Fintech är bland det hetaste som går att investera i just nu, trötta storbanker är det inte. Gamla strukturer löses upp och storbankens makt över konsumenten ifrågasätts allt oftare.
Start up-bolagen som sysslar med nya betalningslösningar, billigare bolån och andra kreativa finanstjänster betingar skyhöga prislappar både på och utanför börsen. Uppstickarna lovar mycket men lyckas inte alltid leverera, trots det är prislapparna sällan tre gånger högre än storbankernas.
Izettle, som tillhandahåller smarta betalningar, såldes till Paypal bara dagar innan den tilltänkta börsnoteringen. Prislappen blev 19 miljarder dollar. Det är ett rejält kilopris på ett bolag som bara omsatte 1 miljard kronor under 2017.
Det jublades när kreditbolaget Klarna (som för övrigt är Europas näst största start up, värderat till 2,5 miljarder dollar, 2017), vann sin banklicens. Det ryktas nu att Klarna, förutom fakturatjänster, snart ska lansera ett eget betalkort i nästa glödande satsning.
Betalningar är en bransch värd 900 miljarder kronor, och skiftet har inte ens börjat. Ungefär så uttalade sig Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski nyligen till Financial Times om potentialen.
När nätmäklaren Avanza Bank lanserade ett okej bolån svarade marknaden med applåder. Det kan bli ytterligare ett intäktsben att stå på.
Både kreditkort och bolån är klassiska storbanks-grenar. Uppstickaren lovar förstås att göra det billigare och framförallt bättre än stofilerna på banken.
Men skulle det inte räcka med att storbanken ryckte sig lite i kragen för att låna ut pengar på ett minst lika bra sätt som en start up?
De gamla storbankerna lever i en värld av fördomar. Nidbilden är att de förskansat sig ohemult, saknar kundfokus och inte har det minsta intresse för innovation.
På börsen är storbanker billigt. Värderingar kring tio gånger vinsten är vanligt bland de svenska bankerna och direktavkastningen varierar mellan 5–7 procent.
På börsen är fintech dyrt. Betalningsbolaget Paypal har ett p/e-tal över 50, Avanza värderas till mer än 30 gånger vinsten.
Nu tas förstås ingen hänsyn till tillväxten, men bank är i alla fall inte het just nu. Trots situationen är det bankdrömmar som drivit flera fintech-satsningar framåt, och det finns en uppenbar risk att uppstickarna blir just vad de föraktar. Stora, sega och kanske oförskämt lönsamma.
Så hur svårt ska det vara för storbankerna att erbjuda samma användarupplevelse som nykomlingarna? Antagligen är det betydligt mindre som krävs än vad man anar vid första anblick.
Ett av de största problemen är tyvärr att kunderna kräver alldeles för lite av sina personliga banktjänstemän. Gäller det pris och villkor skulle ingen företagare pruta på sin produkt om kunden inte begär det.
Till skillnad från start up:erna har storbankerna all infrastruktur på plats och dessutom gott om kapital att göra av med. Så varför sker inga jubel-innovationer?
Faktum är att det gör det.
Att ”swisha” har blivit ett lika självklart begrepp som att ”googla”, det kan du tacka storbankerna för.
Det gäller förvisso inte ditt bolån eller kreditkort men på ett mycket smidigt sätt hanterar Swish-appen alla (i alla fall mina) personliga betalningar.
Bakom tjänsten står fintech-innovatörerna Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank. I allmänhetens ögon rätt trötta företagsprofiler.
Applikationen Swish har funnits sedan 2012 och har sedan dess uppdaterats i flera versioner - för privatpersoner, företag och e-handeln.
Redan 2015 hade applikationen tre miljoner aktiva användare. Under fjolåret växte omsättningen (89 Mkr) med 370 procent och bolaget var då också lönsamt, enligt Allabolag.se
Kraftig tillväxt i kombination med lönsamhet. En sådan pitchen kan inte vara svårt att sälja dyrt på börsen. Dessutom är det fintech!
Samma fintech-hjältar ligger bakom den absolut mest använda applikationen i min mobiltelefon, alla kategorier.
Varje gång jag klickar in skulle den potentiellt kunna generera små men stadigt återkommande intäkter till sina ägare. Applikationen skyddar mig dessutom mot stigande hot om dataintrång. Och fungerar som universalnyckel till de flesta viktiga privata och offentliga tjänster på internet.
Redan år 2015 hade över en miljard transaktioner autentifierats med säkerhets-appen som kallas Bankid. Lite fintech-fjong är det i alla fall i det namnet. Även om iBankid hade varit bättre.
Bankid har blivit något man måste ha, långt mer beroendeframkallande än ett konto på Facebook. Så vid en påhittad börsnotering av Swish och Bankid ska vi säga en prislapp kring p/e 150?
