Det säger Rodney Alfvén, chef för investerarrelationer på Nordea, till Bloomberg News.

I höstas gjorde Nordea en risköverföring till investerare genom en syntetisk värdepapperisering av 8,4 miljarder euro av Nordeas kreditportfölj.

"Vi kan komma att göra en eller två transaktioner där den kombinerade volymen kan vara ungefär i nivå med den första", säger Rodney Alfvén.

Finansinspektionen anser att värdepapperisering kan ge upphov till risker som inte beaktas i nuvarande regelverk. FI remitterade därför i förra veckan den metod som myndigheten avser använda för att bedöma bankers kapitalkrav inom pelare 2 för så kallad återflödesrisk vid värdepapperisering.

FI:s bedömning är att allvarliga risker kan uppstå om betydande kreditrisk värdepapperiserats i situationer när marknaden för värdepapperisering inte längre medger nya emissioner. I sådana situationer ställs banker inför valet att antingen förnya de underliggande krediterna och därmed få ett återflöde av kreditrisk och plötsligt ökat kapitalbehov, eller att i stället neka låntagarna nya eller förlängda krediter.

"De senaste årens skärpta kapitalkrav och kommande regelverk kan stärka svenska bankers incitament för värdepapperisering och bidra till en större värdepapperiseringsmarknad. FI ser i grunden fördelar med att den svenska kreditefterfrågan kan tillgodoses genom en bredare bas av kapital- och finansieringskällor, men bedömer att stabilitetsrisker kan uppstå i ett läge när marknaden för värdepapperisering inte längre medger nya emissioner", uppgav myndigheten.

Metoden innebär inget förbud mot värdepapperisering, men tar enligt FI bort kapitalkravsincitamenten för betydande och olämpligt strukturerade värdepapperiseringar.