Priset på odlad lax är det högsta på 30 år och efterfrågan är stigande. Stora avbräck i den globala produktionen efter giftiga algblomningar i El Ninos kölvatten och norska laxlöss har krympt utbudet. Enligt Financial Times väntas världsproduktionen minska med 5 procent i år.

Lejonparten av världens laxproduktion är förlagd till ett fåtal länder och den näst största producentnationen Chile har drabbats hårt av giftiga algblomningar. Landets produktion väntas i år minska med ungefär 20 procent.  

Även norska laxodlare, som sammantaget producerar mer än hälften av världens odlade lax, har drabbats av produktionsbortfall. Spridningen av laxlöss har lett till att stora mängder fisk har fått gå till tidig slakt. För att komma till bukt med problemen har bolagen tvingats ta stora kostnader för rengöring av burar och behandling mot skadedjuren.

Effekten av bortfallet förväntas hålla laxpriset högt under minst resterande året enligt analytiker som följer marknaden. Det är en syn som bekräftas av Norges Seafood Council i en intervju hos Bloomberg.

Löss och giftalger belyser de problem som fiskodlarna tampas med och historiskt varierar vinsterna kraftig mellan bra och dåliga år. Verksamheten påverkas av flera externa faktorer där sjukdomar, väder, mat och regulatoriska bekymmer varit de största kostnaderna. Produktionscykeln är lång och mycket kan gå fel på vägen. Men trots vissa motgångar simmar norska fiskodlare i kraftig medström.

Ungefär tre fjärdedelar av norsk fisk går på export till Europa och den försvagade norska kronan har blivit en konkurrensfördel. Rå lax är populär snabbmat och ungefär 10-15 procent av exportvolymerna köps av suhirestauranger. Enligt en rapport släppt av Marine Harvest väntas den globala konsumtionen av fisk öka till mer än 18 kilo årligen per person innan år 2030.

Större medvetenhet om hälso- och miljöriskerna med stor konsumtion av rött kött har ökat efterfrågan på nyttigare proteinkällor som fisk och kyckling. Koldioxidutsläppen per kilo rensat laxkött uppgår till en tiondel av jämförelsesiffran för nötkött. Men branschen har fått kritik för användningen av stora mängder antibiotika i viss odlad fisk.

Med den chilenska konkurrensen på halvfart har norrmännen gasat på. På Oslobörsen finns en handfull noterade fiskodlare som njutit av framgångarna och analytikernas förväntningar på dessa bolag har vi sammanställt i tabellen nedan.

Samma bolag utgör Oslobörsens Seafood Index, som på ett år stigit med 75 procent.

På dagens värderingar är Leröy Seafood vår favorit bland fiskodlarna. Det är världens näst största producent av atlantlax. Det första kvartalet i år var det bästa hittills i bolagets historia. Slaktvolymerna ökade med 9 procent samtidigt som rörelsevinsten steg med närmare 50 procent. Samtidigt kunde resultaten varit bättre om inte en stor del av produktionen redan kontrakterats bort.

Bolaget har tagit stora kostnader i kampen mot löss men ser möjlighet att minska dessa framöver. Ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll är att antalet behandlingar halverats i första kvartalet jämfört med samma period året innan.

I år väntas vinsten stiga med 78 procent mot i fjol, och ytterligare 13 procent året efter. Trots en kursstigning på 30 procent sedan årsskiftet värderas bolaget till under p/e 12 på innevarande år, enligt siffor från Factset.

Men kom ihåg att Leröys lönsamhet, precis som övriga aktörers, varierat kraftigt historiskt och det ger fog för en viss rabatt. Rådande omständigheter ska inte förväntas gälla för evigt.

För långsiktiga investerare kan den ojämna lönsamheten bli ett problem men inom vår tidshorisont upp till 6 månader förväntar vi oss att den goda utvecklingen består, samt att intresset växer från investerarkollektivet. Vår rekommendation på Leröy blir spekulativt köp.

Läs fler aktieanalyser från Placera.