Tjänstepensionen är för de flesta en stor del av inkomsten som pensionär. Är du dessutom höginkomsttagare gäller det i än större utsträckning. Men till skillnad från den allmänna pensionen finns det uppsjö av olika regler och villkor och en rad avgörande oåterkalleliga val som du ska ta hänsyn till.

Innan du läser den här artikeln kan du med fördel läsa den första delen i Placeras artikelserie om att ta ut pension.

Ta reda på vilka tjänstepensioner du har

Nu för tiden är det inte särskilt vanligt att man jobbar på samma företag eller ens samma i bransch hela livet. Det gör att många av oss har flera olika tjänstepensioner från olika arbetsplatser som kanske lyder under olika kollektivavtal eller har privata tjänstepensionslösningar.

För att ens veta vilka tjänstepensioner du har kan du gå in på Min Pensions hemsida. När du vet vilka bolag som förvaltar dina pensionspengar kan du i nästa steg besöka deras hemsidor för att ta reda på de exakta beloppen.

Två år, livsvarigt eller något mittemellan?

När det kommer till att bestämma sig för under hur lång tid du väljer att ta ut tjänstepension gäller det tänka igenom det noga, eftersom det inte går att ångra sig.

Trenden är att fler tar ut sina pengar på kortare tid, trots att vi blir äldre och piggare längre upp i åldrarna.

Har du haft kortare anställningar och därmed en liten slant på ett eller några bolag är en kort utbetalningstid antagligen att föredra, eftersom de enskilda månadsbeloppen kan vara väldigt små annars.

”Om man har flera småskvättar, man kanske har vissa tjänstepensioner som ger 300 kronor i månaden, då kan det vara vettigt att ta ut dem på fem år, eftersom det kan finnas fasta avgifter som annars snabbt urholkar de pengarna”, säger Kristina Kamp.

Kristina Kamp

Men när det handlar om en rejäl del av tjänstepensionen gäller det förstås att tänka till så att du inte får det onödigt knapert som pigg 80-åring. Du kommer sannolikt vilja ha råd med studentpresenter till dina barnbarn och unna dig god mat och trevliga upplevelser även då.

Såväl pensionsmyndigheten som pensionsbolagen kan vittna om samtal till kundtjänst från gråtande pensionärer som helt enkelt glömt bort att de valt en kort utbetalningsperiod, en inkomst som i allra högsta grad visade sig behövas, även fem eller tio år efter pension.

”De flesta av oss blir 80 plus och många tror att man inte kostar så mycket som pensionär, men det gör man”, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Min Pension.

Man kan generellt välja utbetalningsperioder på mellan 2 eller 5 år till 20 alternativt 30 år eller livsvarigt, beroende på vilket försäkringsbolag det gäller och vilket eventuellt kollektivavtal du tillhört. Livsvarig utbetalning är oftast det som är icke-valet.

Enligt uträkningar som Pensionsmyndigheten gjort tjänar de allra flesta på att ta ut sin pension livsvarigt. Genomsnittskvinnan får 15 procent lägre pension och mannen 11 procent lägre vid en utbetalning på fem år. Skillnaden mellan könen beror på att kvinnor generellt lever längre.

I tabellen nedan kan du se Pensionsmyndighetens räkneexempel av nuvärdet på tjänstepensionen. Som du ser är det generellt mer fördelaktigt för kvinnor att ta ut livsvarig tjänstepension.

 

Exempel, livsvarig tjänstepension Per mån Summa tjänstepension*
Anders Medelinkomsttagare 3 450 kr 797 398 kr
Astrid Medelinkomsttagare 3 450 kr 835 621 kr
     
Bill Höginkomsttagare 9 232 kr 2 133 791 kr
Britt Höginkomsttagare 9 232 kr 2 236 074 kr
     
Exempel, tjänstepension utbetalning 5 år    
Anders Medelinkomsttagare 11 961 kr 711 964 kr
Astrid Medelinkomsttagare 11 961 kr 711 964 kr
     
Bill Höginkomsttagare 32 095 kr 1 910 417 kr
Britt Höginkomsttagare 32 095 kr 1 910 417 kr
     
*Beräknat nuvärde diskonteringsränta 0,4 %, ITP    

 

Skillnaden  mellan att ta ut på fem år eller livsvarigt blir ännu större ifall du kommer över gränsen för statlig inkomstskatt, vilket ju är risken om man tar ut en stor summa pengar under kort tid. Du kan då behöva betala mer skatt för mindre pensionspengar. I nästa del av Placeras artikelserie om att ta ut pension kan du läsa om skatt.

Att ta ut merparten av sin tjänstepension livsvarigt kan ses som en typ av försäkring ifall du skulle leva riktigt länge. Tar du ut den på 20 år, vilket ju är nära den beräknade livslängden efter 65, kommer du kanske få en något högre pension varje månad, det kan röra sig om en knapp tusenlapp till några tusen (kolla vad som gäller för dig med Min Pensions prognosverktyg). Men frågan är om det är värt att välja bort kanske mer än ett decennium av månadsutbetalningar som det ju faktiskt handlar om.

Den som dör kort efter pensionering förlorar förstås på att ha livsvarig utbetalning, såvida man inte har efterlevandeskydd då pengarna inte tillfaller försäkringskollektivet, utan de närstående.

Ha koll på efterlevandeskyddet

Efterlevandeskyddet är dyrt och inte något som ska väljas till utan närmare eftertanke. Eftersom det minskar pensionen markant kan en fingervisning vara att efterlevandeskyddet bara är något som ska väljas av dig vars närstående är beroende av din inkomst.

”Om man har en partner kan man sätta sig ned tillsammans och titta på varandras pensioner och vad som händer om den ene dör. Det är trots allt väldigt få makar som dör samtidigt. Ofta är det inte en jättebra idé för den som har lägst pension att ha efterlevandeskydd”, säger Kristina Kamp.

När det kommer till tjänstepensioner skiljer det sig mellan olika avtal och försäkringsbolag om efterlevandeskyddet är ett förval eller inte. Det är alltså bra att själv ta reda på om du måste göra ett aktivt val för att välja till eller välja bort det.

Hur bestämmer pensionsbolaget hur mycket pengar jag får?

En av två faktorer som bestämmer hur mycket pengar du får varje månad om du väljer livsvarig utbetalning är försäkringsbolagets antagande om hur länge du kommer att leva. Det är ett genomsnitt för alla sparare, man eller kvinna spelar ingen roll.

För att se livslängdsantaganden kan du läsa på respektive försäkringsbolags hemsida eller på Konsumenternas.se där det finns jämförelser för alla försäkringsbolag inom den kollektivavtalade tjänstepensionen.

I dagsläget ligger den antagna medellivslängden någonstans kring 19 till 24 år efter 65-årsdagen. Skillnaden är stor, inte minst för att arbetstagare inom vissa kollektivavtal väntas leva kortare. Ju kortare förväntad livslängd, desto högre månadsutbetalning.

Den andra faktor som påverkar storleken på utbetalningarna av din tjänstepension är vilken prognosränta försäkringsbolaget räknar med. Prognosräntan är den avkastning som bolaget tror att ditt pensionskapital kommer att ha. Är den noll så styrs utbetalningen av den faktiska avkastningen.

Är prognosräntan låg kommer dina pensionsutbetalningar bli högre ju äldre du blir. Är den hög kommer den att vara högre de första åren, men inte öka lika mycket. Skulle prognosräntan visa sig vara satt för högt kan månadsutbetalningarna sänkas.

Prognosräntan såväl som livslängdsantaganden kan ändras åt båda håll under utbetalningstiden. Det leder till att storleken på dina månadsutbetalningar också ändras.

Alla på en gång eller en i taget?

Så hur ska man då välja? Har du flera tjänstepensioner kan du förstås välja att ta ut en eller flera på ett antal år och resten livsvarigt. Som tidigare nämnts är det naturligt att ta ut de mindre först och under en kortare period.

Med ett rimligt antagande om att försäkringsbolagen är försiktiga i sina uträkningar torde en hög prognosränta och ett kort livslängdsantagande vara att föredra. Då kanske du ska se till dessa faktorer när du väljer vilken tjänstepension du väljer att ha livet ut.

Men vill försäkringsbolagen inte att vi tar ut pengar under så lång tid som möjligt?

Självklart kan det finnas ett visst egenintresse hos försäkringsbolagen att ha en lång förväntad livslängd samt en låg prognosränta exempelvis. Att välja ett ömsesidigt försäkringsbolag kan minska risken för att en aktörs vinstintresse krockar med dina intressen. Men det är ju tyvärr ofta redan försent när det är dags att planera sitt uttag.

Vid vilken ålder ska man börja ta ut sin tjänstepension?

Den första frågan du bör ställa dig när du funderar på när du ska börja inkassera din tjänstepension är när du kan göra det som tidigast. Det beror på vilket kollektivavtal eller vilken privat tjänstepensionslösning du har.

Vet du vilket kollektivavtalsområde du tillhör kan du läsa på den här sidan om vilka åldrar som gäller för just dig.

För de flesta tjänstepensioner gäller att du kan börja plocka ut dem som tidigast vid 55 års ålder, alltså flera år före den allmänna pensionen, som ju sker vid 62 (i dagsläget).

Inom vissa tjänstepensioner finns specialvillkor. I ITP2, exempelvis, är det betydligt mer förmånligt att vänta med uttag till månaden efter 62-årsdagen, med undantag för de med tiotaggarlösning.

Du kan också behöva minska din arbetstid i samma utsträckning som du börjar ta ut tjänstepension, det gäller dock aldrig efter 65. I vissa lösningar kan du börja få utbetalningar från en del av tjänstepensionen vid en tidigare ålder och en annan del senare upp i åren.

Måste man ansöka om pengarna?

Vissa tjänstepensioner och individuella pensionssparanden sätter automatiskt igång att betala ut pengar när du fyller 65 år. I andra fall kan du behöva ansöka hos pensionsbolaget. Ta reda på vad som gäller just dig.

Om du fortsätter arbeta efter 65 eller av någon annan anledning vill skjuta på uttaget av någon tjänstepension måste du alltså i de flesta fall kontakta pensionsbolaget och meddela detta. När väl utbetalningarna börjat komma kan du inte ändra något.

Dra dig inte för att ta risk

Generationsfonder och även AP7 Såfa, liksom många andra pensionslösningar, är uppbyggda på liknande sätt. När du fyller 55 år börjar risken dras ned i sparandet, givet att du inte aktivt gör ett annat val.

Det kan verka logiskt, ju kortare sparhorisont desto lägre risk, och det hade ju varit fullt rimligt om det var så att du fick en klumpsumma utbetald den dagen det är dags att sluta jobba.

Nu är ju så inte fallet, utan pensionen pytsas som bekant ut fördelat över många år. Det betyder att du kanske automatiskt tar mindre risk och därmed minskar avkastningspotentialen i ditt sparande fast du inte vill.

Detta gäller dock inte alla tjänstepensioner, därför får du återigen själv kolla upp hur just dina försäkringar fungerar.

Kristina Kamp tycker att det är tidigt att börja dra ned på risken redan vid 55 års ålder.

”Du ska vara pensionär i 20 år och i inkomstpensionen finns ingen risk, jag tycker generellt inte man ska dra ned risken i sin tjänstepension när man är 55 år. Om du ändå vill minska risken kan du åtminstone ha traditionell försäkring istället för räntefonder.”

Den enskilt viktigaste faktorn för en högre pension

Det finns en sak du som är orolig för att pensionen inte kommer att räcka kan göra som är oerhört mycket mer effektivt än något annat. Det är att jobba längre. En klen tröst för den som slitit ut sig i arbetslivet, vilket dessvärre ofta är samma personer som behöver pensionspengarna allra mest.

Att arbeta längre gör underverk för pensionen, inte så mycket för att du kan fortsätta tjäna in pengar till din pension (dock bara den allmänna), utan snarare för att utbetalningstiden kortas. Den påse pengar som din pension utgörs av ska alltså fördelas ut under en kortare tid.

Enligt siffror från Pensionsmyndigheten beräknas den allmänna pensionen öka med sju till åtta procent för varje ytterligare år du arbetar. Att du dessutom betalar mindre skatt när du blir äldre gör det än mer ekonomiskt fördelaktigt att jobba längre och ta ut pension senare i livet.

Tänk på att det inte behöver vara allt eller inget. Att arbeta halv- eller deltid gör också stor skillnad. För den som lever på garantipension och får bostadstillägg behöver det däremot inte vara lika fördelaktigt.

Ta ut tidigt och investera själv

För den erfarne och intresserade aktie- och fondinvesteraren kan det vara lockande att ta ut delar av sin pension tidigt och under kort tid för att sedan själv kunna investera pengarna på ett, förhoppningsvis, mer lukrativt sätt.

Förutom att man ska ha stor förståelse för sparande och finansmarknaden så är skatten givetvis viktig att tänka på. Det gäller att ta fram miniräknaren och verkligen räkna på det. Mer om det i del 3 om skatt.

Ta aldrig ut dina pensionspengar tidigt för att investera på någon annans inrådan.

Finns det en poäng att ”bidragsplanera”?

Den som har låg pension kanske funderar på om det kan vara lönsamt att ta ut högre pension under kort tid för att sedan lättare kvalificera sig för exempelvis bostadstillägg och billigare äldreboende (där avgiften bestäms av din inkomst).

Kristina Kamp är skeptisk till ett sådant upplägg, eftersom en sådan planering innefattar så många osäkra aspekter.

”Det kan finnas en poäng att göra så. Men samtidigt är ju bostadstillägget ett bidrag och inget du styr själv över. Regler kan ändras, du kanske hittar en partner att leva med och då försvinner bostadstillägget.” 

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -