På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Så investerar du i mjuka råvaror

Kommentar Att handla med jordbruksråvaror kan vara ett sätt att hedga sig mot börsfall. Men hur fungerar det? Är det etiskt att spekulera i matpriser? Placera har pratat med jordbruksråvaruexperten Anna Svahn för att räta ut alla frågetecken.

Handel med råvaror har en lång historia. Bevis för att ris handlades med terminer i Kina tar oss tillbaka så långt som 6 000 år. Att en producent av råvaror ingår ett kontrakt med en köpare om att sälja sina grödor till ett förutbestämt pris i framtiden, gör att båda parter lättare kan planera sin framtid. Personer som har möjligheten och är villiga att ta risk kan i sin tur agera mellanhand mellan säljaren och köparen. Dessa riskbenägna handlare står då en finansiell risk för att marknadspriset eventuellt förändras under tiden, som varken bonden eller köparen är villig och/eller kapabel till att ta. Flera riskbenägna personer kan i sin tur handla dessa kontrakt mellan varandra.

Idag finns det en stor marknad för handel med de flesta råvaror. Man brukar skilja på mjuka och hårda råvaror, där jordbruksråvaror är mjuka, medan industrimetaller är hårda råvaror. Marknaden är minst sagt komplex. Tillgångsslaget aktier handlas, väldigt förenklat, baserat på företagets framtida kassaflöden. Råvaror däremot, handlas främst baserat på utbud och efterfrågan samt hur förhållandet mellan dessa prognostiseras i framtiden. För att prognostisera gör sig alla möjliga makroekonomiska begrepp sig påminda som, utbud och efterfrågan, inflation, vart det finns komparativa fördelar för produktion, risk och avkastning, import och export samt politik.

Men vad är det som påverkar utbudet och efterfrågan? Hur förutspår man prisförändringar? Hur kan man själv handla med råvaror? Finns det en etisk problematik när man handlar med matvaror?

Anna Svahn

För att räta ut alla frågetecken har Placera tagit hjälp av råvaruexporten Anna Svahn. Tillsammans med några kollegor driver hon en hedgefond, Antiloop hedge, som frekvent handlar med detta tillgångsslag. Anna Svahn började handla 2016 för hon ansåg att aktiemarknaden var väldigt överprisad och därför ville hitta alternativ till börsen:

”Jag såg att hedgefonder och erfarna investerare förlorade pengar på blankning. Jag tänkte att det borde finnas ett bättre sätt att hedga sig mot överprisade aktier så jag började leta efter kontracykliska tillgångar. Energi intresserade mig inte särskilt mycket och industrimetaller är snarare en indikator på hur bra konjunkturen är och följer därför oftast börsen. Jag landade då i råvaror, framför allt jordbruksråvaror, som då också var billigare än aktier och dessutom kontracykliska till aktiemarknaden,” berättar Anna Svahn.

”Jag handlar med tillgångsslagen ädelmetaller, amerikanska aktier och jordbruksråvaror. Syftet med att ha råvaror i portföljen är att på sikt kunna köpa så mycket aktier som möjligt. Så när aktier i relation till råvaror har blivit väldigt dyra så säljer jag aktier och köper mer jordbruksråvaror och sen när den relationen skiftar så allokerar jag tillbaka. Snittallokeringen i det regelbaserade backtestet vi gjort på min strategi sen 1989 har varit 72,5 procent aktier, men de senaste åren har det varit gynnsamt att öka innehaven i råvaror.”

Vad driver priserna på råvaror enligt dig?

”Jag brukar skilja på signaler och brus. Signaler är underliggande, cykliska faktorer som påverkar priserna under långa perioder, medan brus är mer kortsiktiga prisfluktuationer.”

”Den viktigaste signalen är inflation. Om vi tittar på vad som faktiskt drivit priserna så har det varit den tidigare expansionen av penningmängden, vilket var det vi såg under 1970-talet. Då drevs priserna upp 2 till 5 gånger från tidigare nivåer beroende på vilka råvaror man tittar på. Sedan 2008 har det varit en tillgångsinflation i aktiepriser och bostadspriser, vilket sedan läckt över till andra tillgångar. Jordbruksråvaror kostar ganska mycket att producera eftersom man behöver köpa gödselmedel, maskiner och verktyg. Blir det dyrare så måste man även höja priserna på grödorna. Ju mer pengar som finns i omlopp, desto dyrare blir saker och det är även så råvarupriser påverkas.”

”Signaler handlar också om hur den globala balansen ser ut mellan tillgång och efterfrågan. Man måste förstå att det tar mycket längre tid för producenter att svara på en global ökad eller minskad efterfrågan. Skillnad är det för exempelvis mjukvarubolag som bara kan sälja mer av sin produkt utan att behöva tillverka mer om efterfrågan skulle öka. Så om den globala efterfrågan på sojabönor ökar från ett år till ett annat så betyder inte det att man kan öka utbudet av tillgången lika snabbt. Det tar ett till två år att sluta odla en råvara för att i stället börja producera mer sojabönor. Tittar man i stället på metaller och gruvbolag så tar det ännu längre tid, då det tar tio till trettio år att sätta upp en ny gruva. Om det däremot har funnits ett globalt överskott av en tillgång under en längre period, så kommer producenterna till slut att tillverka mindre och mindre av varan. Till slut så vänder förhållandet så att det blir ett underskott i stället och då får vi brist på råvaran och då stiger priset igen.”

”Ett exempel på brus är väder. Nyligen såg vi att det drog in frost över Brasilien, vilket gjorde att kaffepriset drog upp 30 procent för att den förväntade skörden skulle bli så mycket mindre. Detta betyder inte att det kommer att påverka priset på kaffe om fem år, förutsatt att frosten inte är återkommande förstås.”

Kaffepriset det senaste året

”Geopolitik kan vara både brus och signaler beroende på vilken typ av beslut som tas. Ett geopolitiskt beslut kan rubba de prognoser som finns när det gäller produktionsmängder. Exempelvis så förbjöd Argentina i december all export av majs till följd av att alla majsbönder ville exportera grödan eftersom de fick mer betalt än vad de skulle få inom landet. Det gjorde att det inte fanns mat nog för den argentinska befolkningen. Exporten av majs förbjöds då under en kort period, vilket drev på världspriset på majs väldigt mycket eftersom den globala tillgången på majs ströps. Men eftersom Argentina har stora ekonomiska problem så var de ganska snart tvungna att häva förbudet. Därmed påverkades inte tillgången långsiktigt och det initiala beslutet var bara brus,” berättar Anna Svahn.

Eftersom handel med terminskontrakt handlar om att man spekulerar i framtida marknadspriser, hur påverkas priset på råvaror av detta, enligt dig?

”Kortsiktigt så bidrar handel med terminskontrakt till en ökad volatilitet, men långsiktigt så är det relationen mellan tillgång och efterfrågan som driver priset. Spekulation i råvaror driver alltså inte upp priset långsiktigt. Det kan man se genom att råvaror blivit billigare sedan 2011 och fram till oktober förra året.”

Grön linje; råvaror (majs, kaffe, bomull, vete, socker och sojabönor) och blå linje; aktier (S&P500).

”I den kritik som ofta riktas mot råvaruhandeln antar man ofta att priserna alltid stiger och att bönderna därmed alltid går miste om ett framtida högre pris som sen slutkunderna får betala. Samtidigt är det allmänt accepterat att råvarumarknaden är en av de mest volatila marknaderna, priserna går både upp och ner. Därför finns det en anledning till att bönder vill ha betalt för sina grödor i förtid. Att terminsmarknaden finns gör att en bonde vet att oavsett hur mycket eller lite denne lyckas producera så finns det alltid ett pris och en köpare.”

”Man ska också komma ihåg att terminsmarknaden skapades av bönder för att de behövde likviditet för att kunna planera sin framtid. I stället är det en spekulant som står den finansiella risken fram till att köparen vill ha varan. Att spekulera innebär att man tar risk och priset du betalar för avkastning är risk.”

”Bönderna måste inte heller sälja i förtid, det är något de kan välja att göra. I en studie som gjordes av US Department of Agriculture 2016, visade det sig att de allra flesta soja- och majsbönderna i USA, små som stora, också handlar terminskontrakt. De hedgar oftast delar av sina egna skördar på terminsmarknaden,” säger Anna Svahn.

Spekulation i jordbruksråvaror bidrar alltså till volatilitet i priset, men inte till en prisökning på lång sikt. Det går även att handla med vattenterminer, något som Anna Svahn däremot inte stöttar.

”Skillnaden som jag ser det är att när det gäller jordbruksråvaror är det en producent som producerar varan, men när det kommer till vatten så tenderar folk att redan ha bosatt sig där det finns en vattentillgång. Det behövs alltså ingen producent till det. Att ta bort den tillgången för att sedan sälja tillbaka den, utan att ha förädlat den, är en skillnad för mig. Det tycker jag är fel. Sojabönor är en produkt, vatten är en naturtillgång och dessutom en nödvändighet för vår överlevnad.”

Hur gör du när du handlar med råvaror? Vad ser du för trender och vilka jordbruksråvaror tror du på framgent?

”Jag tittar oftast på jordbruksråvaror som ett helt tillgångsslag i stället för enskilda råvaror, men jag har vissa idéer om enskilda också. I och med att kaffe gick upp 35 procent på en vecka så sålde jag av i och med att priset tenderar att falla tillbaka på grund av den volatila marknaden.”

”När det gäller råvaror ska man komma ihåg att precis som aktier, där olika sektorer går i cykler, så har olika råvaror olika cykler. Om oljepriset nu fortsätter att stiga tenderar majs och socker också att gå i den riktningen, eftersom en stor del av produktionen av majs och socker används för att tillverka etanol. När oljepriset stiger så används mer etanol som substitut till oljan. Allting hänger liksom ihop.”

”Vi har även en växande befolkning. Boskap- och grispopulationen i Kina har nu kommit tillbaka till full skala efter att en tredjedel avled efter ett utbrott av svininfluensa för två år sen. Mer foder behövs och då går det exempelvis åt mer majs och soja.”

”Spannmål drog uppåt från och med oktober förra året fram till början av 2021. Sedan dess har det handlats lite sidledes men har nu börjat dra uppåt igen. Efter det så brukar det vara dags för till exempel kaffe och kakao. Kakao är dock svårare eftersom det har en ganska hög geopolitisk risk.”

”Helst handlar jag med majs, sojabönor och socker. Ibland intar jag en mindre position i kaffe och kakao, men övergripande så håller jag mig ganska nära grundallokeringen som jag har mellan råvaror.”

Om man vill handla med råvaror kan man antingen handla terminer eller ETF:er. Terminskontraktsstorlekarna ligger på mellan ett par hundra tusen upp till en miljon kronor. Om man som privatperson vill exponera sig för råvaror, men inte sitter på de volymerna, så kan ETF:er vara ett bra alternativ. För ETF:er är durationstiden ingenting man behöver oroa sig för eftersom de kontrakten rullas automatiskt. För en termin däremot, så är kontraktstiden oftast kring tre månader och man måste då sälja kontraktet innan löptidens slut för att inte riskera en oönskad leverans.

Anna Svahn föreslår WisdomTrees ETF:er, dock finns inte alla jordbruksråvaru-ETF:er tillgängliga direkt på Avanza.

”Som privatinvesterare ska man komma ihåg att råvaror inte är en buy-and-hold produkt, utan någonting man kan köpa i tider då aktier är väldigt dyra. Tror man att aktiepriser kommer dyka så kan man köpa råvaror i och med att de är kontracykliska och då tenderar att stiga. Efter hand är tanken att du ska kunna sälja dina råvaror för att köpa mer aktier eftersom målsättningen i slutändan bör vara att äga så mycket producerande tillgångar som möjligt. För mig är att handla råvaror ett verktyg för att uppnå det,” säger Anna Svahn.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -