Det är ett faktum att det svenska pensionssystemet har gått från att helt och hållet vara inom statlig kontroll till att delvis återfinnas inom arbetsgivarnas ansvar. Man brukar säga att den statliga inkomstpensionen kommer att vara cirka 50 procent av slutlönen. Men för dagens unga är 40 procent eller mindre ett mer rimligt antagande.
Därför är det ett problem att många unga idag saknar tjänstepension. Det har placera.nu beskrivit i en rad artiklar, se den första här.
I Sverige har vi nu, vad man än tycker om saken, skapat ett system där en betydande del av pensionen finns i arbetsgivarens händer. Det grundar sig i sin tur på antagandet att alla ska ingå i ett kollektivavtal, så att alla automatiskt får tjänstepension.
Men tiderna ändras och så gör även arbetsmarknaden. Det finns tusentals arbetsgivare som av olika skäl väljer bort kollektivavtal. Det finns absolut inget fel i det, och anställda kan få en bra pensionslösning ändå, även om villkoren kan vara sämre, med högre fondavgifter inom fondförsäkringen exempelvis.
Problemet är att många företag helt och hållet struntar i pensionsfrågan.
Det är problematiskt för individen, men även för samhället, som bör ha ett intresse av att säkra medborgares ekonomiska trygghet efter pensionen. För att komma åt problemet med uteblivna tjänstepensioner krävs det att ämnet förs upp på en offentlig agenda. Frågan är: på vems agenda?
Pensionsgruppen, som utreder och diskuterar det statliga pensionssystemet, hänvisar till att arbetsmarknadens parter måste ta i frågan. Men arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tycker inte alls att det ligger på hennes bord, utan hänvisar via sin presschef till socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.
Han vill i sin tur inte vill blanda sig i något som ligger utanför det statliga pensionssystemet, men till placera.nu säger han att det "självklart inte är positivt" att unga inte får tjänstepension. Finansmarknadsminister Peter Norman råder i en intervju med placera.nu de tjänstepensionslösa att gå med i facket.
Att hänvisa till arbetsmarknadens parter tyder på en oförståelse kring frågan, eller kanske snarare en ovilja att ta i den. Där arbetsmarknadens båda parter finns, där finns ju också kollektivavtal. Och inom kollektivavtalen får alla tjänstepension. Det är alltså inte där problemet finns.
Unga som inte får tjänstepension finns inom mindre bolag utanför kollektivavtalen, på en marknad där vad som borde ingå i de grundläggande anställningsvillkoren sätts åt sidan. Frågan om ungas tjänstepensioner hamnar därmed i ett laglöst land.
Det läggs stora mängder krut på att utreda och förbättra det statliga pensionssystemet, inklusive det vida diskuterade premiepensionssystemet.
Men för att använda socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons egna ord så "bygger den svenska pensionsmodellen på att man också har tjänstepension".
Detta är en pensionsmodell som sjösattes efter politiska beslut med blocköverskridande enighet. Men när en del av modellen inte fungerar, det vill säga tjänstepensionsdelen, då är det ingen som känner sig manad att ta ansvar.
