Placera.nu har i en artikelserie analyserat de tio största svenska fonderna. Resultatet är nedslående. Endast en kunde vi ge en köprekommendation, de andra nio får antingen rekommendationen sälj eller neutral. Det betyder att vi förväntar oss att de kommer gå sämre eller lika bra som index.

Föga förvånande är det nästan bara storbanker och försäkringsbolag som finns med i tio-i-topp listan. De har haft sina fonder under många år och har dessutom en stark försäljningsapparat. Dessutom fungerar fonderna ofta som entrélösningar i olika pensionslösningar dit de passiva kunderna automatiskt kommer om de inte gör ett aktivt fondval.

Placera.nu:s slutsats är att dessa storfonder som storbankerna och försäkringsbolagen erbjuder alla går mer eller mindre som index. Hälften av dem är prissatta som om de vore aktivt förvaltade fonder och därmed borde kunna gå bättre än index. Men det gör de inte. Vi kallar dem för dyra indexsmygare.

Tillsammans förvaltar de 185 miljarder kronor. De är riktiga kassakor som årligen drar in nära 2 miljarder kronor till sina fondbolag i avgifter.

För att vara anständigt prissatta borde de sänka sina avgifter till 0,4 procent per år. Men det skulle innebära intäktsbortfall på runt 900 miljoner kronor per år. Kunderna är också ofta passiva och helt ovetande om att de betalar ett rejält överpris för förvaltningen.

Sveriges största fondbolag Swedbank Robur har flest fonder representerade på tio-i-topp-listan, fyra stycken. Tre av fonderna klassar vi som dyra indexsmygare. De kostar 1,4 procent per år, vilket innebär att fondspararna betalar ett överpris på drygt en halv miljard kronor per år.

En får godkänt, Swedbank Robur Aktiefond Pension. Den kostar 0,4 procent per år, vilket är bra för en indexfond, och man kan förvänta sig en avkastning som ligger i nivå med index.

Konstigt nog har SEB bara en fond med, SEB Världen, men det är Sveriges största fond. Tyvärr är det en dyr indexsmygare. Avgiften ligger på 1,25 procent per år och den drar in cirka 330 miljoner till SEB årligen. Placera.nu bedömer att spararna betalar ett överpris på nära en kvarts miljard kronor per år bara i denna fond.

AMF har två fonder med på listan. Bolaget har dock förstått det här med kundnytta och tar ut skäliga 0,4 procent per år i förvaltningsavgift. Likaså har Folksam LO förstått detta och tar ut en motiverad avgift.

Nordea har en fond-i-fond med, som vi bedömer vara en dyr indexsmygare. Den investerar nästan uteslutande i andra Nordeafonder. Avgiften på 0,95 procent per år hör väldigt högt då fonden till 90 procent är en passiv indexfond. En motiverad avgift torde ligga knappt 0,2 procent per år, vilket innebär att spararna betalar 120 miljoner kronor i överpris.

Idag finns det inga incitament för fondbolagen att sänka priset. Kunderna är passiva och många harnvarit med länge och har stora upparbetade vinster. De säljer inte. Det enda förhoppning som står till buds är en lagändring som skulle tillåta sparare att byta fond utan att det utlöser kapitalvinstskatt. Men något sådant verkar tyvärr inte ligga på Finansdepartementets bord.