Junibörsen har fått en minst sagt flygande start i och med förra veckans massiva uppgångar. Den svenska börsen steg med 6,1 procent medan Europabörsen var upp med 7,1 procent. USA halkade, efter en lite svala inledning på veckan, lite efter med en uppgång på 4,9 procent.

Det här betyder att årets börsutveckling landar kring nollstrecket och det är minst sagt uppseendeväckande att den amerikanska börsen (S&P500) stigit med 44 procent sedan botten den 23 mars. I alla fall om vi tar den allmänna ekonomiska utvecklingen i beaktande.

Att länder åter öppnar upp ekonomierna är givetvis en drivande faktor bakom de senaste tidens uppgångar och optimismen om hur snabbt den globala ekonomin kan återgå till det normala fick en ordentlig boost när de amerikanska sysselsättningssiffrorna för maj publicerades. Istället för en väntad sysselsättningsnedgång med 8 miljoner så steg sysselsättningen med 2,5 miljoner. En prognosmiss av historiska proportioner.

Den ”nyktre” pessimisten kan i sin tur hävda att ekonomierna fortfarande har en lång väg att vandra innan vi når någon sorts normalläge och att vi troligen har några ekonomiskt bistra kvartal framför oss. Arbetslösheten i USA ligger trots allt fortfarande på historiskt höga 13,3 procent.

Oljepriset (Brent) har i sin tur stigit till lite knappt 43 dollar per fat. Bättre efterfrågan framöver parat med produktionsbegränsningar fortsätter att driva på uppgångarna. I lördags kom dessutom OPEC+ överens om att förlänga de beslutade produktionsneddragningar över juli.

Det ska också noteras att den stigande optimismen både kring ekonomin och börsen även satt fart på räntemarknaden. Den svenska tioårsräntan handlas nu återigen över nollstrecket och den amerikanska motsvarigheten närmar sig 1 procent efter att ha stigit med hela 26 punkter under förra veckan. Inget problem för börsen att hantera så länge centralbankerna fortsätter att stimulera. Dollarn har dessutom fortsatt att tappa och handlas nu kring 9,17 kronor

Mot bakgrund av den här generella utvecklingen är den inte särskilt förvånande att allas blickar nu vänds mot det penningpolitiska besked som den amerikanska centralbanken levererar på onsdagskvällen. Visserligen väntas inget annat besked än att Federal Reserve upprepar beskedet att det är full penningpolitisk stimulans som fortsätter att gälla. Samtidigt ska dock de enskilda medlemmarna presentera sina prognoser över utvecklingen och här kan det förstås skilja en del mellan respektive medlemmar och mot den konsensusbild som styr marknaden. Det kan därmed bli lite rörelse på finansmarknaden i samband med, och efter, publiceringen.

I övrigt är det en något tunn makrovecka eftersom de inflationssiffror som rullas ut knappast kommer att ha någon större marknadspåverkan. I alla fall inte utan riktigt stora överraskningar.

De indikatorer som publiceras väntas i sin tur uppvisa en uppåtgående trend, om än från låga nivåer, medan hårda ekonomiska data lär fortsätta att måla upp en dyster bild av den ekonomiska utvecklingen.

För svenskt vidkommande har vi, förutom inflationssiffror som sätter ytterligare press på Riksbanken, arbetslöshetssiffror för maj samt siffror över utvecklingen på bostadsmarknaden att se fram emot.

Måndag

SEB:s boprisindikator blir intressant att följa då vi ser försiktigt stigande optimism bland hushållen samtidigt som börsen rusar och räntorna är låga. Dessutom kan noteras att bostadspriserna i Norge faktiskt gick upp med 1,4 procent i maj. Investerarförtroendet i EMU-området lär ha stärkts påtagligt i junimätningen.

Tisdag

Mäklarstatistik publicerar siffror över prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Frågan är om lite bättre signaler kring den ekonomiska utvecklingen hunnit slå igenom. Framtidsförväntningarna hos amerikanska småföretag väntas ha stigit även om det, av förståeliga skäl, är en bra bit upp till de tidigare höjderna.

Onsdag

Inflationssiffror från lite olika länder och de svenska hushållens konsumtion i april blir lagom uppvärmning inför kvällens penningpolitiska besked från den amerikanska centralbanken. Mest fokus riktas den här gången mot de prognoser över ränta och ekonomi som de enskilda medlemmarna i den räntesättande kommittén presenterar. Vi gissar att fredagens superstarka sysselsättningssiffror sätter vissa griller i huvudet på dem. I övrigt kan vi vänta oss beskedet att stimulanspolitiken rullar på oförtrutet.

Torsdag

De svenska arbetslöshetssiffrorna i maj lär visserligen visa på en uppåtgående trend men baserat på sjunkande varselsiffror lär inte arbetslösheten bli så hög som tidigare befarat. Inflationssiffrorna väntas däremot visa på fortsatt deflation och, även exklusive energipriser, svagt pristryck i svensk ekonomi. Tungt för Riksbanken som dessutom kämpar med en allt starkare krona. Givetvis högintressanta amerikanska veckosiffror över nyanmälda sökande av arbetsmarknadsunderstöd, inte minst efter den kraftiga sysselsättningsuppgången i maj.

Fredag

Makroveckan avslutas lugnt med industriproduktionssiffror från Storbritannien och EMU samt hushållsförtroendet i USA. De två förstnämnda siffrorna lär passera tämligen obemärkta trots mycket svaga utfall medan däremot siffrorna över hushållsförtroendet blir mer intressanta för marknaden. Detta framför allt mot bakgrund av de pågående protesterna i USA.