På Avanza använder vi cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Klarar Sverige en finanskris?

Skulder Skulderna hos de svenska hushållen ligger på rekordnivåer och Finansinspektionen ser flera varningstecken. I internationella studier ligger Sverige risigt till vid en finanskris.

Sveriges ekonomi fortsätter att gå starkt efter en lång period av låga räntor, god tillväxt och låg inflation. Men baksidan av myntet är att den positiva utvecklingen leder till höga risker.

”Av erfarenhet vet vi att det är just när räntorna är låga, företag lönsamma, aktie- och bostadspriserna är höga och placerare söker bättre avkastning som risker brukar byggas upp”, säger Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, i en kommentar.

 

Erik Thedéen

Erik Thedéen befarar att de goda tiderna mer och mer uppfattas som normaltillståndet vilket leder till att risktagandet skruvas upp.

”Men när utvecklingen vänder, vilket den förr eller senare alltid gör, blir fallet ofta hårt. Därför är det så viktigt att alla, från enskilda hushåll och företag till stater, inser att förr eller senare kommer kärvare tider”.

Internationella valutafonden, IMF, skriver i sin senaste stabilitetsrapport att den totala skuldbördan i världen ligger på rekordhöga nivåer. De totala skulderna har ökat från runt 235 procent av BNP 2007 till 265 procent 2017.

Källa: Finansinspektionen

I Sverige uppgick skulderna till 275 procent av BNP 2017, jämfört med 229 procent av BNP 2007. Till skillnad från i andra ekonomier är det de privata skulderna, främst hushållens skulder, som ligger bakom ökningen i Sverige.

Det växande skuldberget ökar sårbarheten för världsekonomin och i sin tur Sverige som är en liten öppen ekonomi där den ekonomiska utvecklingen till stor del styrs av händelser i omvärlden.

Europeiska systemrisknämnden, ESRB, har tagit fram ett krisscenario för att ta reda på hur olika länder skulle klara en finansiell och makroekonomisk chock.

En ”chock” är en kraftigt negativ förändring. Ett sådant scenario byggs upp av flera olika negativa utfall. Det handlar främst om en betydande nedgång i ekonomin och stigande arbetslöshet, tillsammans med mycket kraftigt försämrade marknadsförutsättningar i form av stora prisfall på exempelvis kommersiella fastigheter och bostäder.

I scenariot visar det sig att Sverige ligger risigt till, både i jämförelse med andra länder och faktiska historiska ekonomiska chocker.

När det gäller bostadspriserna så beräknas de falla med 49 procent under de tre åren som scenariot avser. Prisnedgången på bostäder i Sverige är den största för samtliga länder som ingår i stresstestet.

Som en följd av det kraftiga prisfallet på bostäder faller också BNP kraftigt, 10 procent på tre år, samtidigt som arbetslösheten stiger till 12,5 procent.

Vidare faller aktiepriserna med 26 procent.

Under hösten 2018 kommer Europeiska bankmyndigheten att genomföra ett liknande stresstest av hur banksystemet i EU drabbas av ett krisscenario.

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, på Twitter och på YouTube.

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

 

Mer från förstasidan

Sök på Placera

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
3-mån stibor - -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -