Sedan uppgifterna om de så kallade Panama-dokumenten briserade har värdet på Nordens största bank Nordea fallit med ungefär 16 miljarder kronor.
Med tanke på de potentiella risker som ännu dväljs i de dryga 11 miljoner dokumenten så kan det tyckas att värdeminskningen på banken är liten. En och annan därute bettar säkerligen på att Nordea är för stort för att få falla.
Kan Nordens största bank överhuvudtaget falla? Kanske, allt beror på vad som kommer fram i dokumenten och framför allt på ryggraden hos tjänstemännen på Finansinspektionen.
2010 kritiserade Finansinspektionen Nordea för att ha brustit i sin efterlevnad av EU:s sanktionsförordningar.
2013 rapporterade åter inspektionen att Nordea hade brustit i hanteringen av EU:s sanktionsförordningar och i sitt arbete med att motverka penningtvätt.
Inspektionen konstaterade att banken under flera år låtit bli att kontrollera verkliga huvudmän mot EU:s-sanktionsförordningar. Nordea ansågs därmed riskera att svartlistade personer och företag kunde ha disponerat tillgångar och ekonomiska resurser utan Nordeas vetskap.
Det låter kanske inte så allvarligt, men det tyckte onekligen tjänstemännen på Finansinspektionen.
"Lämpliga riskbedömningar är en förutsättning för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism och banken har inte gjort tillräckliga åtgärder för att uppnå kundkännedom", hette det i FI:s pressmeddelande.
Och sedan drämde de till rejält – eller vad sägs om en anmärkning och en straffavgift på 30 miljoner kronor? Ord och inga visor! Boten på 30 miljoner kronor motsvarade ungefär 0,11 procent av bankens vinst det året.
Dessvärre verkade inte Nordea ha lärt sig av det inträffade. Bara två år senare, i maj 2015, var det dags för en ny uppsträckning från Finansinspektionen.
"Nordea har haft stora brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt. Det innebär att den som har velat tvätta pengar eller finansiera terrorism med stor sannolikhet har kunnat göra det utan att Nordea haft möjlighet att upptäcka det."
Inspektionen sågade fullständigt bankens rutiner och kontrollfunktioner och konstaterade att Nordeas automatiska system för att kontrollera transaktioner varit "extremt undermåligt".
Om det var hårda bud bara två år tidigare så blev det etter värre nu. Nu blev det inte bara anmärkning utan en regelrätt varning. Dessutom tvingades Nordea betala den högsta möjliga straffavgiften på 50 miljoner kronor. Det är mycket pengar, det motsvarade 0,15 procent av det årets vinst.
Frågan är nu vad som händer om det visar sig att Panama-dokumenten avslöjar att bankens slafsiga förhållningssätt till risken att vara behjälplig vid penningstvätt och finansiering av terrorism inte har förändrats?
Vad ska Finansinspektionen i det läget göra? Ta i med hårdhandskarna och utdela ännu en ny varning och en bot, som numer kan bli 10 procent av omsättningen?
Eller blir det då till slut dags att ta till det enda straffet som verkligen biter – att dra in tillståndet att bedriva bankverksamhet?
Vi vet ännu inte mer än en bråkdel av vad som ryms i de dryga 11 miljoner Panama-dokumenten. Därför vet vi heller inte om bankens kontrollfunktioner har förbättrats eller inte sedan det maximala bötesbeloppet delades ut förra gången.
Men det vi definitivt vet är att Finansinspektionen spytt galla över Nordeas brister och därefter dess underlåtenhet att åtgärda bristerna på ett sätt som är ovanligt hårt i myndighetssammanhang.
Vi vet att inspektionen redan har utdelat maximalt bötesbelopp till Nordea och vi kan på goda grunder misstänka att fortsatt slafsighet knappast kommer att passera obemärkt.
Frågan är då om inspektionen vågar ta till maxstraffet om det skulle visa sig att så är fallet. Att dra tillståndet för HQ Bank och Carnegie var en i sammanhanget smal sak. Att vingklippa Nordens största bank genom att dra den svenska verksamhetens tillstånd är en helt annan sak. Det skulle orsaka kaos inom banken och sprida chockvågor över hela den nordiska bankmarknaden.
När Carnegie förlorade tillståndet gick Riksgäldchefen dit personligen och tog över spakarna. Men hur gör man i en bank med en verksamhet som spänner över så många länder, alla med egna banktillstånd?
Återigen, och det här är bara spekulationer, kursnedgången i aktien speglar oron och sannolikheten för att det kanske kan hända.
Och så finns det en annan kittlande spekulation man kan lägga till i sammanhanget. För ett år sedan åkte BNP Paribas på rekordböter i USA efter att ha gjort penningtransaktioner för att undvika de sanktioner som amerikanska myndigheter satt upp.
I USA skulle en bot på 50 miljoner kronor anses som en skänk från ovan. BNP Parisbas åkte på att betala 70 miljarder kronor. Eftersom Nordea varit en flitig bankir i Ryssland och i en del angränsande diktaturer så kan man på goda grunder anta att det svettas ymnigt i bankledningen just nu.
Fortsättning lär följa.
