De svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank har inte rosat aktiemarknaderna på senare tid. Kursutvecklingen för gruppen som helhet har varit i snitt -9 procent det senaste året, med Handelsbanken som sämst presterande aktie (-11 procent) och Swedbank som bäst presterande (-4 procent). Detta trots robusta vinster och låga kreditförluster i sin helhet.

Men orosfaktorer saknas inte. Som bekant så handlar man aktier på förväntningar och ganska lite på vad historiken visar. Och oron i bostadssektorn i Sverige har medfört att investerare varit oroliga för stigande kreditförluster när priserna på bostäder slutat öka eller rent av fallit (från höga nivåer). Detta tror man (uppenbarligen) kommer att leda till högre kreditförluster för storbankerna som samtliga har betydande andelar av sin utlåning mot svenska bolån.

En annan viktig faktor till nedgången som varit är den allt tuffare konkurrensen om nya kunder, där nischaktörer som är betydligt mindre (och därmed mer snabbfotade) kunnat roffa åt sig lite marknad de senaste åren. Det har ställt krav på storbankerna att även dem bli mer snabbfotade och öka digitaliseringstakten i sina affärer. Nya nischbanker med några år på nacken är uppbyggda på ett modernt sätt, med en hög grad av automation och digitalisering i sina verksamheter.

Storbankerna, med väldigt lång historia bakom sig och där traditionell ”retailverksamhet”, dvs lokalkontor varit kärnan i affärerna, har sett sig bli omsprungna av moderna bolag som exempelvis Avanza, Collector, Resurs Bank samt ett par av de nya uppstickarna som är inriktade på billiga bolån. Allt detta har medfört att storbankerna varit tvungna att öka investeringarna inom IT och uppgradera och modernisera hela kärnaffären.

För fem år sedan låg det totala antalet anställda hos de fyra storbankerna på totalt 71 200 personer enligt årsredovisningarna för 2013. Vid utgången av Q2 i år så är motsvarande siffra drygt 70 500 personer. Det är en minskning med 700 tjänster. Det är dyrt att anställa banktjänstemän och därför har bankerna i allt högre utsträckning strävat efter att automatisera så mycket som det går. Man stänger ner lokalkontor ute i landsbygden och fokuserar verksamheterna till storstäder. Tjänster som kontanthantering är i princip borta.

Allt detta som en konsekvens i jakten på att minska antalet fysiska medarbetare. Centralisering är det nya modeordet och det är inte förvånande att det är Handelsbanken, med sin traditionella decentraliserade modell, som uppvisat störst ökning av K/I-talet (kostnader i relation till intäkter). Den siffran har för banken stigit från 45 procent till årets förväntade siffra på 47,1 procent. Nordea förväntas ligga på drygt 51 procent i år men kommer från väldigt höga nivåer. Ifjol låg man på 54 procent. Det kan jämföras med Swedbanks 38,5 procent. SEB väntas minska den siffran från 48,1 till 47,8 procent i år.  

Den senaste Q2-rapporten var intressant läsning vad gäller utvecklingen inom sektorn. Nordea, som länge uppvisat operativ ineffektivitet och en väsentligt högre K/I-tal jämfört med de tre mindre konkurrenterna kunde som enda storbank uppvisa rejäla kostnadsnedskärningar enligt Bloomberg. Vid utgången av Q2 så hade 11 procent av kostnaderna kapats jämfört med för ett år sedan. I Swedbanks fall så ökade faktiskt kostnaderna med 7 procent, i SEB:s fall med +1 procent och i Handelsbankens fall med +8 procent.

Nordeas vd Casper von Koskull är också kanske den som stuckit ut hakan mest vad gäller uttalanden om att robotar kommer ersätta banktjänstemän i framtiden. Han har i olika uttalanden sagt att så många som hälften av de bankanställda i Norden sannolikt kommer förlora jobbet inom ett decennium.

Casper von Koskull

Nordea har själva gått ut med att man kommer kapa personalstyrkan med 6000 anställda inom närtid och det är över hela linjen, allt från kundtjänst till kapitalförvaltning. Antal anställda har redan minskat med 8 procent det senaste året och man har nu den lägsta siffran när man ser till de senaste fem åren.

Det hjälpte till att öka Nordeas rörelsevinst med hela 31 procent i lokala valutor under andra kvartalet jämfört med 2017. Även det med råge bäst utveckling jämfört med kollegorna. Swedbank hade näst bäst utveckling (+23 procent), följt av Handelsbanken (+18) och SEB (+9 procent).  

Nordeas positiva utveckling under det senaste kvartalet har triggat igång de övriga bankerna att öka digitaliseringen och satsningarna inom området. SEB:s Johan Torgeby vill öka takten och till och med konservativa Handelsbanken pratar om att man måste öka digitaliseringen inom banken och det har ryktats om att banken kommer göra sig av med 2000 anställda, även om vd Anders Bouvin gått ut och sagt att man inte planerar sparka personal utan att det kommer att ske med naturliga avgångar.

Sannolikt är detta början på en allt högre digitaliseringstakt för de fyra storbankerna och med de starka finansiella musklerna i ryggen så skulle jag inte bli förvånad över att marknaden underskattat bankernas förmåga att anpassa sig hyggligt snabbt till den nya tuffare konkurrensen på marknaden. De försiktiga värderingarna och höga direktavkastningarna tyder på att skepsisen är fortsatt stor. De svaga kursutvecklingarna i sig ger nog ett bra tillfälle att köpa högkvalitativa banker till reapris till sparportföljen.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 33 den 13 augusti. Läs mer om Börsveckan.