(Tillägg: från stycke fem)

STOCKHOLM (Direkt) Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör i nuläget den största risken för svensk ekonomi. Det är därför viktigt att förslaget om skärpt amorteringskrav kommer på plats.

Det framgår av ett pressmeddelande med anledning av Riksbankens stabilitetsrapport.

Det är också viktigt med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken som ökar motståndskraften i hushållssektorn och minskar riskerna.

"En mer dämpad prisökningstakt på bostäder bidrar till en mer stabil utveckling på bostadsmarknaden och en långsammare ökning av hushållens skulder", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att svenska bostadspriser stigit kraftigt under lång tid, och de är höga i ett historiskt perspektiv, vilket har bidragit till att de svenska hushållens skulder ökat snabbt.

Trots sjunkande bostadspriser de senaste månaderna bedömer Riksbanken att bostadspriserna fortsätter att stiga de kommande åren, men i långsammare takt. Detta eftersom utbudet av bostäder ökar och bolåneräntorna förväntas stiga.

Riksbanken skriver vidare att kombinationen av stigande skulder och att merparten av bolånetagarna har lån till rörlig räntan går att hushållen kan påverkas snabbt av stigande räntor och större prisfall på bostadsmarknaden. Därför är det angeläget att fortsätta med åtgärder som ökar motståndskraften i hushållssektorn och minska riskerna.

"Dessutom behövs skattereformer som bidrar till en balanserad ökning av bostadspriserna och som minskar hushållens vilja eller förmåga att skuldsätta sig. Riksbanken stödjer Finansinspektionens förslag om ett skärpt amorteringskrav och anser att det är viktigt att regeringen fattar beslut i frågan, så att det skärpta amorteringskravet kommer på plats", skriver Riksbanken

Banken tillägger att de nya reglerna endast väntas omfatta 15 procent eller färre av de som tar nya bolån. Riksbankens bedömning är därför att förslaget skulle få begränsade effekter på bostadsmarknaden och hushållens totala konsumtion.

Riksbanken påpekar också att det finns betydande sårbarheter och risker i det svenska banksystemet, bland annat på grund av bankernas stora exponering mot fastighetssektorn.

"Detta gör bankerna känsliga för större fall i bostadspriserna då det kan påverka förtroendet för dem, och fördyra och försämra deras möjlighet till finansiering. Storbankerna är också nära sammanlänkade och har betydande exponeringar gentemot varandra, exempelvis genom att de äger varandras värdepapper", skriver Riksbanken.

Riksbanken upprepar också att det är viktigt att bankerna själva försäkrar sig genom att hålla tillräckliga likviditetsreserver, i såväl svenska kronor som vissa utländska valutor, så att de kan hantera de likviditetsrisker de tar i sin verksamhet. Storbankerna bör också fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker genom att finansiera sig på längre löptider.

Riksbanken håller också fast vid bedömningen om att det bör införas ett bruttosoliditetskrav på de svenska storbankerna på 5 procent, som ett komplement till de riskvägda kapitalkraven.

"Beräkningar indikerar även att det kan vara samhällsekonomiskt effektivt med ett högre krav än 5 procent", skriver Riksbanken.

Makroredaktionen +46 8 5191 7931, http://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt