STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En känsla av optimism har genomsyrat marknaderna de senaste månaderna baserad på ökat förtroende bland investerare om att kampen mot inflationen har gått in på "sista milen", och att centralbanker snart kommer att lätta på penningpolitiken. Men den "sista milen" kommer sannolikt bli guppig.

Det skriver IMF i den globala finansiella stabilitetsrapporten (GFSR) på tisdagen.

IMF påpekar att geopolitiska spänningar kan intensifieras och tynga investerarsentimentet. Spänningarna på de kommersiella fastighetsmarknaderna har blivit mer akuta, vilket kan öka pressen på vissa kreditgivare. Kinas finansmarknader fortsätter dessutom tyngas av ihållande problem i fastighetssektorn.

Utöver dessa mer akuta oroshärdar fortsätter också skuldproblematiken att växa, och såväl offentliga som privata sektorer i flera länder fortsätter att öka upplåningen kraftigt trots höga räntor och en tillväxt som sannolikt inte kommer att accelerera.

IMF ser också tecken på att disinflationen tycks ha stagnerat i vissa länder, och att den underliggande inflationen kan vara ihållande i vissa sektorer.

"I vissa fall har kärninflationen kommit in högre än analytikernas prognoser flera månader i rad. Högre än väntade utfall kan utmana sista-milen-narrativet och den relaterade investeraroptimismen och potentiellt leda till omprissättning på finansiella marknader och högre volatilitet", skriver IMF.

Fonden noterar att vissa investerare nu verkar tro att inflationen inte kommer att avta snabbt. Förväntningarna på framtida inflation i större ekonomier de kommande två åren, baserat på ränteskillnaden mellan reala och nominella statsobligationer, har åter stigit. Och framför allt, de ligger över centralbankernas mål i länder som Frankrike, Storbritannien och USA, även om andra mått på inflationsförväntningar förefaller vara mer stabila.

"Så här långt har finansmarknaderna förblivit i stort sett lugna inför den stagnerande disinflationen och andra motvindar och risker, med låg volatilitet i stora tillgångsklasser trots förhöjda mått på osäkerhet om den ekonomiska policyn", skriver IMF.

Fonden påpekar att traditionellt så har divergens mellan tillgångsprisvolatilitet och osäkerhet föregått kraftiga uppgångar i volatiliteten, vilket kan ske när investerare reagerar på negativa chocker och omvärderar tillgångsvärden i en anpassning till högre osäkerhet.

"En sådan negativ chock längs den sista milen kan bli inflationsöverraskningar på uppsidan"; skriver IMF.

Det konstateras att trots uppgångar i förväntad inflation i olika länder så räknar investerare fortsatt med betydande räntesänkningar i år. ECB väntas sänka styrräntan med cirka 75 punkter i år, och trots flera inflationsöverraskningar på uppsidan i USA väntas Federal Reserve fortfarande sänka räntan med omkring 50 punkter.

"Investerare verkar förlita sig på att databeroende centralbanker kommer att lätta på penningpolitiken när inflationen dämpas ytterligare. Men om inflationen förblir hög kan sådana förhöjda förväntningar avta, vilket kan leda till korrelerade utförsäljningar av tillgångar, från obligationer till aktier och krypto", skriver IMF.

I ett sådant scenario skulle de finansiella förhållandena stramas åt brett. Investerare skulle drabbas av förluster på tillgångsinnehav, i synnerhet belånade investerare vars negativa avkastning skulle öka substantiellt. Globalt skulle låntagare få det svårare att betala räntor på sina skulder givet de högre obligationsräntorna.

Enligt IMF bör centralbanker i länder som upplever en ihållande inflation över målet avstå från för tidiga lättnader i penningpolitiken, detta för att slippa att senare vända om och åter behöva strama åt. De bör också försöka dämpa överdrivet optimistiska förväntningar bland investerare om kommande penningpolitiska lättnader.

Däremot bör centralbanker i länder där framstegen med inflationen tyder på att den rör sig uthålligt mot målet "gradvis röra sig mot en mindre restriktiv hållning i penningpolitiken".

Att säkra den finansiella stabiliteten under den "sista milen" måste göras på flera plan. Finansiella tillsynsmyndigheter bör vidta åtgärder för att säkra att banker och andra institutioner kan stå emot betalningsinställelser och andra risker. Reglerande myndigheter bör prioritera ett fullständigt och konsekvent genomförande av internationellt överenskomna tillsynsnormer, framför allt slutföra infasningen av Basel III.

Centralbanker bör vidare säkerställa att banker har tillgång till likviditetsfaciliteter vid behov, och vara redo att intervenera tidigt för att hantera finansieringsstress i den finansiella sektorn.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt