I sin färska prognos räknar Konjunkturinstitutet (KI) med att BNP sjunker med 5,7 procent i år för att växa med 3,4 respektive 4,1 procent under 2021 och 2022. Årets andra kvartal blir den stora djupdykningen med en BNP-nedgång på 10 procent. De negativa effekterna av Corona-pandemin väntas tynga svensk ekonomi under minst ett år men en återgång till ett mer normalt ekonomiskt läge förutsätter också att smittspridningen avtar och att ett vaccin finns tillgängligt under nästa höst. Det är ändå en viss uppjustering från den förra prognosen där KI räknade med att årets tillväxt skulle landa på -7 procent.

Visst är det fortsatt överlag dystra siffror i KI:s prognoser men Sverige ska ändå klara sig förhållandevis hyggligt. I alla fall jämfört med stora delar av Europa där Corona-smällen blir betydligt hårdare. I EMU-området väntas BNP-fallet bli hela 9,8 procent i år medan USA backar med 7,0 procent. Så på sätt och vis ger KI den svenska Corona-strategin godkänt sett ur ett strikt ekonomiskt perspektiv.

Som KI själva skriver: ”En anledning till att den svenska ekonomin inte drabbas fullt lika hårt det andra kvartalet är att de svenska myndigheternas åtgärder för att bromsa smittspridningen har varit mindre långtgående än i många andra länder.”

Även Bloomberg News publicerade under gårdagen en artikel som lyfte fram Sverige som ett delvis positivt undantag gällande de negativa ekonomiska effekterna av Corona-krisen.

Det tyngsta beskedet i KI-prognosen är annars att arbetsmarknaden förväntas vara sval under en lägre period. I år väntas arbetslösheten landa på 8,5 procent för att stiga till 9,6 procent 2021 för att sedan bara sakta arbeta sig nedåt för att ligga på runt 7,2 procent under 2024. Som en jämförelse låg arbetslösheten på 6,8 procent under 2019. Under årets tre sista kvartal bedöms dessutom att i genomsnitt 450 000 personer kommer att vara permitterade.

Mer glädjande, i alla fall för låntagare, är att Riksbanken väntas vila på hanen och en räntehöjning dröjer till tidigast någon gång 2024, enligt KI. Ett stort skäl till detta, förutom den ekonomiska nedgången, är att inflationen biter sig kvar en bit under inflationsmålet på 2,0 procent undre de kommande åren.

Svensk ekonomi sticker dessutom ut i positiv bemärkelse vad avser utvecklingen av den offentliga skulden. För trots stora finanspolitiska satsningar och en sjunkande BNP stiger den offentliga skulden (Maastrichtskulden) bara till lite drygt 45 procent av BNP. Det är mindre än hälften av den genomsnittliga skulden i EMU-området och i USA.

Som alla andra prognosmakare tvingas förstås även KI erkänna att prognoserna är behäftade med ovanligt stor osäkerhet. Riskerna finns huvudsakligen på nedsidan.

På Placera konstaterar vi att Sverige får vara relativt nöjda med den ekonomiska utvecklingen om KI:s prognoser skulle visa sig bli en realitet. Hoppet om en lite snabbare, global konjunkturvändning har också ökat något under senare tid.