Samtidigt handlades viss USA-olja till negativa priser - producenter betalade alltså kunder för att bli av med sitt överskott.
Oljepriserna rasade på nytt under måndagsförmiddagen till några av de lägsta nivåerna de senaste 20 åren. Fokuset har alltmer kommit att riktas mot den av pandemin sinande efterfrågan, som gett priskriget mellan Saudiarabien och Ryssland en multipel effekt.
"Opec, Saudiarabien och Ryssland kanske skulle kunna nå en överenskommelse, men de kan egentligen inte påverka särskilt mycket i nuläget. Efterfrågechocken från covid-19 är helt enkelt för stor", sade Lachlan Shaw, National Australia Banks råvaruanalyschef till Reuters på måndagen.
Priset på Nordsjöoljan Brent rasade med 12 procent till nivåer kring 22:50 per fat under förmiddagen, medan WTI handlades under 20 dollar. Brentoljan stod kring 70 dollar per fat vid årets inledning.
"Den rent fysiska verkligheten ser inte ljus ut. Det behövs en stark signal mot utbudssidan om att det här är en djävulsk situation", fortsatte Lachlan Shaw, och hänvisade till att exempelvis den oljeslukande globala flygsektorn står stilla.
I några av de mer obskyra hörnen av oljemarknaden har priserna rasat med sådan kraft att de vänt under noll och blivit negativa - en situation där producenterna betalar för att bli av med lageröverskott.
En av de första att vända ned var Wyoming Asphalt Sour, en tjock olja som används mest för att producera asfalt. Flera medier rapporterade under fredagen att vissa handelshus bjöd ut oljan till -19 cent per fat. Det är i sig inget unikt, utan något som även inträffade vid den senaste priskraschen runt 2014 i några av de kategorier som har låga nivåer av både utbud och efterfrågan från start jämfört med de stora oljeslagen.
Sambandet mellan den fysiska oljemarknaden och negativa priser fick dock redan för två veckor sedan vissa analytiker att varsla om att negativa priser även för de stora oljeslagen Brent och WTI inte är en omöjlighet, utan en fråga om krass lagerkapacitet.
Om priskriget fortsätter i sin nuvarande takt är det därför inte en fråga om utan när världens lagerbassänger är fyllda till max och producenter kommer se större kostnader av att ha kvar oljan än att skänka bort eller till och med betala för att bli av med den enligt Mizuhos råvaruanalytiker Paul Sankey.
