Det ska erkännas att det blev en lite kalldusch när Konjunkturinstitutet på tisdagsmorgonen publicerade sin senaste Konjunkturbarometer för Sverige.

Barometerindikator, som sammanfattar hushållens och företagens syn på det ekonomiska läget, föll överraskande från 101,4 i mars till 99,2 i april. Och eftersom medelvärdet för statistikserien är normaliserat till 100 indikerar resultatet att läget är något sämre än normalt.

Utfallet var dessutom klart under analytikernas förväntningar om en uppgång till 102,3.

Samtidigt ska konstateras att de färskaste svenska makrosiffrorna spretar åt lite olika håll och att det finns en del underligheter som är värda att ta i beaktande i dagens underlag från Konjunkturinstitutet. I alla fall innan man drar slutsatsen att de svenska konjunkturpilarna entydigt pekar åt fel håll.

För att börja med industrin som var den största besvikelsen i Konjunkturinstitutets rapport. Här sjönk konfidensindikatorn från 100,6 till 93,7. En nedgång på hela 6,9 enheter till en nivå som normalt är förknippat med mycket svag global tillväxt och/eller finansiell turbulens.  Det är inte riktigt den bilden vi på Placera har av det ekonomiska läget, även om det inte heller handlar om någon global tillväxt att yvas över.

Två saker sticker särskilt ut i företagsundersökningen.

Det första är att konfidensindikatorn i elektroindustrin backar från 90,1 till 76,1. Det är den lägsta nivån på konfidensindikatorn för elektroindustrin någonsin. Det skulle i så fall innebära att läget numera är sämre än det var när finanskrisen härjade som värst under 2008 och den globala ekonomin närmast kom till ett totalt stopp. Det här bidrar starkt till att konfidensindikatorn för hela investeringsvaruindustrin backar från 99,6 till 88,2, ett fall med 11,4 enheter.

Nu var visserligen inte Ericssons rapport så mycket av yvas över men vi på Placera har ändå svårt att tro att det generella läget i elektorindustrin är lika tufft i dag som det var i början av finanskrisen. Vi kan visserligen ha fel men satsar ändå slantarna på att indikatorn inte riktigt speglar verkligheten.

Det andra som sticker ut är att konfidensindikatorn för konsumtionsvaruindustrin backar med 8,8 enheter från tidigare höga 109,8 till 101,0. Orsaken till att den siffran ser lite underlig ut är att orderingången i konsumtionsvaruindustrin på såväl hemma- som exportmarknaden fortsätter att växa i en riktig hygglig takt i april. 

Det som samtidigt sker och som stökar till resultaten är att företagen, som i mars sa sig vara högst tillfreds med orderstockarna, nu skiftat över och i stället blivit rejäla pessimister. Omdömena över orderstockens storlek har skiftat från ett nettotal på +11 i mars till -22 i april. Vi får inte riktigt ihop den bilden av orderstockarna med siffrorna över orderingången. 

Eftersom det är orderstocksomdömena som ingår som underlag till konfidensindikatorn är det dessutom den huvudsakliga förklaringen till att denna backar så mycket.

Med detta sagt ska det ändå konstateras att industrin i Sverige har det fortsatt ganska trögt men att vi på Placera ändå vill varna för att övertolka dagens konfidensindikator och dra slutsatsen att industrin är på väg in i en ny lågkonjunktur.

Även när det gäller hushållsundersökningen finns det anledning att borra sig lite djupare in i underlaget. Den sammavägda konfidensindikatorn för hushållen backar från 100,4 i mars till 97,1 i april och läget i hushållssektorn skulle därför vara sämre än normalt, för att låna Konjunkturinstitutets ordval.

Det som sker i hushållssektorn är att individerna blir allt mer skeptiska till utvecklingen för Sveriges ekonomi i stort medan man är ganska nöjd med hur läget ser ut för den egna ekonomin. Makroindikatorn, som mäter hur hushållen ser på svensk ekonomi, ligger i april på 90,6 medan mikroindex, som mäter hur hushållen ser på sin egen ekonomi, ligger kvar på hyggliga 102,8.

Vi på Placera tolkar resultaten som att ett fortsatt ganska turbulent politiskt läge, oro i vår omvärld, amorteringskrav och det negativa signalvärdet av Riksbankens panikåtgärder bidragit till ökad oro hos en hel del hushåll.

Viktigare för hushållens konsumtionsbeteende är ändå hur man ser på den egna ekonomin och vi kan konstatera att det bekräftas av dagens detaljhandelssiffror från SCB.

Omsättningen i detaljhandeln steg med 6,6 procent i mars och överträffade därmed alla förväntningar med råge. Sett över de senaste tre månaderna är ökningstakten 5,3 procent. Så särskilt försiktiga tycks hushållen ändå inte vara.

Sammantaget ger det här bilden av en svensk ekonomi som, trots allt, tragglar sig framåt i ganska hygglig fart – även om det också finns en del oroande tecken. 

Vår gissning är ändå att dagens Konjunkturbarometer bidrar till att öka sannolikheten för att Riksbanken beslutar om en ny räntesänkning vid dagens penningpolitiska möte, med sedvanligt besked till oss vanliga dödliga under morgondagen.