STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Fintechsektorn har växt fram fort och ökat mycket i storlek, något som särskilt stämmer in på marknaden för kryptotillgångar.

Fintechföretagen och deras verksamheter kan genom sin användning av ny teknik öka effektiviteten i det finansiella systemet och leda till billigare och bättre finansiella tjänster. Samtidigt måste man väga det mot att de kan ge upphov till flera sorters utmaningar för myndigheter och risker för det finansiella systemet.

Det skriver Hanna Eklöf, ekonom på Riksbanken, i ett så kallat "staff memo" som publicerats på Riksbankens webbplats.

"Särskilt kryptotillgångar är förknippade med olika slags risker. Fintechverksamhet, inklusive verksamhet med kryptotillgångar, har därför hamnat allt högre på agendan hos bland annat centralbanker och olika standardsättande organ", skriver hon.

Till följd av fintecksektorns snabba tillväxt har regleringen inte har hängt med på alla fronter, särskilt inte för kryptotillgångar.

Eklöf skriver vidare att data om kryptotillgångar är svårtillgänglig, och eftersom kryptotillgångar och relaterade tjänster mestadels är oreglerade, och inte står under tillsyn eller övervakning, har myndigheter också begränsade möjligheter att begära in information från olika aktörer.

"Sammantaget leder bristen på data till att det är svårt att avgöra hur utbredda riskerna kopplade till kryptotillgångar är och vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att minska dem", skriver Hanna Eklöf.

Hon konstaterar vidare att de flesta kryptotillgångar har mycket lågt eller obefintligt konsument- och investerarskydd. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen har därför uttalat sig om att kryptotillgångar inte är en lämplig investering, särskilt inte för privatpersoner.

"Till exempel är det svårt för de som investerat i kryptotillgångar att ställa krav om problem uppstår eller om de blivit lurade, eftersom det ofta inte finns någon att ställa till svars", skriver Eklöf.

Men intresset från traditionella finansiella aktörer, som fonder och banker, att exponera sig mot kryptotillgångar har ökat under de senaste åren. Det beror bland annat på att avkastningen på kryptotillgångar utan underliggande säkerheter och relaterade finansiella produkter kan vara hög.

När sammankopplingen ökar mellan dessa kryptotillgångar och det traditionella finansiella systemet, ökar även risken för att prisvolatiliteten hos kryptotillgångarna får konsekvenser för det finansiella systemet som helhet. Om till exempel en fond skulle ha stora exponeringar mot en kryptotillgång som tappar i värde kan det leda till att fonden får svårigheter att möta andra finansiella åtaganden.

"Dessa problem kan sprida sig vidare till banker och medföra att förtroendet för det finansiella systemet som helhet minskar", skriver Hanna Eklöf.

Än så länge verkar dock exponeringen bland banker och institutionella investerare vara begränsad. Om den ökar framöver kan det dock ge upphov till risker för den finansiella stabiliteten.

Eklöf skriver också att det från myndigheters håll finns en oro för att kryptotillgångar ska användas för olika typer av kriminell verksamhet, till exempel penningtvätt eller finansiering av terrorism.

För att minska dessa aspekter finns det inom EU ett initiativ med regler som syftar till att öka kundkännedomen bland annat för handelsplattformar för kryptotillgångar och hindra att kryptotillgångar används för illegala transaktioner.

Därtill har myndigheter vissa förutsättningar att spåra kryptotillgångstransaktioner som kan kopplas till kriminella aktiviteter. Det gäller framför allt om kryptotillgångarna växlas till olika nationella valutor, eftersom det traditionella finansiella systemet har kontroller för att öka kundkännedomen och minska risken för bland annat penningtvätt.

Eklöf tar också upp decentraliserad finans (DeFi) som syftar till att decentralisera många av de finansiella aktiviteter som typiskt förknippas med det finansiella systemet.

DeFi-marknaden har växt snabbt under 2021 och 2022. Totalt används kryptotillgångar värda knappt 110 miljarder amerikanska dollar inom DeFi i mitten av maj 2022. Det är dock en minskning sedan början av december 2021 då kryptotillgångar värda ungefär 250 miljarder dollar användes inom DeFi.

Eftersom stablecoins och andra kryptotillgångar används inom de olika DeFi-aktiviterna finns samma risker med dessa som med kryptotillgångar generellt.

"Om DeFi fortsätter att växa i samma takt kan sammankopplingen med det övriga finansiella systemet öka, bland annat genom kopplingen mellan stablecoins och det traditionella finansiella systemet. Därmed kan riskerna inom DeFi spridas dit. Det är därför relevant för myndigheter att följa hur DeFi utvecklas", skriver Hanna Eklöf.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt