Efter några månader med mindre nedgångar tog Konjunkturinstitutets (KI) Konjunkturbarometer ett rejält skutt uppåt i april. Indikatorn steg från 108,8 i mars till 112,8 i april, där 100 markerar det historiska genomsnittet (se diagram). KI betecknar själva konjunkturläget som betydligt starkare än normalt.

Det som driver upp indikatorn för april är främst en ordentlig förbättring av läget i industrin. Här steg konfidensindikatorn med hela 11,3 enheter och landade på 123,2. Det högsta värdet sedan 1996(!) och industriföretagen är särskilt nöjda med storleken på orderstocken. Dessutom är synen på lönsamheten överlag ganska positiv.

Mest nöjda med orderstockarna i nuläget är läkemedelsindustri, järn- och stålverk, motorfordonsindustri och annan transportmedelsindustri samt övrig trävaruindustri.

Det här ligger också lite i linje med vad vi sett i de kvartalsrapporter som industriföretagen presenterat under de senaste dagarna. Det ligger också väl i linje med den tydliga förstärkningen av konjunkturläget i EMU-området som vi sett under de senaste månaderna. Det är trots allt Europa som är den stora marknaden för de flesta av de svenska exportföretagen.

Industriföretagen planerar dessutom att bygga ut produktionskapaciteten under den närmaste framtiden och det är tydligt att det redan börjat uppstå en del problem på kapacitetssidan. Kapacitetsutnyttjande ligger på höga 84 procent samtidigt som närmare hälften av industriföretagen (47 procent) har svårt att hitta lämplig personal. Det senare är en mycket hög siffra sett till att vi i bästa fall är i inledningen av en bred, global konjunkturuppgång.

Men är det något Riksbanken kan hoppas på betyder det också att löneglidningen kommer att ta fart framöver. Det skulle ge banken en rimlig chans att nå sitt inflationsmål på 2 procent. Mycket lite talar dock ännu så länge för några massiva löneökningar, sett till att industrin nyligen slöt ett avtal med en löneökning på 6,5 procent över 3 år.

Om industrin var den stora positiva överraskningen i onsdagens Konjunkturbarometer så var detaljhandeln den stora besvikelsen. Här sjönk indikatorn till 99,0 och ligger därmed för första gången sedan september 2013 under det historiska genomsnittet. 

Det är lite förvånande att detaljhandeln går så pass svagt då vi har fortsatt låga räntor och en urstark arbetsmarknad. Enligt SCB:s färska siffror sjönk arbetslösheten till 6,4 procent i mars samtidigt som antalet sysselsatta steg med 131 000 jämfört med mars i fjol.

Noterbart är också att hushållens humör blev lite bättre i april och att konfidensindikatorn steg till 103,4 Det talar för att det kan bli en liten revansch för detaljhandeln framöver bara vårvärmen behagar att infinna sig.

Från onsdagens aprilbarometer kan i övrigt noteras att byggsektorn fortsätter att gå mycket stark och att de privata tjänsteföretagen också tuggar på i en hygglig takt.

Sammantaget kan onsdagens Konjunkturbarometer tolkas som att svensk ekonomi mår rätt bra just nu, även om det finns en del mörka moln på arbetskraftsområdet. I totala näringslivet är det hela 38 procent av företagen som upplever att det finns brist på lämplig personal. Ändå fortsätter pristrycket att vara förhållandevis svagt även om det finns små tendenser till stigande priser.

För Riksbanken, som under onsdagen håller sitt penningpolitiska möte med sedvanligt besked dagen efter, ger Konjunkturbarometern egentligen inte mycket till lättnad. Stark ekonomi och högt resursutnyttjande parat med fortsatt lågt pristryck gör det snarare än tydligare hur urspårad den nuvarande penningpolitiken är.

Det är dags för Riksbanken att krypa till korset och medge att inflationsmålet blir mycket svårt att uppfylla inom en rimlig tidshorisont och att minusräntan inte är den rätta vägen att gå.