Vi kan börja med det senaste Irakkriget. Tidigt på morgonen den 20 mars 2003 gick specialstyrkor från det australiska flygvapnet över gränsen i södra Irak. Tre veckor senare hade Bagdad intagits och Hussein-regimen fallit.

Från slutet av 2002 till 12 mars 2003 hade Dow Jones index fallit 10 procent på den geopolitiska osäkerhet som rådde kring vapenskramlet inför attacken. Men redan en vecka före invasionen började aktiemarknaden röra sig uppåt när alla tecken pekade i en entydig riktning mot ett snart krig.

När USA:s president George W Bush meddelade att attacken hade inletts en timma tidigare, så hade redan Dow Jones index stigit 10 procent på en vecka. Även om Saddam Husseins regim vräktes över ända blev det ett utdraget och blodigt krig med många militära och desto fler civila offer. Och fortfarande två år efter att amerikanska trupper har lämnat landet så pågår strider.

Likväl startade en börsuppgång veckan före invasionen som höll i sig i flera år. Det kan tyckas cyniskt men har sin finansmarknadslogik. Osäkerhet om de sakernas tillstånd leder till högre riskpremie därför att investerare har svårt att överblicka rådande situation och därmed förutspå framtiden. När läget klarnar blir man åter mer riskvillig.

Kuwaitkriget - som startade med att Irak ockuperade Kuwait och slutade med att en koalition av ett 30-tal länder drev ut irakierna - hade ungefär samma förlopp sett ur finansmarknadens synvinkel.

2 augusti 1990 anföll Irak grannen Kuwait. Börsena föll brant till följd av den osäkerhet kring oljeförsörjningen som invasionen medförde. Den 29 november antogs FN-resolutionen 678  som satte en deadline för Iraks tillbakadragande till den 15 januari 1991. Vilket Irak struntade i.

Efter en lång förberedelsetid inledde den USA-ledda och FN-sanktionerade styrkan sin motoffensiv den 17 januari 1991 med att stealthbombare slog ut irakiska flygradarinstallationer. Efter en intensiv period av flygbombning och missilbeskjutning av strategiska mål inleddes markoffensiven den 24 februari.

Från Iraks invasion i augusti 1991 till veckan före koalitionens motoffensiv föll Dow Jones index 15 procent. När det inte längre rådde någon tveckan om att motanfallet skulle ske så började börsen stiga och börsdagen då motanfallet inleddes, rusade Dow Jones index 4,5 procent. Sedan startade en uppgångsfas som i princip höll i sig i nio år även om diverse valutakriser skapade en guppig färd uppåt.

Terrorattacken mot World Trade Center sände chockvågor över den finansiella marknaden i september 2001. Den 18 september skev presidenten under en lag som gav USA:s väpnade styrkor rätt att angripa de ansvariga för dådet. En uppskruvad retorik och tidigt utpekade av al-Qaida i Afghanistan pekade mot en snar attack.

Den 21 september bottnade börsen och vände upp inför attacken. Den 7 oktober inleddes flyganfall. På två månader störtades talibanregimen samtidigt som Dow Jones index klättrade 11 procent. Kriget pågår alltjämt, men det är inget man diskuterar i finansmarknaden.

Dagens situation i Syrien är inte helt jämförbar med de tre krig som beskrivits ovan. De bägge krigen mot Irak handlade om långa upptrappningar med stigande spänning inför utbrottet. Alla tre krig byggde på omfattande truppstyrkor på marken.

Den allmänna åsikten bland militära bedömare är att situationen i Syrien inte kommer att leda till ett fullskaligt militärt ingripande utan att det sannolikt blir tal om en snabb "straffexpedition" för att statuera exempel, liknande de som genomfördes mot mål i forna Jugoslavien hösten 1995 och våren 1999 eller mot Libyen våren 2011.

Tillvägagångssättet är normalt att ett antal kryssningsmissiler skickas mot militärstrategiska mål som radarstationer och stridsledningscentraler. De kan följas upp av flygbombningar. I militära sammanhang är det en begränsad insats som inte fundamentalt förändrar den geopolitiska situationen men som är tänkt att skrämma motståndaren till underdånighet.

Inför den inledande attacken mot Libyen sjönk Dow Jones index men vände upp när omfattningen av det militära engagemanget kunde skönjas. Uppgången fortsatte efter attacken.

Börsmönstret var nästan identiskt vid attackerna mot forna Jugoslavien trots skillnader i omfattning. Attacken 1995 omfattade 3 515 flyguppdrag och 13 Tomahawkmissiler mot bosnienserbiska försvarsanläggningar.

1999 års inblandning i Kosovokriget omfattade 38 000 flyguppdrag och 218 Tomahawkmissiler. Trots att NATO-bombningarna pågick i tio veckor så var aktiemarknaden lugnad när den förstod omfattningen och kunde överblicka konsekvenserna av striderna.

En del hävdar att investerarnas beteende ofta är cyniskt. Så är det säkert, men faktum är att det inte är deras roll att bekämpa onda regimer eller rädda nödställd civilbefolkning utan att bara förvalta kapital efter bästa förmåga.

Ett populärt sätt att mäta riskpremien i marknaden är att titta på amerikanska VIX-index som speglar priset på att ta risk i framtida derivatkontrakt. Av alla de militära konflikter som beskrivits ovan har inte riskpremien stigit lika mycket som när den finansiella världen är i gungning, som exempelvis vid Asien- och Rysslandskriserna eller under kreditkrisen 2008-2009.

Mäter vi den geopolitiska oron just nu med hjälp av VIX-index är Syrienkrisen jämförbar med den mindre NATO-attacken mot forna Jugoslavien 1995.