En mänsklig fackla tände revolutionen i Tunisien. En medveten medelklass revolterar. Nu sprider sig proteststormen öster och väster ut, bland de unga i Egypten, Marocko och Algeriet. Inte som väst befarade; militanta islamister som skriker död åt USA och Israel. Utvecklingen gynnar en marknad som blir alltmer intressant att investera i, på lång sikt.
Årtionden av negativa nyheter präglar vår bild av Mellanöstern. Att Mellanöstern skulle vara en tillväxtmarknad bland andra, i klass med Brasilien, Ryssland eller Indien känns främmande. Men regionen har alla ingredienser som attraherat svenska sparare till Bric-länderna det senaste decenniet och därtill börsuppgångar som slagit Stockholmsbörsen med hästlängder.
I Israel, ett land som varit i konflikt med sina grannar allt sedan det skapades, har börsen stigit med mer än 125 procent i svenska kronor de senaste 10 åren. Stockholmsbörsen steg med cirka 25 procent under samma period. I Egypten har utvecklingen varit ännu mer imponerande, där har börsen stigit med över 300 procent - exklusive utdelningar.
Bakgrunden till den goda avkastningen känner vi igen från andra tillväxtmarknader; avregleringar av finansiella marknader, sjunkande inflation och en stigande medelklass. Resultatet är en genomsnittligt ekonomisk tillväxt på cirka 4,5 procent sedan 2000.
Till skillnad från många europeiska länder har de oljeproducerande länderna stora överskott i statsfinanserna som används för att stimulera ekonomierna och aktivt stötta det finansiella systemet.
Här utmärker sig speciellt Qatar, värdland för fotbolls-VM 2022. Landet, som inte är större än Småland och har berikats med världens tredje största gasfyndigheter, ersatte samtliga banker för fastighets- och aktieförluster 2009. Med världens högsta ekonomiska tillväxt 2010 (18 procent) vill landets ledning helt enkelt försäkra sig om att den ekonomiska politiken inte äventyras av underkapitaliserade banker. Cash is king!
Flera interna och externa drivkrafter ligger bakom den positiva utvecklingen som gynnat lokala bolag. En av de viktigaste faktorerna är de enorma infrastrukturinvesteringar som framförallt de oljeproducerande ekonomierna genomför. I syfte att leda ekonomierna bort från oljeberoendet byggs kraftnät, avsaltningsanläggningar, skolor, sjukhus och broar till ett värde av fyra gånger Sveriges BNP de närmaste fem åren.
I skuggan av den ekonomiska tillväxten i framförallt de folkrika länderna Algeriet, Marocko och Egypten har en medelklass stigit fram. En grupp som efterfrågar allt från mobiltelefoner och vitvaror till finansiella tjänster.
I Egypten med sina 80 miljoner invånare saknar närmare 90 procent ett bankkonto och det mesta inklusive bostäder, betalas kontant. Stigande inkomster för en näst intill skuldfri medelklass borgar därför för en kraftig tillväxt av finanssektorn.
Köttkonsumtionen i Asien stiger i takt med välståndet, vilket i sin tur kräver ökad användning av konstgödsel för att höja produktionen av djurfoder. Att framställa konstgödsel är mycket energikrävande och har gynnat tillverkare i Mellanöstern tack vare tillgången på billig gas.
En åldrande befolkning har lett till stigande kostnader för läkemedel i västvärlden. Utvecklingen har tvingat myndigheterna att använda billigare kopior av mediciner vars patent löpt ut (generika). Inom fem år kommer läkemedel till ett värde av ca 260 miljarder dollar (mer än hälften av Sveriges BNP) att förlora sina patent. Det israeliska bolaget Teva, världens största generikabolag med 17 procent av marknaden borde gynnas av utvecklingen.
Redan vid 30 dollar fatet lönar det sig för Saudiarabien att ta upp olja från havsbotten. När oljan snart kostar 100 dollar fatet gynnar det flera regionala bolag som servar oljekällor till havs. Mycket talar även för att det höga oljepriset kommer bestå; tillväxtmarknadernas ekonomier är mer energislukande än västvärldens samtidigt som utbudet av olja ökar i långsammare takt än efterfrågan. (Internationella energiorganet IEA uppskattar att de existerande oljekällornas produktion kommer falla med 2/3 fram till 2030, samtidigt som efterfrågan kommer stiga med 24 procent.)
Mellanöstern är alltså inte så illa som du tror. De ekonomiska drivkrafterna är helt enkelt starkare än krig och konflikter. Därtill skulle en demokratisering med början i Tunisien ytterligare gynna en redan intressant region att investera i.
För den som tror att tillväxtmarknaderna fortsatt kommer att växa, att väst behöver skära i sina läkemedelskostnader och att oljeländerna fortsatt kommer att investera i de egna ekonomierna bör en exponering mot regionen vara ett naturligt val.
Mot bakgrund av utvecklingen i Egypten, där det nu finns en uppenbar risk att regimen störtas, kan det dock vara lämpligt att avvakta med en investering i regionen. Oron medför sjunkande aktiekurser, men historien har lärt oss att det är när det ser som mörkast ut som det är dags att investera.
-----
Carl Cederström har arbetat med Mellanösternfrågor på utrikesdepartementet och har också förvaltat HQ:s Mellanösternfond.
