På Placera använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Har du råd med ett fritidshus?

Fritidshus Sommarens utsikter för att göra semesterplaner är osäkra i år. Inte konstigt att marknaden för fritidshus är het. Placera listar vilka plånboksfrågor du ska tänka på före du slår till.

Ett fritidshus kan vara allt från ett litet torp utan vatten och el till en vanlig villa, med allt vad det innebär i form av underhåll och kostnader som hör husägandet till.

Förutom att ta ställning till om du vill ha nära sjö eller skog och vinterbonat eller inte så kan en checklista likt den nedan vara avgörande för om stugköpet blir din lugna oas eller ett svart hål i plånboken.

Emma Persson är privatekonom på Länsförsäkringar. Hon tror att många underskattar kostnaden för att äga ett fritidshus.

”Jag tror att man räknar med lån och amorteringar, men att många missbedömer de övriga kostnaderna.”

Emma Persson

Emma Persson tycker att den som funderar på att köpa ett lantställe ska göra en budget för vad det kostar per vecka som man faktiskt kan vara där och utnyttja det.

”Det är en avvägning mellan att hyra ett hus några veckor per år jämfört med att äga ett hus där man har utgifter hela året trots att man inte är där.”

Här är listan på alla utgifter du ska ha med i beräkningen för att det efterlängtade sommarhuset inte blir dyrare än du tänkt dig:

Pantbrev och lagfart

Precis som när du köper villa måste du betala pantbrev och lagfart. Lantmäteriet tar en lagfartsavgift på 1,5 procent på köpeskillingen.

Om det inte finns pantbrev på huset, eller om du tar ett högre lån än vad den tidigare ägarens pantbrev medger, kostar det 2 procent av värdet på pantbrevet.

Räkneexempel:

Adam ska köpa ett fritidshus som kostar 1 000 000 kr. Han betalar 15 000 kr i lagfartsavgift (1 000 000 kr × 1,5 %).

Adam ska belåna sitt fritidshus till 60 %. Den tidigare ägarens pantbrev var på 300 000 kr. Således behöver han utöka det med 300 000 kr. För det får han betala 6 000 kr (300 000 kr × 2 %).

Fritidshuset kostar alltså Adam 1 021 000 kr vid själva köpet (1 000 000 + 15 000 + 6 000).

Vatten

Har ditt fritidshus egen brunn gäller det att undersöka om vattnet har tillräckligt bra kvalitet.

Har huset eget avlopp kan kommunen kräva kostsamma åtgärder ifall det inte uppfyller kraven. Du bör alltså ta reda på om avloppet har tillstånd och hur det ska skötas.

Ett avlopp som inte är godkänt kan kosta dig flera hundra tusen kronor. Du kan vända dig till kommunens miljökontor för att ta reda på vad som gäller för just ditt fritidshus.

Här kan du läsa mer om vad som gäller om du funderar på att köpa att hus med enskilt avlopp.

Något som också är värt att undersöka är eventuella planer för att dra kommunalt vatten. Det kan vara särskilt aktuellt i sommarstugeområden nära storstäderna där allt fler väljer att bosätta sig permanent.

Bestämmer en kommun för att installera kommunalt vatten i området där du har ditt fritidsboende kan du behöva betala flera hundra tusen kronor för att ansluta dig. Det är inte frivilligt.

Förutom frågorna som redan nämnts kan det vara bra att ta reda på hur mycket vatten som ryms i brunnen. Se till att du har realistiska förväntningar så att det inte blir en tråkig överraskning om brunnen inte är dimensionerad för din familjs vattenanvändning.

El

På många lantställen är elen av äldre modell och inte alls anpassad för det liv som du kanske är van vid hemma. Om du planerar att höja bekvämligheten med exempelvis disk- eller tvättmaskin, vill bygga en eluppvärmd bastu och installera infravärme är det bra att undersöka kapaciteten och eventuellt räkna med elarbeten i budgeten.

Uppvärmning

Eftersom många fritidshus ofta är byggda utifrån att de ska nyttjas den varma tiden på året är det inte ovanligt med direktverkande el.

Direktverkande el är dyrt och har du tänkt att utnyttja ditt hus även på vintern och tidig vår och höst kan det bli billigare i längden att installera en luftvärmepump exempelvis.

Oavsett ska du alltid räkna på vad uppvärmningen kommer att kosta dig.

”Ett tips är att det finns energi-och klimatrådgivare i kommunen, det är oberoende hjälp om man vill få hjälp med olika energialternativ”, säger Emma Persson.

Samfällighetsavgift, tomträttsavgäld och vägavgift

Om vägen fram till huset är en enskild väg kan de boende behöva stå för skötseln av vägen. Det kan drivas exempelvis genom en samfällighetsförening eller en vägförening. Även gemensamma bryggor och liknande kan underhållas på detta sätt.

Du betalar då en viss andel till föreningen. Det är inte frivilligt och det enda sättet att gå ur föreningen är flytta därifrån och sälja huset.

Förutom att ta reda på hur hög avgiften för vägen eller andra gemensamma anläggningar är och räkna med det i din budget kan det vara en god idé att fråga föreningens styrelse om några stora investeringar planeras i framtiden.

”Ta reda på hur mycket du behöver hjälpa till, om det är en samfällighet kanske det krävs att vara med på städdagar eller vara båtvakt, eller vad det nu kan vara, säger Emma Persson.

Om fritidshuset står på en tomträtt äger du inte själva marken, det gör istället kommunen eller, mer ovanligt, staten. Tomträttsavgälden, alltså kommunens avgift för tomten, sätts på 10 till 20 år i taget. Alla kommuner erbjuder friköp av tomträtt, men priserna varierar kraftigt.

Sophämtning

Ta reda på vad sophämtningen kostar. En vanlig summa är kring 1 000-2 000 kronor per år.

”De flesta kommuner erbjuder sommarhämtning av sopor, så i det fallet kan man fundera på om man ska vara där året om eller inte, säger Emma Persson.

Fastighetsavgift

Varje år måste du betala en fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet. Avgiften har ett tak som i år ligger på 8 349 kronor.

Har du ännu inte hunnit bygga något hus på din tomt ska du ändå skatta. Här kan du läsa mer om fastighetsavgiften.

Undersök byggloven

”Något som man verkligen bör kontrollera med byggnadsnämnden är att alla byggnader som står på tomten har bygglov”, säger Emma Persson.

Det är också bra att undersöka trädgården så att den planerade gäststugan exempelvis kan byggas så som du tänkt dig.

Husets skick

Att undersöka husets skick är förstås en självklarhet. Här gäller det att vara realist, både när det gäller din tid och din kompetens. Ett charmigt ruckel till torp kan vara en romantisk dröm, men snickarglädjen kan snabbt sina och projekten blir lätt övermäktiga när verkligheten smyger sig på.

”Köpet av fritidshus är förenat med känslor och drömmar så det är lätt att rusa iväg och köpa något med större renoveringsbehov än man klarar av, det är viktigt att göra en rationell budget så att huset inte kostar mer än du tror”, säger Emma Persson.

Tänk också på att det vanliga underhållet av ett friskt hus i gott skick, som att måla om med jämna mellanrum och ta hand om trädgården, bara i sig kan kräva mycket tid och pengar.

En besiktning av huset är nödvändighet om du vill vara säker på att fasaden, taket, grunden, avrinningen med mera fungerar som det ska. Det kan också vara bra att låta trycktesta eventuell eldstad.

”Det är viktigt att vara extra noga med de sakerna som kan bli väldigt dyra att åtgärda, såsom grunden och taket. Det ska en fackman titta på.”

Utöka bufferten

Ett fritidshus, precis som en vanlig villa, kräver en större buffert för både väntade och oväntade utgifter.

”Om man inte redan har en budget är det bra att bryta ned kostnaden per år och börja spara redan nu så man vet att man kan betala det när det väl händer”, säger Emma Persson.

Övriga kostnader:

Försäkring: kostnaden beror förstås på en rad faktorer, men mellan 3 000 och 5 000 kronor är en ungefärlig siffra.

Möbler, husgeråd, trädgårdsredskap och verktyg: Istället för att köpa allt nytt kan du höra efter med tidigare ägare om de kan vara beredda att lämna eller sälja något.

”Känn efter vad du verkligen behöver äga och vad du kan låna eller hyra”, säger Emma Persson.

Resor till och från huset: ”Vad det kostar att transportera sig till och från huset är också bra att ha med i budgeten”, säger Emma Persson.

Internet: ”Särskilt om man har barn, men också för egen del, bör man fundera på wifi om det är viktigt. Ta reda på om det finns bredband, eller hur ska man lösa det”, säger Emma Persson.

Sotning: Kostar några hundralappar per år.

Uthyrning

Du kan varje år hyra ut ditt fritidsboende skattefritt upp till 40 000 kronor plus ett avdrag på 20 procent av hyresintäkten.

Det kan bli ett välbehövligt tillskott i fritidshusbudgeten, men man ska fundera på hur det ska gå till rent praktiskt, tycker Emma Persson.

”Vem ska lämna nycklar, ska man använda sig av en förmedling, vill jag verkligen att okända människor ska bo i huset? Tänk efter noga innan du tar med det i kalkylen, det är inte så enkelt som man tror.”

Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -