Först en snabb sammanfattning av problemet: Det går numera att köpa sig plats i Stockholmsbörsens datorhall för att med en egen dator utöva så kallad högfrekvenshandel. Handelssystemet är numera så snabbt att man mäter tiden det tar att göra en aktieaffär i mikrosekunder, alltså miljondels sekunder.
Själva snabbheten gör att mängden affärer på börsen ökar. Detta har gett upphov till kritik som gör gällande att datorerna ligger bakom de kraftiga kast vi nu ser dagligen på börsen.
Snabbheten kan i kombination med datorernas programmering vilseleda resten av marknaden. Högfrekvensdatorerna hinner till exempel lägga ut säljorder på en viss nivå, och medan andra, långsammare aktörer, reagerar på denna säljorder och vill köpa på denna nivå hinner de snabba datorerna ta bort sina säljorder och lägga ut nya på en högre nivå.
En vanlig människa står inte bara med byxorna nere mot dessa datorer. Byxorna hinner åka av ungefär en miljon gånger innan den mänskliga placeraren hinner uppfatta vad som hänt.
Den här typen av skenorder är kontroversiella. Nasdaq OMX hävdar att de inte finns. Nasdaq OMX hävdar att högfrekvensdatorerna tvärtom är nyttiga i systemet genom att de jämnar ut felaktiga kursskillnader och tillför likvitiditet.
Finansminister Anders Borg sa däremot i förra veckan att robothandeln på börsen ger anledning till oro och att den bör utredas.
Stockholmsbörsens vd Jens Henriksson kallade på tisdagen till en presskonferens där större delen av Nasdaq OMX-ledningen närvarade för att säga att det inte finns någonting i robothandeln som ger skäl till oro vad gäller börsens volatilitet.
De båda har alltså gett uttryck för rakt motsatta ståndpunkter.
Det pikanta med detta är att Stockholmsbörsens vd Jens Henriksson är en av finansminister Anders Borgs närmaste vänner privat, (Jens Hensriksson är gudfar till Anders Borgs son). Olika scenarier tar genast form:
1. Jens och Anders har låtit bli att prata jobb när de träffats över ett glas i sommarvärmen.
2. De nämnt robothandeln vid grillen, men inte varit överens om dess egenskaper och effekter.
Oavsett vilket av dessa två scenarier krockar de nu i media eftersom de tar den offentliga ståndpunkt som de måste ta givet sina respektive uppdrag - som folkets representant säger Anders Borg att det ser oroande ut och det bör utredas, medan Jens Henriksson är Nasdaq OMX aktieägares representant och vill avdramatisera något som är en stor intäktskälla.
3. Scenariot att de har pratat om robothandeln, och enats om att den är ofarlig, är uteslutet. Då hade inte Anders Borg varit offentligt oroad förra veckan.
4. Det fjärde scenariot kan vara sant: Att de båda har rynkat ögonbrynen över köttmarinaden och bekymrat enats om att robothandeln är problematisk, att den innebär orättvisa villkor på marknaden och risk för otillbörlig marknadspåverkan. Men scenariot innebär i så fall att tisdagens presskonferens var en mörkläggningsmanöver.
Min tro, och det är just en tro eftersom så mycket är obesvarat kring detta, är att högfrekenvenshandeln utvecklas så snabbt att Nasdaq OMX har svårt att hänga med i svängarna.
På presskonferensen framkom det till exempel att det bara är en månad sedan börsen införde en begränsning på 250 order per affär. Alltså ett sätt att stoppa taktiken med skenorder. Det är ju under denna månad som omvärlden har vaknat och fått upp ögonen för denna nya företeelse.
Vad vi har att göra med är en teknisk utveckling som är här för att stanna, och Nasdaq OMX gör så gott de kan för att tjäna så mycket pengar som möjligt på utvecklingen. Samtidigt måste de ta långsiktiga beslut för att säkerställa förtroendet för börsen som marknadsplats. Under den svåra balansgången kan det nog hända att Jens Henriksson vinglar till ibland.
----
