Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator, som är ett sammansatt mått på humöret bland företag och hushåll, sjönk till 99,8 i maj. Därmed ligger indikatorn nära det historiska snittet som är normaliserat till 100.

Nu var det ingen större överraskning att barometerindikatorn backade men nedgången var något större än till det 101,7 som analytikerkåren hade räknat med. I april låg barometerindikatorn på 102,5 och halkade nu ner under 100-strecket för första gången sedan april 2015.

Nedgången förklaras främst av svagare signaler från tillverkningsindustrin och hushållen men börjar man skärskåda detaljerna uppstår en hel del frågetecken kring läget, och framför allt kanske framtiden, för svensk ekonomi.

För att börja med industrin så sjönk konfidensindikatorn från 107,7 i april till 103,7 i maj. Ett ganska rejält tapp och trenden är givetvis oroväckande men fortfarande pekar siffran, enligt KI:s bedömning, mot ett starkare läge än normalt i industrin. Det rimmar lite illa med de svaghetstecken vi sett i inköpschefsindex och hur läget ser ut i stora delar av övriga Europa.

Nu skyddas visserligen den svenska industrin av en väldigt svag krona, men vi ser för närvarande ingen annan riktning än ytterligare nedåt under kommande månader. Så här är vi nog lite mer pessimistiska än KI vad gäller synen på läget för svensk industri. Den bedömningen baserar vi främst på att orderingången faktiskt sjunkit på både hemma- och exportmarknad under de senaste två- tre månaderna.

Bygg- och anläggningsindustrin är mer av en positiv överraskning. Här trodde vi nog på Placera på en större nedgång än till de 102,4 som konfidensindikatorn för maj landade på. Så aktiviteten ligger på en fortsatt hygglig nivå men det är också tydligt att byggföretagen så sakteligen håller på att beta av orderstocken och att anbudspriserna fortsätter att sjunka. Så även här får man nog räkna med att aktiviteten kommer att sjunka framöver.

När det gäller hushåll så är bilden desto mer komplicerad. Den sammanvägda konfidensindikatorn sjunker från 95,0 till 91,0 men här fick också två delindex – mikro- respektive makroindex. Det första mäter hushållens syn på egen ekonomi och det senare deras syn på svensk ekonomi.

Mikroindex närmast tokrasar från 101,0 i april till 90,5 i maj. Nedgången sker visserligen från en kraftig studs uppå i april men den stora nedgången är ända svår att förklara. Nivån på mikroindex är dessutom den lägsta sedan augusti 2014. Att andelen hushåll som planerar ökade köp av kapitalvaror minskar kraftigt förklarar större delen av nedgången i maj.

Samtidigt möter hushållen en fortsatt stark arbetsmarknad, inga nya hot om räntehöjningar och en stabilare bostadsmarknad. Så vi på Placera är mycket överraskande av den kraftiga nedgången och räknar med att den här, något skakiga indikatorn, studsar upp under kommande månader.

Synen på hur svensk ekonomi kommer att utvecklas på 12 månaders sikt fortsätter däremot att försvagas och möjligen är det en förklaring till att hushållen planerar att hålla i slantarna lite hårdare framöver. Hushållen har dessutom en helt annan syn på inflationsutvecklingen framöver än såväl Riksbank som analytiker. Hushållens inflationsförväntningar på 12 månaders sikt steg från 3,4 procent i april till 3,6 procent i maj. Motsvarande bedömning hos Riksbanken ligger på lite knappt 2 procents inflationstakt om ett år.

För att ytterligare komplicera bilden som hushållen förmedlar så är detaljhandelsföretag påfallande optimistiska i majmätningen. Här steg konfidensindikator från 103,0 i april till 106,6 i maj och ligger därmed med bred marginal över det historiska snittet. Försäljningsvolymen fortsätter att stiga och även om det inte är med någon vidare fart så väntas den fortsätta uppåt även framöver. Lite tvärtemot den bild som hushållen förmedlar.

Sammantaget ger ändå maj månads konjunkturbarometer bilden av ett fortsatt stabilt nuläge i svensk ekonomi. När det gäller utvecklingen framöver finns det däremot en del frågetecken. Det mesta talar för en dämpad aktivitet i industrin och byggsektorn under kommande månader och skulle hushållen dessutom göra allvar av sina planer att dämpa konsumtionstakten lär den svenska tillväxten bli synnerligen svag framöver.