STOCKHOLM (Direkt) De ekonomiska och finansiella utsikterna globalt har förbättrats de senaste sex månaderna. Inflationen har dämpats, de finansiella förhållandena har lättat och riskerna mot utsikterna är balanserade.

Men flera länder brottas fortfarande med höga offentliga skulder och finanspolitiska underskott när nya utmaningar från höga realräntor dämpar tillväxtutsikterna på medellång sikt.

Det skriver Internationella valutafonden (IMF) i sin rapport Fiscal Monitor, som publicerades på onsdagen.

Fonden konstaterar att finanspolitiken skiftade över i mer expansiv riktning förra året efter snabbt minskande skulder och underskott de två föregående åren. Endast hälften av världens ekonomier stramade åt finanspolitiken 2023, ner från omkring 70 procent 2022.

Fyra år efter starten för pandemin ligger de offentliga utgifterna, exklusive räntebetalningar, ännu cirka 3 procentenheter av BNP över nivåerna i prognoserna från före pandemin i utvecklade länder, exklusive USA, och omkring 2 procentenheter över i tillväxtekonomier.

"Dessa utgiftsnivåer speglar den långsamma avvecklingen av kris-erans finanspolitik inklusive nya stödåtgärder, tillsammans med nya industripolitiska åtgärder inklusive subventioner och skatteincitament", skriver IMF. De tillägger att högre räntor också har pressat upp räntebetalningarna i flertalet ekonomier.

Den globala offentliga skuldnivån steg till 93 procent av BNP 2023, vilket är 9 procentenheter högre än före pandemin. Ökningen 2023 leddes av USA och Kina, där skuldnivåerna steg med 2 respektive 6 procentenheter.

"Dessa två ekonomier formar den globala finanspolitiska utvecklingen och utsikterna. Svag tillväxt i Kina kan tynga den globala tillväxten och handeln, vilket innebär finanspolitiska utmaningar för länder med starka handels- och investeringskopplingar. Höga och volatila obligationsräntor i USA skulle leda till stramare finansieringsförhållanden i resten av världen", skriver IMF.

Fonden räknar med en måttlig finanspolitisk åtstramning i år, men påpekar att det kvarstår signifikanta risker.

IMF konstaterar att det under 2024 hålls val i rekordmånga länder, med över hälften av världens befolkning, och historien visar att regeringar tenderar att spendera mer och beskatta mindre under valår.

"Underskott under valår tenderar att överskrida prognoserna med 0,4 procent av BNP, jämfört med år utan val. Under detta stora valår bör regeringar utöva finanspolitisk återhållsamhet för att säkerställa sunda offentliga finanser", skriver IMF.

Även om IMF prognostiserar en blygsam finanspolitisk åtstramning på medellång sikt så kommer det vara otillräckligt för att stabilisera den offentliga skulden i flera länder. Med nuvarande policy kommer de primära underskotten, som exkluderar räntebetalningar, förbli över skuldstabiliserande nivåer år 2029 i omkring en tredjedel av de utvecklade ekonomierna och tillväxtekonomierna, och nära 25 procent av utvecklingsekonomierna.

IMF konstaterar att det behövs beslutsamma åtgärder för att säkerställa uthålliga offentliga finanser och återuppbygga finanspolitiska buffertar. Takten i konsolideringen bör kalibreras beroende på risker och makroekonomiska förutsättningar i olika länder. I länder med förhöjda risker och med bristande finanspolitisk trovärdighet krävs dock resoluta åtgärder.

Länder bör omedelbart fasa ut kvarvarande finanspolitiska åtgärder från kris-eran, inklusive energisubventioner, och sträva mot reformer som begränsar utgifterna samtidigt som de mest sårbara skyddas.

Intäkter bör hålla takten med utgifter över tid. I utvecklade ekonomier bör siktet riktas mot övervinster som en del i företagsbeskattningen för att ytterligare öka intäkterna.

Tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier kan öka skatteinkomsterna genom att bredda skattebaserna, förbättra utformningen av skattesystemen och stärka inkomstadministrationen. Sådana åtgärder kan, i ideala fall, generera upp till ytterligare 9 procent av BNP, enligt IMF:s beräkningar.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt